1. Meshell Ndegeocello Weather
   Det var egentligen bara en enda nyproducerad skiva som totalt fällde mig under förra året. Och det var Meshell Ndegeocellos lågmälda Weather. En skiva som vid första lyssningen kan verka enkel och avskalad, men som i det långa lyssnandet innehåller så mycket mer än det första intrycket skvallrar om. Om jag skulle ta med mig en enda skiva från 2011 är det ingen som helst tvekan om att det är just den här.

   Sen kom det för all del en hel del annat bra också. Även om avståndet mellan den bästa och den näst bästa skivan är väldigt stort.

2. Natalie Gardiner Northern Skies
3. The Roots Undun
4. Mayer Hawthorne How Do You Do?
5. Goran Kajfes X/Y
6. Mattias Alkberg Anarkist
7. Little Dragon Ritual Union
8. Le Système Can We Still Be Friends?
9. Graveyard Hisingen Blues
10. Betty Wright and The Roots Betty Wright: The Movie

De här släppen från 2011 lyssnade jag också på med stor behållning:
Beastie Boys The Hot Sauce Committee Pt. 2
Charles Bradley No TIme for Dreaming
Common The Dreamer / The Believer
Goapele Break of Dawn
J-Live S.P.T.A.
Jean Grae Cookies or Comas
Jill Scott The Light of the Sun
Kelly Price Kelly
M.E.D. Classic
Oddisee Rock Creek Park
Sharon Jones and The Dap-Kings Soul Time!
Talib Kweli Gutter Rainbows
The Kills Blood Pressures
Tom Waits Bad As Me
Öris Slugeri pt. 2

Årets låt

Goapele Play
I rakt nedstigande led från salig Aaliyahs Try Again levererar Goapele en mörk och närgånget hypnotisk r’n’b-bomb. Hon viskar förförande i ditt öra på ett beat som rullar med en fingerknäppning som guide i det sotsvarta och djupt röda. Ren magi i 3 minuter och 44 sekunder.

1. Mattias Alkberg Anarkist
   På Anarkist cementerar Mattias Alkberg sin position som samtidens främsta svenska låt- och textskrivare och det blir ännu tydligare när man tar del av den hundrasidiga boken som följer med skivan och som innehåller essäer, texter och artiklar han skrivit genom åren.
2. Graveyard Hisingen Blues
   Det fullkomligt dryper av finurliga melodislingor varvat över svängiga rytmsektioner i ett fuzzigt sound, ett sound som andas analogt tänk med en varm och omfamnande approach.
3. PJ Harvey Let England Shake
4. Vånna inget Allvar
   Vardagstristessen, småstadsångesten och livet med all dess obarmhärtighet. Tematiken i texterna går igen i de tre ovan nämnda banden. Och Karolina Engdahls välskolade stämma levererar varenda textrad på Allvar med den äran.
5. Bon Iver Bon Iver
   Vad som fascinerar är hur Justin Vernon, trots band och stålar, låter mer ensam och innerlig än någonsin. De ekande melodierna som studsar mellan hårt och mjukt.
6. Beyoncé 4
   4 är extremt snyggt paketerad både ljud och bildmässigt, precis så som man vill ha ett album. De 12 låtarna, valda från över 70(!) inspelade, är snabbt förbi, samtidigt som de erbjuder så mycket att det känns som att det har gått en lång tid. Beyoncé har gett oss ännu en bit av hennes själ.
7. Common The Dreamer / The Believer
8. James Blake James Blake
   James Blake skulle kunna ligga under ytan som soundtrack till en sen melankolisk kväll men den pockar konstant på uppmärksamhet. Det är musik för stunder då man inte riktigt vet vad man vill. Blakes trygga röst blir som ett guidande fyrljus i mörkret.
9. Mastodon Live at the Aragon
   Större, högre, bättre, mer.
10. Friendly Fires Pala
    Den mängd energi de lägger på att hitta obskyra ljus är inget mot vad de lägger på att skapa låtar sprängfyllda med glädje, förnimmelser om vad det är att dansa en hel natt utan att bli trött och en mer färgglad värld. När man kommer ut på andra sidan känns allt lite bättre.
11. Terrible Feelings Death to Everyone
12. The Roots Undun
13. Jamie Woon Mirrorwriting
14. Mogwai Hardcore Will Never Die, But You Will
15. Apparat The Devil’s Walk
16. Kate Bush 50 Words For Snow
17. The Soft Moon Total Decay EP
18. Mayer Hawthorne How Do You Do
19. Little Dragon Ritual Union
20. Invasionen Saker jag sagt till natten
21. Meshell Ndegeocello Weather
22. Natalie Gardiner Northern Skies
23. Mohammed Ali Vi
24. The Rapture In the Grace of Your Love
25. Timber Timbre Creep On Creeping On
26. Those Dancing Days Daydreams & Nightmares
27. Georg Riedel, Sarah Riedel, Nicolai Dunger Cornelis vs Riedel
28. Remember Remember The Quickening
29. Terra Tenebrosa The Tunnels
30. Youth Lagoon The Year Of Hibernation
31. Goran Kajfes X/Y
32. Paper Mischmasch
33. Tape Revelationes
34. Fucked Up David Comes To Life
35. Flowers and Sea Creatures Flowers and Sea Creatures
36. Julianna Barwick The Magic Place
37. Talib Kweli Gutter Rainbows
38. Walk Through Fire Furthest from Heaven
39. Wolves in the Throne Room Celestial Lineage
40. Jenny Wilson Blazing I
41. Drake Take Care
42. The Horrors Skying
43. Opeth Heritage
44. The Head and the Heart The Head and the Heart
45. Jeff the Brotherhood We are the Champions
46. Paul Simon So Beautiful or So What
47. The Low Anthem Smart Flesh
48. WU LYF Go Tell Fire To The Mountain
49. Raekwon Shaolin Vs. Wu-Tang
50. Fire! med Jim O’Rourke Unreleased?
51. Antichrist Forbidden World
52. Luomo Plus
53. Low C’mon

PJ Harvey The Last Living Rose
Vi får se en soldats minnesbilder av det saknade hemlandet England. Men det är inte frågan om nationalistisk glorifiering:

Let me walk through the stinking alleys
To the music of drunken beatings
Past the Thames River, glistening like gold
Hastily sold, for nothing

I kontrasterna mellan stinkande allér och skimrande floder anas en desperat känsla av övergivenhet. Det är så vackert, så sorgligt och så okonstlat. Låten är inte mer än 2:21 lång och men är rakt igenom ett mästerverk. Suget som uppstår vid 1:35 är så kraftigt att lättnaden som infinner sig efteråt – när den simpla gitarrslingan lyfter låten till svindlande höjder – får mig att rysa varenda gång jag lyssnar. (Anton Wedding)

Goapele Play
I rakt nedstigande led från salig Aaliyahs Try Again levererar Goapele en mörk och närgånget hypnotisk r’n'b-bomb. Hon viskar förförande i ditt öra på ett beat som rullar med en fingerknäppning som guide i det sotsvarta och djupt röda. Ren magi i 3 minuter och 44 sekunder.
(Patrik Hamberg)

Those Dancing Days Can’t Find Entrance
Låten som 2011 fick mitt hjärta att växa, så att plats fanns för ett band vars musik gör mig oändligt tillfreds med tillvaron, vare sig jag är glad eller i ångestplågor. Högst personligt, men inte mindre bra för allas öron för det. Sjukt bra låt, sjukt bra band. Årets bästa. (Karin Lillbroända)

Scraps of Tape feat. Mattias Alkberg Flera meter kort
När detta samarbete började tisslas och tasslas om var det för bra för att vara sant, enligt mig. Ett av Sveriges bästa band och Sveriges bästa sångare och låtskrivare samsas under samma tak i ett hav av distortion och dissonans. Precis så blev det. Det var sant. Och bra. Som fan.
(Jonas Appelqvist)

James Blake The Wilhelm Scream
Det var någonstans på vägen mellan Ludvika och Björbo som The Wilhelm Scream plötsligt fick samtalet i bilen att helt avstanna. En biltur genom de beckmörka täta skogarna förvandlades i samma ögonblick till något lika trolsk som magiskt. Sedan den vinternatten har James Blakes trasigt mäktiga, tårdrypande gospelballad varit en ständigt berörande och återkommande musikalisk centralpunkt under 2011. (David Drazdil)

Nicolai Dunger Lost in freedom
En smärtsamt vacker sång om vardag, egoism och om att hitta sin plats i livet. Nicolai Dunger sjunger så nära och Sara Isaksson från bakgrunden. De sliter varandra mellan sig i en långsam kamp som de både vinner och förlorar samtidigt. Frihet från vadå? Frihet till vadå? Värt att tänka på. Länge. (Kal Ström)

Timber Timbre Black Water
Timber Timbre är något av ett dåligt samvete från 2011. Som ett band jag inte riktigt har haft tid med, trots att de gjort ett av årets bästa album. Black Water är som ledmotivet till nästa Alan Ball-produktion. Långsam, tung and a thousand white fish floating belly up, in the spirit that I crave. (Maria Gustafsson)

Brookes Brothers The Big Blue (smattrande briljans)
Lilla huset på prärien via Lost. Brookes Brothers ger oss överklockad, melodiös och stråkdränkt drum’n’bass. Musik som filterförstärker sommarfärgerna eller laddar batterierna när grådimman belägrar tillvaron. Och så pappa Ingalls naivt självklara livsfilosofi: “that’s what life’s all about: laughing and loving each other”. Det behöver inte vara svårare än så. (Ola Andersson)

Beyoncé Love on Top
Jag är en stofil. Lever i det funkförflutna och gillar oftast inte ny musik förrän den lagrats lite och blivit gårdag. Hypen måste smälta och jag vill SJÄLV! Men det är inte bara det. Det är något med forna tiders populärmusik (läs 194050607080-tal) som har tappats bort. Intrikata melodier och harmonier, vassa riff, stämningshöjande stick. Det stora lyckliga leendet och stompet. Det saknar jag i dagens utplattade popmusik och finner i gammal god sådan. Men då och då kommer en låt som den här och får epitetet retro. Kalla den vad du vill, men för mig är det årets låt. Den hade dock inte gått rakt in i hjärtat på mig på det sättet utan årets bästa tv-framträdande som jag har sett minst hundra gånger (MTV-galan, svårt att hitta nuförtiden). Den där Beyoncé alltså. Vilken magnifik person. (Fifi Nylander)

Lyssna på alla låtarna med Spotify

1. Simian Ghost Infinite Traffic Everywhere

   Det började som ett upprop på Facebook och slutade med en självklar förstaplats i klassiskt Anvil-stil. Vi gratulerar Simian Ghost till förstaplatsen på listan över era bästa skivor 2010.

   Infinite Traffic Everywhere har samma approach som samtliga Aerialutgåvor och är samtidigt ett steg från den Dialog Set-doftande indierocken. Här återfinns en popådra som jag inbillar mig velat komma fram i huvudsakliga bandet. – Jonas Appelqvist

2. Håkan Hellström 2 steg från Paradise

   Tog precis en promenad på andra långatan. Kollade lite skivor. Käkade en underbar soppa på Pustervik. Gick med solen i ögonen tillbaka till jobbet och inser nu att jag är lycklig över att ha hittat hem.– Chrille Kräks

3. The National High Violet

   Riktigt jävla snorbra är vad det är. Refrängen i Conversation 16 är det bästa jag hört i år. –westost

4. Beach House Teen Dream

   Festligt. En recension på skivan jag precis sitter och lyssnar på. Låten walk in the park fick precis högsta betyg, jag var bara tvungen att höja lite till.. – jesper

5. Arcade Fire The Suburbs

   Årets mest efterlängtade skivsläpp men den håller inte måttet. Skivan är oinspirerande och upprepande, de har inte lyckats följa upp Neon Bible på ett tillfredställande sätt. – Martina

6. Robyn Body Talk

   Skitbra helt enkelt. Bra skrivet om en bra platta som kommer att lyssnas på mycket framöver. För att citera Lux Interior “Jag vi ll bli återfödd som Robyns tvättsvamp!”. – Hälften Man Hälften Kaka om Body Talk Pt. 1

7. Säkert! Facit




8. The Radio Dept. Clinging to a scheme

   Älskade Lesser matters.
   Förstod aldrig Pet grief.
   Tycker mycket om Clinging to a scheme. – oziowage

9. Kanye West My Beautiful Dark Twisted Fantasy

   Han bästa sedan College Dropout. Snubben är ett fakkin geni! Nuff said! Tack NO I.D., you taught him well. – Old School

10. Oscar Linnros Vilja Bli




11. The Tallest Man On Earth The Wild Hunt
12. Robyn Body Talk Pt. 1
13. Band Of Horses Infinite Arms
14. Ghost Opus Eponymous
15. Masshysteri Masshysteri
16. Robyn Body Talk Pt. 2
17. Watain Lawless Darkness
18. Anna von Hausswolff Singing from the grave
19. Midlake Courage Of Others
20. Deerhunter Halcyon Digest
21. Familjen Mänskligheten
22. Bear Quartet Monty Python
23. Jónsi Go Do
24. Best Coast Crazy For You
25. Ariel Pink’s Haunted Graffiti Before Today
26. Johnossi Mavericks
27. Vampire Weekend Contra
28. Britta Persson Current Affair Medium Rare
29. M.I.A. Maya
30. Caribou Swim
31. Röyksopp Senior
32. The Black Keys Brothers
33. First Aid Kit The Big Black & the Blue
34. Crystal Castles Crystal Castles
35. Big Boi Sir Luscious Left Foot: The Son of Chico Dusty
36. Neil Young Le Noise
37. Kylesa Spiral Shadow
38. Broken Social Scene Forgiveness Rock Record
39. Yeasayer Odd Blood
40. Robyn Body Talk Pt. 3
41. Kvelertak Kvelertak
42. Khoma A Final Storm
43. Salem King night
44. Alcest Écailles De Lune
45. Daniel Adams-Ray Svart, vitt och allt däremellan
46. Justin Townes Earle Harlem River Blues
47. ceo White Magic
48. LCD Soundsystem This Is Happening‘
49. Sleigh Bells Treats
]]> http://dagensskiva.com/2011/01/20/era-basta-skivor-2010/feed/ 8 http://dagensskiva.com/2011/01/10/rosta-fram-2010-ars-basta-skiva-vinn/ http://dagensskiva.com/2011/01/10/rosta-fram-2010-ars-basta-skiva-vinn/#comments Mon, 10 Jan 2011 19:47:12 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=35529 Nu har du chansen att vinna ett skivpaket med album från året som gått genom rösta fram årets skiva 2010.

Röstningsformuläret hittar du här.

Om du mot förmodan inte hittar din favoritskiva bland de nominerade skivorna kan du alltid nominera dem i efterhand. Men chansen minskar förstås att den ska få några röster, eftersom ingen får rösta om efter ett första försök.

Röstningen stänger lördag 14 januari kl. 18.00 och listan presenteras på söndag.

]]> http://dagensskiva.com/2011/01/10/rosta-fram-2010-ars-basta-skiva-vinn/feed/ 3 http://dagensskiva.com/2011/01/08/2010-ars-55-basta-skivor/ http://dagensskiva.com/2011/01/08/2010-ars-55-basta-skivor/#comments Fri, 07 Jan 2011 23:00:57 +0000 Patrik Hamberg http://dagensskiva.com/?p=35455 Det är tveksamt om det hänt tidigare, men i år toppade samma skiva tre av redaktionsmedlemmarnas listor. Det var så klart ett stort steg mot toppen av vår gemensamma lista. Och om det är sant som de säger att man ska lägga av på topp är det väl precis vad årets vinnare verkar göra. Vi hoppas så klart på motsatsen och att vi får höra mer av Umeås just nu finaste.
1. Masshysteri Masshysteri
   Redan på 2008 års förstlingsverk Vår del av stan lade Masshysteri ribban skyhögt och flyttade fram positionerna gällande svensk punk. På självbetitlade uppföljaren fortsätter man på den redan inslagna vägen. Och det är helt jävla vansinnigt bra!
2. Håkan Hellström 2 steg från paradise
   Tack får vi säga, för vi fick ett episkt bokslut på Hellströms första decennium i våra öron och en bekräftelse på att han flyger in i ett nytt, inte tillbakablickande men framåt. I titelspåret dansar han sig långsamt fram på dåliga gatan som befolkas av de mest suspekta typer, rullskridskor, mopeder och slumpmässiga rumbafester.
3. Robyn Body Talk

Vår uppmärksamhet är kort och allt som hände för en månad sedan känns som det hände för en evighet sedan. Vad gör man då? Man går tillbaka till en produktionsapparat från förr där studion var en plats man besökte kontinuerligt under året för att släppa musik hela tiden, inte bara en gång. Pt. 1, Pt. 2 och Pt. 3.


4. Bäddat För Trubbel Det här är inte New York
   Det råder ingen tvekan om att denna kvartett härstammar från parkernas stad. I rakt nedstigande led till Problem och tidiga Wilmer X är de ute på en ursinnig resa där de öser ur sig hat och ångest på ett befriande sätt som gör att man bara måste älska detta band.
5. These New Puritans Hidden
   Ett experimenterande album, men utan att improvisera. Tvärtom är det synnerligen precist och väl tyglat. Inga instrumentalonanipartier här. Styrkan ligger i motsatsförhållandet barock – minimalism, klassiskt – rock.
6. Big Boi Sir Lucious Left Foot… The Son of Chico Dusty
   Big Boi klämmer in fler vassa rader per låt än många andra klarar av på en hel karriär. Ett kompakt flow som kräver sin tid och lovar att räcka länge. Musikaliskt är det allt vi vant oss vid att höra från södern de senaste 20 åren, smutsig slö skit att gunga nacke eller rumpa till.
7. Imperial State Electric Imperial State Electric
   Här finns basgångar som Gene Simmons skulle mörda för. Handklapp som ställer sig längst ut på de största arenorna med Carola-fläkten på lämpligt avstånd. Här finns tidigare oskrivna Beatles-rökare bredvid några av de finaste rocktrummor jag hört på år och dag. Självklart också ett par raka och enkla stänkare som inte tar några som helst omvägar till den obligatoriska armen i luften.
8. M.I.A. /\/\ /\Y/\
   I stormvinden glömdes det på något vis bort att M.I.A. släppt ett alldeles fantastiskt störigt album, sprängfyllt med så mycket idéer att det exploderar som en klusterbomb. Och jag förstår på sätt och vis de som slog bakut och konstaterade att de inte pallade mer. Attacken är ofta total. Energin sprutar ur högtalarna.
9. Sade Soldier of Love
   Lovers Rock kändes som ett bokslut, en smältdegel av alla intryck som gruppen samlat på sig under 16 år. Soldier of Love känns inte alls så. Snarare som en grupp som funnit ny inspiration och har gått in i en ny fas. Men det är kanske just därför som jag inte kan släppa cirkelslutstanken varje gång jag hör In Another Time.
10. Erykah Badu New Amerykah pt. 2: Return of the Ankh
    Så trots att jag så klart kan höra ekon av förr här är det inte värre än att jag återigen och ännu en gång tycker att hon tar ett stort steg framåt och bort från det som varit. Att hon för tredje gången i rad är bättre än någonsin förut.
11. Arcade Fire The Suburbs
12. The National High Violet
13. Ghost Opus Eponymous
14. Kriget What a Day
15. Kanye West My Beautiful Dark Twisted Fantasy
16. Christina Aguilera Bionic
17. Admiral Radley I Heart California
18. Watain Lawless Darkness
19. Skyzoo & Illmind Live From The Tape Deck
20. The Bear Quartet Monty Python
21. The Tatianas Verses & Verve or the Lost Causes
22. Crystal Castles II
23. Bombus Bombus
24. Cough Ritual Abuse
25. Dinka Hotel Summerville
26. Electric President Violent Blue
27. Delorean Subiza
28. The Drums The Drums
29. Best Coast Crazy For You
30. Damien Jurado Saint Bartlett
31. Deathspell Omega Paracletus
32. Marco Polo The Stupendous Adventures of Marco Polo
33. Older Prologue
34. The Don Darlings The Shortest Straw
35. Vampire Weekend Contra
36. Pen Expers Dirty Tender Love
37. Diverse artister Sonja Åkesson tolkad av …
38. Freeway & Jake One The Stimulus Package
39. Trash Talk Eyes & Nines
40. Roky Erickson & Okkervil River True Love Cast Out All Evil
41. Lindstrøm & Christabelle Real Life Is No Cool
42. Georgia Anne Muldrow King’s Ballad
43. Foals Total Life Forever
44. Seabear We Built a Fire
45. Paul Weller Waking up the Nation
46. Shining Blackjazz
47. Bun B Trill OG
48. Harlem Hippies
49. The Sword Warp Riders
50. Electric Wizard Black Masses
51. Jamaica No Problem
52. Kylesa Spiral Shadow
53. Grinderman Grinderman 2
54. Jóhann Jóhannsson And In the Endless Pause There Came the Sound of Bees
55. Overkill Ironbound
]]> http://dagensskiva.com/2011/01/08/2010-ars-55-basta-skivor/feed/ 14 http://dagensskiva.com/2010/12/25/samling-11-asbra-latar-2010/ http://dagensskiva.com/2010/12/25/samling-11-asbra-latar-2010/#comments Fri, 24 Dec 2010 23:00:43 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=35192 Breathe Owl Breathe Icy Cave Dancers
Breathe Owl Breathe är ett sånt där band som stänger in sig och pysslar tills de kommer ut med ett album som blir det här årets She & Him-substitut. (Maria Gustafsson)

Masshysteri Låt dom hata oss
Möjligen skulle The Hives kommande dänga Patrolling Days som de avtäckte på spelningarna i somras kunna konkurrera, men eftersom den inte är släppt ännu var valet till årets låt enkelt i år. Masshysteri gjorde inte bara årets bästa platta, Låt dom hata oss är också årets bästa låt. En genialisk pärla i all sin enkelhet. (Tomas Lundström)

Jazmine Sullivan Holding You Down (Goin’ In Circles)
Jazmine och Missy plockade ut några guldkorn från 90- och 80-talets hiphop och soul och kokade ihop det till årets bästa låt, från ett av årets bästa album av en av världens bästa sångerskor inom världens bästa genre. Rysligt asbra. (Karin Lillbroända)

Big Boi & Gucci Mane Shine Blockas
En överlägset kaxig hälsning från den slöa södern. Big Boi:s solodebut har levererat galet många singlar. Det här var den bästa. Sen får Vän Av Ordning invända att den fanns som läcka och möjligen på någon samling redan 2009. Det bryr jag mig inte om. Shine Blockas är det bästa 2010 bjöd. (Patrik Hamberg)

Crystal Castles Baptism
Det finns inget tvivel om att 2010 års låt är Crystal Castles Baptism. Från att mest ha varit ett enerverande, övermanierat band med alldeles för mycket C64-influenser blev de på sin andra skiva, även den självbetitlad, ett med electro, shoegaze och den allra mest gråbleka svärtan. När jag recenserade albumet var jag fortfarande osäker på det som helhet, även om jag redan då var helt och förgjort besatt av Baptism. Sedan dess har jag spelat den för missnöjd indiepublik, blivit anklagad för att vara rejvare och i allmänhet blivit förolämpad, men allra mest dansat som en galning. Albumet växte även det till sig, men det råder ingen tvekan om att Baptism är vad man i folkmun kallar en HIT. (Martina Nordman)

Ghost Satan Prayer
Den omtalade hypen av Ghost i somras gick mig totalt förbi, men jag tar igen det nu med råge och då främst med guldkornet Satan Prayer. Det visar sig också gå alldeles utmärkt att nynna till satanisk rock år 2010. Vad står näst på tur? (Mats Guldbrand)

Chemical Brothers Swoon
Som vanligt när det är dags att plocka en asbra låt hamnar jag alltid i diskussion med mig själv kring vilka kriterier som ska ligga som grund. Oftast slutar det med det enklaste: den låt jag lyssnat mest på. Så även i år. Swoon har gått flest varv i min iPod och är en av Chemical Brothers allra finaste stunder i karriären. Just remember to fall in love, there’s nothing else. (Ola Andersson)

Admiral Radley I Heart California
Jag kan inte påstå att jag har någon ingående kärleksrelation med Kalifornien, har aldrig varit där, men jag hyser villkorslös tillit till det mesta Jason Lytle tar sig för. Så även här där han och medlemmar ur Earlimart och gamle trumslagarvapendragaren från Grandaddy Aaron Burtch gör gemensam sak och levererar årets finaste lilla indierockstänkare. (Jonas Appelqvist)

Robyn med Röyksopp None of Them
2010 var Robyns år. Hon gjorde så många saker rätt att det nästan är svårt att se allt så här nära inpå. Hennes trilogi är det jag kommer minnas mest av året som gått. Och den här låten, med Röyksopp är bäst av alla hennes låtar från Body Talk-skivorna.
(Kal Ström)

Ellie Goulding Starry Eyed
Svett har utsöndrats i enorma mängder och det är lika jobbigt varje gång. Jag gjorde en lista med de första låtar som dök upp i huvudet. Det hjälpte inte så jag fick låta ödet bestämma och det känna helt ok. Pure pop.
(Marie Lindström)

Guillaume & the Coutu Dumonts Discothèque
Årets mest tvetydiga titel är ett elva minuter långt suggestivt och oemotståndligt monster som aldrig blir mer disco än att den snuddar vid en nerrökt fjordvariant av densamma. Däremot ger den i sin ambivalens och korsbefruktning mellan dubbig Detroittechno, nedtonad Blue Note-jazz och hemliga Pink Floyd-drömmar god inblick i herr Coutu Dumonts eget diskotek. (David Drazdil)

]]> http://dagensskiva.com/2010/12/25/samling-11-asbra-latar-2010/feed/ 5 http://dagensskiva.com/2010/01/12/vinnarna-i-besokaromrostningen-2009/ http://dagensskiva.com/2010/01/12/vinnarna-i-besokaromrostningen-2009/#comments Tue, 12 Jan 2010 22:19:52 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=28926 Vinnarna i besökaromröstningen för 2009 är nu klara.

Vinnaren av förstapriset, som är en trevlig kompott av skivor från det gångna året, är Malin Svensson. Andra- och tredjepris går till Henrik Algestam och Magnus Herbertsson, även där några skivor från 2009.

Stort grattis till vinnarna och ett stort tack till alla som röstade!

]]> http://dagensskiva.com/2010/01/12/vinnarna-i-besokaromrostningen-2009/feed/ 1 http://dagensskiva.com/2010/01/10/era-basta-skivor-2009/ http://dagensskiva.com/2010/01/10/era-basta-skivor-2009/#comments Sat, 09 Jan 2010 23:00:37 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=28775
1. Freddie Wadling The Dark Flower/Den mörka blomman

   Tvetydigheten i att vara artistsveriges mest ljusskygga personlighet och samtidigt en av de mest älskade artisterna är långt från självvald, men likafullt ett faktum. – Jonas Appelqvist

2. Fever Ray Fever Ray

   Ingen kan som Karin. Känns som ett naturligt steg efter Silent Shout. Tills skivan släpps ordentligt tänker jag knarka mp3-filerna. – Dixit

3. Thåström Kärlek är för dom

   Underbar skiva, förstår inte varför inte denna fanns på redaktionens mest lyssnade.. men men, härlig härlig! – Dragonteeth

4. Animal Collective Merriweather Post Pavillion

   Lite för lite galenskap och oväntade grejer på den här skivan, men melodierna är ju finfina. – Henrik

5. Kent Röd

   Är det bara jag som får Roy Andersson vibbar från plattan?
   Speciellt första spåret och en del text-rader känns väldigt Roy Anderssonskt. Kanske har Roy och Jocke Berg typ samma blick för vår samtid. – Göta-Petter

6. The xx XX

   minimalistisk pop av finaste märke, lutar åt att det här blir årets debutskiva. – antz

7. Girls Album

   så bra! – pravda flyers

8. Grizzly Bear Veckatimest

   Synd att jag inte kan med sångarens röst, för musiken och arrangemangen är ljuvliga. – Wavering Radiant

9. Wilco Wilco (the album)

   Som alltid när Herr Tweedy&Co är i farten, en smula ojämnt men ändå strålande!
   Efter 2 ganska så “vanliga” plattor i rad väntar jag nu med spänning på nästa Wilcoplatta där man säkert tar ut svängarna lite mer (typ “A ghost is Born”), då spelar Wilco i en helt egen division. – J.P.Jones

10. Phoenix Wolfgang Amadeus Phoenix

    Hmm, catchy låt. Kanske vore något detta… – westost

11. Anna Järvinen Man var bland molnen
12. Effenberg Associations
13. Röyksopp Junior
14. Lily Allen It’s not me, it’s you
15. El Perro del Mar Love Is Not Pop
16. The Bear Quartet 89.
17. Mastodon Crack the Skye
18. bob hund Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk
19. Jenny Wilson Hardships!
20. Bill Callahan Sometimes I Wish We Were and Eagle
21. [Ingenting] Tomhet idel tomhet
22. Deportees Under the pavement the beach
23. Dropkick Abelay Hotel
24. Kings of Convenience Decleration of Dependence
25. Mattias Alkberg Nerverna
26. Antony & the Johnsons The Crying Light
27. Tom Waits Glitter and Doom
28. Jonathan Johansson En hand i himlen
29. Muse The Resitance
30. M. Ward Hold Time
31. JJ No 2
32. Regina Spektor Far
33. Bat For Lashes Two Suns
34. Neko Case Middle Cyclone
35. Dinosaur Jr Farm
36. Iron & Wine Around the Well
37. Fuck Buttons Tarot Sport
38. Florence and the Machine Lungs
39. Taken By Trees East of Eden
40. The Pains of Being Pure at Heart The Pains of Being Pure at Heart
41. Markus Krunegård Prinsen av Peking
42. Leonard Cohen Live in London
43. Markus Krunegård Lev som en gris, dö som en hund
44. Andrew Bird Noble Beast
45. Richard Hawley Truelove’s Gutter
46. Raekwon Only Built 4 Cuban Linx… Pt. II
47. Yeah Yeah Yeahs It’s Blitz
48. Julian Casablancas Phrazes for the Young
49. Perssons Pack Öster om Heden
50. SKRIET Skriet
]]> http://dagensskiva.com/2010/01/10/era-basta-skivor-2009/feed/ 22 http://dagensskiva.com/2010/01/09/2009-ars-77-basta/ http://dagensskiva.com/2010/01/09/2009-ars-77-basta/#comments Fri, 08 Jan 2010 23:00:30 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=28809
1. Fever Ray Fever Ray
   

   Jag slås av det stora mörkret på Fever Ray:s självbetitlade debutskiva. Men jag är osäker på vad mörkret består av. /…/

   Det långsamma tempot och de mörka malande tonerna. Även om det strös ut rikligt med lättare toner ovanpå anrättningen smakar det sorg. Det smakar uppgivenhet, förlorad kraft. Men även om smaken är kraftlös är musiken som framkallar den stark

2. Q-Tip Kamaal The Abstract
   

   Den omisskänliga rösten är så klart intakt även om han här ofta testar stämbandens förmåga att sjunga snarare än rappa. Jag är sucker för den där rösten och tycker att den funkar minst lika bra när han sjunger.

   Musikaliskt handlar det om fusionjazz med försiktiga stänk av hiphop snarare än hiphop med försiktiga stänk av jazz.

3. The Bear Quartet 89
   

   Malmö, 2009. Efter ett tretton skivor långt samarbete med A West Side Fabrication är det nu Adrian Recordings som tar emot stafettpinnen i och med 89. Detta, som råkar vara Malmöbolagets 89:e släpp, är årets mest emotsedda och infriar precis allt jag någonsin hoppats på. Till stor del lyser den experimentella lustan från Saturday Night och Eternity Now med sin frånvaro och en bred ljudbild av stora trummor, dubbelkaggar, effektpedaler och melodier att dö för träder istället fram. Mattias Alkbergs uttalande tidigt i inspelningsprocessen om att vilja låta som Kate Bushs två första skivor är inte långt från sanningen.

4. Röyksopp Junior

Bergenduon släpper sitt mest gjutna album till dags dato. Med namnkunniga gäster (Karin Dreijer Andersson, Robyn och Lykke Li) nås högre höjder än de nått på föregående skivor. Det är krispigt, färgstarkt och oemotståndligt. Och hittigt så det förslår.

5. Maskinen Boys II Men
   

   Texterna är fyndiga, stundtals väldigt personliga och med snabba flows och välstrukturerade när det gäller rim. Det vill säga på en betydligt högre nivå än en electrogenren som oftast består av repetitiva fraser med effektmixning. Dessutom den fortsatta fascinationen för Portugisiska språket, i det här fallet från Bonde do Role och Marina Gasolina från samma grupp. Skivan innehåller förutom texter en del instrumentala partier, fina slingor och rivig bas.

6. Little Dragon Machine Dreams
   

   Machine Dreams låter som en film där Yukimi Naganos röst springer runt i en retrofuturistisk science fiction-dröm i bjärta färger. Det är ett programmerat rymdäventyr med det analoga synth-80-talet i minneschipet. Helkroppsdräkter och glashjälmar.

7. Mariachi El Bronx El Bronx
   

   Och de gör det fantastiskt, på trovärdigt eget sätt. De fuskar inte, de gör det i och för sig lekfullt, men inte tramsigt. De bryter inte ens mot de textmässiga reglerna där mariachi-band traditionellt sjunger kärlekshymner. Även om det här är utbytt till Despretador. Eller som den hette när de först spelade den live: Gary Glitter.

8. Deportees Under the Pavement – the Beach
   

   Det kan knappast undgått någon som läst intervjuer med bandet senaste tiden att skivan andas ideologi och politiska undertoner och ja, det är alldeles korrekt. Fast aldrig genom de stora gesterna. Alltid på ett subtilt och stilfullt sätt som filtreras genom en popmusik det var längesedan jag hörde från ett svenskt band.

9. Thåström Kärlek är för dom
   

   Det är en fin linje han numera balanserar på. Det är få förunnat att ligga på rätt sida Lundell-träsket. Joakim lyckas. Med den strålande äran ska tilläggas. I och med Skebokvarnsvägen 209 skrevs ett nytt kapitel i Thåströms karriär, det mest utlämnande världen tagit del av. Fram tills nu.

10. Anna Järvinen Man var bland molnen
    

    Det jag funderar över när jag lyssnar på Anna Järvinens andra skiva Man var bland molnen är vad alla manliga svenska artister håller på med? För det enda de verkar duga till är att stå i bakgrunden när briljanta kvinnor tar över helt och hållet.

11. Kongh Shadows of the Shapeless
12. Jason Lytle Yours Truly the Commuter
13. Wilco Wilco (the album)
14. Dundertåget Skaffa ny frisyr
15. Animal Collective Merriweather Post Pavillion
16. Grizzly Bear Veckatimest
17. bob hund Folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk
18. Alicia Keys The Element of Freedom
19. Bill Callahan Sometimes I Wish We Were an Eagle
20. Fashawn Boy Meets World
21. Empire of the Sun Walking on a Dream
22. Kent Röd
23. Mastodon Crack the Skye
24. Wolves in the Throne Room Black Cascade
25. Prefab Sprout Let’s Change the World With Music
26. Yo La Tengo Popular Songs
27. Maxwell BLACKsummers’night
28. DOOM Born Like This
29. Sonic Youth The Eternal
30. Brother Ali US
31. The Gossip Music for Men
32. Fat Freddy’s Drop Dr. Boondigga & The Big BW
33. Pet Shop Boys Yes
34. Mono Hymns to the Immortal Wind
35. Amerie In Love & War
36. Princeton Cocoon of Love
37. Cam’ron Crime Pays
38. Guadalupe Plata Guadalupe Plata
39. Buried Inside Spoils of Failure
40. Love Olzon Fri från dig
41. David Sylvian Manafon
42. Jonas Kullhammar Quartet The Half Naked Truth 1998-2008
43. Shafiq Husayn Shafig En A-Free-Ka
44. Mayer Hawthorne A Strange Arrangement
45. Samling Go Bang! A Tribute to Arthur Russell
46. N’Dambi Pink Elephant
47. Bat for Lashes Two Suns
48. Rikard Wolff Tango
49. Converge Axe to Fall
50. AC4 AC4
51. The Stoner Hat Music
52. Sha Stimuli My Soul to Keep
53. Delorean Ayrton Senna
54. Lorentz & M. Sakarias Vi mot världen
55. Eyedea and Abilities By the Throat
56. The Flaming Lips Embryonic
57. Skyzoo The Salvation
58. Shrinebuilder Shrinebuilder
59. The Ghost of a Thousand New Hopes, New Demonstrations
60. Chrisette Michele Epiphany
61. Madness The Liberty of Norton Folgate
62. Svarte Greiner Kappe
63. Editors In This Light and on This Evening
64. HEALTH Get Color
65. Elephant Stone The Seven Seas
66. Switchblade Switchblade [2009]
67. Wooden Shjips Dos
68. Above & Beyond presents OceanLab Sirens of the Sea Remixed
69. Sa-Ra Nuclear Evolution: The Age of Love
70. Qwel & Maker So Be It
71. My Dying Bride For Lies I Sire
72. Max Essa Continental Drift
73. Nephew DanmarkDenmark
74. The Horrors Primary Colours
75. Dark Funeral Angelus Exuro Pro Eternus
76. Depeche Mode Sounds of the Universe
77. A Place to Bury Strangers Exploding Head
]]> http://dagensskiva.com/2010/01/09/2009-ars-77-basta/feed/ 9 http://dagensskiva.com/2010/01/04/vinn-skivor-rosta-pa-arets-skiva/ http://dagensskiva.com/2010/01/04/vinn-skivor-rosta-pa-arets-skiva/#comments Mon, 04 Jan 2010 08:58:37 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=28712 Nu har du chansen att vinna ett skivpaket med album från året som gått genom rösta fram årets skiva 2009.

Röstningsformuläret hittar du här.

Om du mot förmodan inte hittar din favoritskiva bland de nominerade skivorna kan du alltid nominera dem i efterhand. Men chansen minskar förstås att den ska få några röster, eftersom ingen får rösta om efter ett första försök.

Röstningen stänger lördag 9 januari kl. 12.00 och listan presenteras på söndag.

]]> http://dagensskiva.com/2010/01/04/vinn-skivor-rosta-pa-arets-skiva/feed/ 1 http://dagensskiva.com/2010/01/02/glom-inte-att-nominera-arets-skiva/ http://dagensskiva.com/2010/01/02/glom-inte-att-nominera-arets-skiva/#comments Sat, 02 Jan 2010 10:51:11 +0000 Maria Gustafsson http://dagensskiva.com/?p=28676 Den 10 januari presenterar vi besökarnas val av 2009 års bästa album. Nominera skivor till omröstningen via den här länken. Nomineringen stänger imorgon kväll och omröstningen startar på måndag. Är du med och röstar har du chans att vinna ett skivpaket med plattor från året.
]]> http://dagensskiva.com/2010/01/02/glom-inte-att-nominera-arets-skiva/feed/ 10 http://dagensskiva.com/2009/12/29/nominera-arets-skiva/ http://dagensskiva.com/2009/12/29/nominera-arets-skiva/#comments Tue, 29 Dec 2009 10:11:10 +0000 Maria Gustafsson http://dagensskiva.com/?p=28614 Tidigare års vinnare heter Hagnesta Hill, Marshall Mathers LP, Is This It, Det är så jag säger det, Blood Panic, When I Said I Wanted To Be Your Dog, I Am a Bird Now, Silent Shout, Neon Bible och Fleet Foxes.

Den 9 januari presenterar vi besökarnas val av 2009 års bästa album. Nominera skivor till omröstningen via den här länken. Du har till och med söndag den 3 januari på dig.

]]> http://dagensskiva.com/2009/12/29/nominera-arets-skiva/feed/ 0 http://dagensskiva.com/2009/12/26/samling-elva-asbra-latar-2009/ http://dagensskiva.com/2009/12/26/samling-elva-asbra-latar-2009/#comments Fri, 25 Dec 2009 23:00:56 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/?p=28508 The Bear Quartet Millions
I 2009 års digra skivskörd stack The Bear Quartets 89 ut och första singeln, Millions, höjde på flera ögonbryn. Dels på grund av en omedelbar hitpotential från ett band som betackar sig från galor, rotationslistor, försäljningssiffror och dels för att den tog ännu ett steg i en riktning ingen kunde ana. Dess storhet blev än mer uppenbar när remixerna, de första någonsin i bandets historia, dök upp signerade bl.a. The Skull Defekts och Andreas Tilliander.
(Jonas Appelqvist)

Maskinen Aldrig vart i Malmö
Mitt år har varit väldigt präglat av Malmö. Från vår till höst har jag satt mig på tåget för färd ned mot Möllans stad. Sen när det precis var färdigt slog Maskinen till med årets låt. Eller åtminstone den låt som satt sig hårdast på min hjärna.
(Kal Ström)

Miley Cyrus Party In The U.S.A.

Det händer inte ofta, men det händer. Otippade låtar sätter sig som berget. Party In The U.S.A. är otippad, men faktiskt en grym tuggummipoplåt som svänger ordentligt! Om Miley Cyrus någon dag kommer stå självständig och vara fri från stämpeln som en töntig disneyprodukt så är den här låten första steget dit. Den är bra på riktigt! Okej, kanske inte årets allra bästa egentligen, men kom igen – visst är det roligare att jag väljer en låt med Miley Cyrus än typ Empire State of Mind?
(Karin Lillbroända)

Yeasayer Tightrope
Yeasayer använder enkla grepp på Tightrope. Det finns inte en människa som tagit sånglektioner som inte kan tycka om låten. Den är som en skalövning med schysst komp. Det vill säga allt man behöver på en road trip, vid makeupspegeln eller med fötterna dinglande från köksfönstret.
(Maria Gustafsson)

Animal Collective Brother Sport
I år har jag förstått storheten med The Wire, serien om livet på gatan och i maktcentrumen i Baltimore där ingen är ensidigt ond eller god, där vissa ger sitt liv för ett gott syfte och andra profiterar på andras olycka. Serien är genial, nyskapande, episk och narrativ på ett sätt som också kan beskriva ett band från samma stad. Bandets åttonde album släpptes i år och överträffade alla höga förväntningar. Stämsången, de repetitiva ljudöversvämningarna och det frenetiska tempot, allt smälter samman i ett album som har så många bra låtar per capita att det är löjligt. Allt fullkomligt exploderar i Brother Sport som knockar mig varje gång.
(Marie Lindström)

Fool’s Gold Surprise Hotel
Jag har haft otaliga månadslånga besattheter vad gäller låtar under året, och det här är en av de sista, som också var ett av mina val för novembers bästa. Surprise Hotel ger mig lite samma känsla som den enda Animal Collective-låt jag gillar på riktigt, Brother Sport. Inte för att de låter speciellt lika, utan för det utdragna, tranceaktiga groovet som bara byggs på, högre, längre, större. Förra året hade jag väldigt lätt att plocka ut EN låt, i år är det omöjligt. Därför blir det en jag har i färskt minne. Men det finns många, många fler.
(Martina Nordman)

Mastodon Crack the Skye
Scott Kelly fortsätter sin vana trogen och gästar Mastodon med lite brölande skönsång. Nu är det ju inte bara Scott Kellys förtjänst som gör titelspåret  från Crack the Skye till en så förbannat bra låt, utan det är detaljrikedomen, blytunga riff, en text som för tankarna åt den yttersta domen och många, många andra saker. En asbra låt helt enkelt.
(Mats Guldbrand)

Faze Action feat. Yam Who? & Mary Moore In the Light of a Miracle
Vilka kritierier som avgjort vilken som blivit årets ”asbra-låt” har varierat. Några gånger har det varit den definitiva låten. Andra gånger en låt som på något sätt bäst sammanfattat mitt musikår. Ibland har det helt enkelt handlat om, tja, en asbra låt just i skrivande stund. Det sistnämnda gäller för 2009-valet, mest därför att Faze Actions version av Arthur Russell-låten ”In the Light of a Miracle” var årets sista riktiga stolvältare i mitt musikmikrokosmos. Samtidigt är det en låt som sammanfattar mitt 2009: dåtidsdisco och nutidshouse i ett sanslöst fantastiskt dansgolvsmöte.
(Ola Andersson)

Busta Rhymes med Mike Epps I’m a Go and Get My
När Busta räknar nummer på ett knarrigt elektroniskt beat låter han både lycklig, avslappnad och självsäker. Bus-a-bus är som vanligt bäst när han inte anstränger sig för att få till en hit och landar på ett knasigt off-beat. Gamle bredkäften kan än. Luvz it.
(Patrik Hamberg)

Maskinen Kärlek vid sista ögonkastet

Fyfan vad sjukt att man kan känna sån passion.
Vi åt och drack och grät och vi skrattade och vi kom ihop.
Som bästa vännen som har tagit det till nästa level.
Där vi bara hoppades men fick se vad som hände!

Maskinen släppte den efterlängtade debuten Boys II Men till slut. Bäst på skivan är Kärlek vid sista ögonkastet och den underbart episka produktion från Mats Norman där Afasi och Frej lägger båda grymma verser. Det är brusten kärlek, hög igenkänningsfaktor och vackra flows med svävande refräng. Inte helt otippat mångas favorit från plattan. Timbuktu har bland annat utnämnt den till årets svenska raplåt i P3 Hiphop. Hatten av.
(Pontus Gustafsson)

Funeral Mist Blessed Curse
När jag ser tillbaka på året står det klart att väldigt mycket har handlat om album snarare än enskilda spår. Det har kommit en hel del bra, men det har varit svårt att plocka ut en enskild låt som får representera 2009. Valet föll till slut på Funeral Mists mäktiga Blessed Curse, en bortåt tolv minuter lång historia. Blessed Curse är smått hypnotisk i sitt malande tempo och där Arioch närmast predikar texten på ett väldigt effektfullt sätt.

If you we’re an angry man on the earth, I’ll be an angry God in heaven

(Tomas Lundström)

Lyssna på 10 av de 11 asbra låtarna i Spotify

Den 11:e får du lyssna på med hjälp av Youtube:


]]> http://dagensskiva.com/2009/12/26/samling-elva-asbra-latar-2009/feed/ 2 http://dagensskiva.com/2009/01/10/era-basta-skivor-2008/ http://dagensskiva.com/2009/01/10/era-basta-skivor-2008/#comments Fri, 09 Jan 2009 23:00:48 +0000 http://dagensskiva.com/2009/01/10/era-basta-skivor-2008/
1. Fleet Foxes Fleet Foxes

   Jag kan fan inte odla ett respektabelt skägg. Det är deprimerande och känns… omanligt. – Peterok

2. Glasvegas Glasvegas

   Att “falla” för en hype är en synd, men här är det helt klart befogat. Jag förstår verkligen de som inte gillar skivan – det är bredbent och episkt. Men den skotska dialekten och stämningen genom skivan får mig att falla för skivan. Ruggigt genomarbetad, aningen överproducerad, rock kort och gott. – Eric

3. Håkan Hellström För sent för edelweiss

   Hela skivan är skitbra. – RONNA

4. Bon Iver For Emma, Forever Ago

   Man önskar att han hittar tillbaka till stugan och gör en till. Magi. – Gene Simmons pungskydd

5. Markus Krunegård Markusevangeliet

   Så kommer han och gör ett så jävla bra soloalbum på svenska. Snacka om att man blev paff alltså. – jewbs

6. Dropkick Patchwork

   Väldigt trevlig pop, men ibland låter det så mycket Teenage Fanclub att det nästan blir lite irriterande. – JL

7. Vampire Weekend Vampire Weekend

   Såg dom för tre veckor sedan i San Francisco, det var helt fantastiskt, skivan är lysande och kommer att vara det även efter att hypen lagt sig. Det här är för bra för att viftas bort som en temporär förälskelse. – hypotetisk

8. Frida Hyvönen Silence is Wild

   Låter bra. Den här skivan ska jag köpa. Ja, KÖPA! – vild svanar

9. MGMT Oracular Spectacular

   som flaming lips fast utan mossa. – daphonie

10. Hello Saferide More Modern Short Stories From Hello Saferide

    Min första reaktion när jag hörde “Anna” på radion var besvikelse. Men innan den ens hunnit till slutet var jag omvänd. – Pertali

11. Joel Alme A Master of Ceremonies
12. Detektivbyrån Wermland
13. Sigur Rós Með suð í eyrum við spilum endalaust
14. Anna Ternheim Leaving On a Mayday
15. Cut Copy In Ghost Colours
16. Veronica Maggio Och vinnaren är…
17. Contrahesive Reflection is Relative
18. Calexico Carried to Dust
19. M83 Saturdays = Youth
20. Portishead Third
21. Bob Dylan Tell Tale Signs
22. TV On the Radio Dear Science
23. Cult of Luna Eternal Kingdom
24. Duffy Rockferry
25. Hot Chip Made In the Dark
26. Nordpolen På Nordpolen
27. Pascal Galgberget
28. Pete Molinari A Virtual Landslide
29. Drive-By Truckers Brighter Than Creation’s Dark
30. Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio Du har blivit stor nu [En kamp]
31. Deerhunter Microcastle
32. Fuck Buttons Street Horrrsing
33. No Age Nouns
34. Woven Hands Ten Stones
35. Erykah Badu New Amerykah Part One (4th World War)
36. Meshuggah obZen
37. Spiritualized Songs in A & E
38. Emil Jensen Emil Jensen
39. Ane Brun Changing of the Seasons
40. David Sandström Overdrive Pigs Lose
41. Kings of Leon Only By the Night
42. The Roots Rising Down
43. Studio Yearbook 2
44. The Last Shadow Puppets The Age of the Understatement
45. Jim Ford Point of No Return
46. Hank Williams The Unreleased Recordings
47. The (International) Noise Conspiracy The Cross of My Calling
48. The Jim Jones Revue The Jim Jones Revue
49. Dungen 4
50. Those Dancing Days In Our Space Hero Suits
]]> http://dagensskiva.com/2009/01/10/era-basta-skivor-2008/feed/ 29 http://dagensskiva.com/2009/01/05/rosta-fram-arets-skiva/ http://dagensskiva.com/2009/01/05/rosta-fram-arets-skiva/#comments Mon, 05 Jan 2009 16:58:35 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/2009/01/05/rosta-fram-arets-skiva/ På lördag presenterar vi besökarnas lista över årets bästa skivor. Rösta här.

Röstningen stänger kl. 12.00 på fredag.

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/05/rosta-fram-arets-skiva/feed/ 26 http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-ars-55-basta/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-ars-55-basta/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:57 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-ars-55-basta/
1. Bon Iver For Emma, Forever Ago
   

   Justin Vernon bröt upp från sitt indierockband, drog på sig den fodrade flanellskjortan, åkte rakt ut i skogen med ett brustet hjärta och alla instrumenten i bakluckan. /…/ For Emma, Forever Ago är visserligen ett album som grundas på enklare ackompanjemang av akustisk gitarr och någon gång en bastrumma, men där finns inga countrymusikstendenser, någon landsbygdsromantik eller självgod bitterhet.

2. Ratatat LP3
   

   Influenserna strömmar omkring i låtarna. En fot i poptraditionen, en hand som girigt sträcker sig över moriskt Spanien mot Afrika, höger hand på funken och vänster fot någonstans kring Detroit. En eklektisk mix, minst sagt.

3. Lindstrøm Where You Go I Go Too
   

   Stjärnor passeras och sugs in i maskineriet som allt mer accelererande tar oss med på en flygtur tur-retur till galaxens utkanter och dansgolvet vid slutet av universum. Vi passerar exploderande supernovor, färgglatt sprakande stjärnhopar, ystra kometsvärmar och en och annan förvånad ET som dras med i den kosmiska dansen.

4. Fleet Foxes Fleet Foxes
   

   Så ge mig då ännu ett band med distanslösa skägg och trånga flanellskjortor. Ge mig bears som tävlar i stämsång. Ta mig långt från folkpopen men kalla det inte rock. Låt mig gråta, rörd som mamman till en korgosse, när ännu en fullvuxen man tänjer registret med en tonsatt tragedi. Ge mig historien.

5. Satyricon The Age of Nero
   

   Med en massiv gitarrmatta och ljudvägg valde detta Norska black metal-gäng att fortsätta göra old school-fansen, som hävdar att de inte är ”äkta” längre, förbannade. Låter det så här bra är äkta eller inte helt oviktigt.

6. Markus Krunegård Markusevangeliet
   

   Det är ivrigt och känslofyllt, det är påtagligt och energiskt och på samma sätt som det känns som att Markus trycker ut alla känslor när han sjunger kan den mottaglige lyssnaren säkerligen få ut en hel del känslor genom att bara ta emot orden och musiken.

7. Sigur Rós Með suð í eyrum við spilum endalaust
   

   Okontrollerat högt, forcerat. De kliver ner på bastrummor, bas och gitarrsträngar med stämbenet fast. Med hårda drag brister taglet över strängarna. Högre. Mer. Forcera in i tystnaden.

8. Vampire Weekend Vampire Weekend
   

   De blandar afrikanska rytmer med mer eller mindre pretentiös universitetsrock. Stundtals låter det punk eller ska, men framför allt låter det av en hel del influenser från 80-talsartister. /…/ Alla lånar ju från historien och varandra hela tiden.

9. The Hellacopters Head Off
   

   [D]et är ändå rätt gött att höra dem ta ett par steg tillbaka, vrida upp gitarrerna och placera låtarna någonstans i höjd med High Visibility. Det här blir på något sätt en urtypisk Hellacopters-skiva.

10. Håkan Hellström Försent för edelweiss
    

    Håkan Hellström, innerligt hatade och älskade människa, som liksom blaskornas horoskop talar till det allmänmänskliga hos bedrövade individer. Får människor från Jönköping och Örebro att känna att texter om Allén, Vasastan och Långedrag handlar om dem. Ty alla har sina gator, sina inmutade bostadsområden och sina tonår. Får andra att skriva listor över saker de hatar.

11. Erykah Badu New Amerykah: Part One (4th World War)
12. The (International) Noise Conspiracy The Cross of My Calling
13. Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio Du har blivit stor nu [En kamp!]
14. Wildbirds & Peacedrums The Snake
15. Daishi Dance The ジブリ Set [The Ghibli Set]
16. Woodpigeon Songbook
17. Pen Expers Baby’s Gone Straight
18. Rebecka Törnqvist The Cherry Blossom And the Skyline Rising From the Street
19. Reks Grey Hairs
20. The Gaslight Anthem The ’59 Sound
21. The Sword God of the Earth
22. Flight of the Conchords Flight of the Conchords
23. Hate Eternal Fury and Flames
24. Silver Jews Lookout Mountain, Lookout Sea
25. Emmylou Harris All I Intended to Be
26. Qwel and Kip Killagain The New Wine
27. Division of Laura Lee Violence is Timeless
28. Ladytron Velocifero
29. Veronica Maggio Och vinnaren är…
30. Spiritualized Songs in A & E
31. Menahan Street Band Make The Road By Walking
32. Santogold Santogold
33. Calexico Carried to Dust
34. Fucked Up The Chemistry of Common Life
35. Afasi & Filthy Fläcken
36. Cut Copy In Ghost Colours
37. Eldkvarn Hunger Hotell
38. Teitur The Singer
39. The Haunted Versus
40. The Helio Sequence Keep Your Eyes Ahead
41. Hot Chip Made in the Dark
42. Chieko Kinbara Velvet Night – Pray for Strings
43. Kelley Polar I Need You To Hold On While The Sky Is Falling
44. Estelle Shine
45. Jazmine Sullivan Fearless
46. Maria Hörnelius, Bernt Andersson och Kjell Jansson En sång för Kent
47. Statik Selektah Stick 2 the Script
48. Tiamat Amanethes
49. Damn! Let’s Zoom In
50. Dr. Dog Fate
51. Andrew Bird Soldier On
52. Lukestar Lake Toba
53. Catpeople What’s the time Mr. Wolf?
54. Graveyard Graveyard
55. The Deer Tracks Aurora
]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-ars-55-basta/feed/ 46 http://dagensskiva.com/2009/01/03/mina-tio-2008/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/mina-tio-2008/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:35 +0000 Maria Gustafsson http://dagensskiva.com/2009/01/03/mina-tio-2008/

Vad dom än säger. 2008 var ett bra musikår. Här är mina topp tio.

1. Fleet Foxes Fleet Foxes
   

   Så ge mig då ännu ett band med distanslösa skägg och trånga flanellskjortor. Ge mig bears som tävlar i stämsång. Ta mig långt från folkpopen men kalla det inte rock. Låt mig gråta, rörd som mamman till en korgosse, när ännu en fullvuxen man tänjer registret med en tonsatt tragedi. Ge mig historien. The Beach Boys, Crosby, Stills & Nash och Joni Mitchell. Ge mig Seattle. Ge mig Band of Horses. Ge mig Grand Archives. Ge mig Fleet Foxes.

2. Bon Iver For Emma, Forever Ago
   

   For Emma, Forever Ago är visserligen ett album som grundas på enklare ackompanjemang av akustisk gitarr och någon gång en bastrumma, men där finns inga countrymusikstendenser, någon landsbygdsromantik eller självgod bitterhet. Allt på albumet är Justin Vernon själv.

3. Calexico Carried to Dust
   

   Till en början känns Carried to Dust lågmäld och dammig. Det föreligger en risk att den kommer stå lika mycket på hyllan som Garden Ruin, som när man tittar i backspegeln inte var alls så stark som jag gärna ville tro.

   Efter hand inser jag dock vilken jävla fullträff albumet är.

4. Dr. Dog Fate
   

   Med låtar som Army of Ancients, 100 Years och The Rabbit, The Bat & The Reindeer skrek sig Dr. Dog in i toppen av 2008 års album med Fate. Klassisk indierock som gör sig på vilken motorväg som helst.

5. Department of Eagles In Ear Park
   

   Department of Eagles kanske är precis just nu på ett väldigt sidoprojekts-icke-pretentiöst sätt och det funkar. Det funkar för att sidoprojektet är så välarbetat att In Ear Park inte blir ett stort album utan ett album som bara är. På ett helt perfekt sätt.

6. Grand Archives The Grand Archives
   

   Slätstruken yta och ett pappigt namn. Grand Archives är inte iögonfallande. Att de är lika finstämda som Great Lake Swimmers hjälper inte heller till. Men när man hört de vokala arrangemangen, som likt hos sångaren Mat Brookes tidigare band Band of Horses är både skarpsinniga och snudd på pampiga, är matchen vunnen.

7. Ra Ra Riot The Rhumb Line
   

   Ra Ra Riot har lyckats plocka exakt det som är bra med alla de slyngelrockband som Storbritannien kräkts ut över världen under 2000-talet. Ra Ra Riot har plockat drivet och de högtravande arenaelementen och – nästan på samma sätt som The Decemberists låter väldigt mycket Skottland – kombinerat det med smart och ölindränkt collegerock.

8. Sin Fang Bous Clangour
   

   Ett myllrande ljudlandskap med softade percussioninslag, isländsk försiktighet och varsam sång som här och där tar upp stafettpinnen från det tyngre anslaget och bygger körer med röster från bältet. Med Sin Fang Bous blir inte Sigfússons musik lika direkt melodiös och de knasiga inslagen får ta större utrymme. Ändå är Clangour hyfsat lätt pop som är omöjlig att inte älska.

9. Merz Moi et Mon Camion
   

   Engelske Merz gjorde ett album som jag tappade bort bland allt annat under våren men så när hösten kom passade det plötsligt in och visade sig vara lika brokigt och folktroniskt försiktigt och smart som fantastiska Loveheart och nu känns det helt självklart på en topp tio.

10. James Yuill Turning Down Water for Air
    

    Ett år som det inte är någon idé att försöka bortförklara att det inte gick i skäggets tecken var inte komplett hos någon utan James Yuill och främst hans This Sweet Love i olika versioner.

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/mina-tio-2008/feed/ 10 http://dagensskiva.com/2009/01/03/tio-skivor-2008/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/tio-skivor-2008/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:19 +0000 Ola Andersson http://dagensskiva.com/2009/01/03/tio-skivor-2008/

Tio skivor från 2008. Tio skivor jag känt lite extra för. Visst, framförallt vad gäller andra halvan av listan finns det flera kandidater som kunnat leta sig in. Men så här blev det. Just nu. Just idag. Med rätt stor andel japansk house.

1. Daishi Dance The ジブリ Set [The Ghibli Set]
   

   En timslång resa till Sapporo med Daishi Dance som reseledare och guide. En flygresa över höga berg och djupa dalar i det grönaste grönt. Vi får inte uppleva något helt omskakande nytt. Vi får inte se något vi inte stött på tidigare. Men pianot har gjort alla sina houseläxor. Stråkarna har destillerat ner generationers föregångare till sin sorgset sprudlande essens. Det är house när den injicerat sig själv med drömmen om en bättre värld. Med ena foten på självlysande fyrkanter och den andra i valfri kyrka. Nyförälskad och vacker. Det behöver inte vara svårare än så.

2. Lindstrøm Where You Go I Go Too
   

   Ett fantastiskt vansinne, ungefär så kan man sammanfatta Davids recension av Where You Go I Go Too. Och visst. Att komma på tanken att låta ett album inledas av ett drygt trettio minuter långt epos kräver sitt av en lyssnare. Men i Lindstrøms fall krävs det väldigt lite, bara att låta sig svepas med. Det blir lätt lite samma sak som med Paddy McAloons album från 2002 – att man aldrig kommer längre än det magiska titelspåret – men det finns faktiskt några låtar till som gömmer sig där i skuggan av albumöppnaren. Lika värda att upptäcka.

3. Chieko Kinbara Velvet Night | Pray for Strings
   

   Det blev inte bara ett, utan två album från Chieko Kinbara år 2008. Två album som har dels house, dels en violin gemensamt. House vävd av toner som är precis sådär innerligt sorgsna och samtidigt bubblande euforiska som house i sina bästa stunder oftast är. Båda skivorna är värda att lära känna närmare, men Velvet Night | Pray for Strings är den mest fullständiga – och på flera sätt den blåaste.

4. Dinka The Temptation
   

   Egentligen alldeles för lång. Alldeles för likställd. Men precis som Lindstrøm klarade av konststycket att göra saker och ting intressanta hela vägen genom en trettiominuterslåt klarade Dinka av att få ett album som trillar utanför cd-skivan att fungera bättre än vad det borde med tanke på längd och musikpalettbegränsning. House. Trance. Röstlöst. Loopat. Återanvänt. Finstämt. Varmt. Digitalt. En låt av fjorton under sex minuter. Det är en underbar resa.

5. London Elektricity Syncopated City
   

   David gav Tony Colmans senaste alster som London Elektricity en sexa – för snålt, förstås. För även om Syncopated City kanske inte når upp till samma höjder som föregångarna är det fortfarande drum’n’bass när den är som souligast, mest melodisk och mest svängig.

6. Deadmau5 Random Album Title
   

   Det var nästan lite givet att ett Deadmau5-album skulle ta sig in i den här listan. Joel Zimmerman har de senaste två åren eller så ritat om dansmusikkartan ytterligare några varv. En sammanvävning av element från den poppiga trancen och de mest introverta techhousehörnen. Det skamligt genompoppiga och det ljusskyggt genomseriösa.

7. Million Dollar Disco Orchestra Better Days
   

   Vad gör man om man tycker att dagens musik inte håller måttet jämfört med forna tiders gyllene eror? Man tar på sig tidresenärsskorna och tar några steg tillbaka, förstås. Om idealet är trumma-gitarr-bas ställer det här inte till några större svårigheter, men om man tycker att det är för lite av stororkestrerad livemusikdisco i världen, ja då blir det lite knepigare. Det hindrade inte Al Kent från att dra ihop ett tjugotal medmusikanter och skapa årets snyggaste tidsmaskin. Hur det låter? Som ”Crown Heights Affair meets MFSB, produced by Peter Brown, remixed by Walter Gibbons”. Ja. Ungefär så.

8. Kelley Polar I Need You to Hold On While the Sky Is Falling
   

   För att låna Davids ord: ”Elektronisk pop som hämtar lika mycket näring från 80-talets synthikoner som från tidigare disco med de omisskännligt Polarska eleganta stråkarrangemangen som ett ständigt närvarande inslag.”

9. Chieko Kinbara Sweetest Day | Romance for Strings
   

   Chieko-skiva nummer två. Den röda skivan svajade lite onödigt mycket på sina ställen, men bjöd i gengäld på några övergalet bra låtar. Titelspåret i synnerhet.

10. Kleerup Kleerup
    

    Allt var inte guld och gröna skogar när Andreas Kleerup samlade sig i albumform. Men det mesta på debuten var väldigt, väldigt bra – och det var förstås tillsammans med Robyn och Titiyo som Kleerup sken som mest.

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/tio-skivor-2008/feed/ 1 http://dagensskiva.com/2009/01/03/bast-och-mest-2008/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/bast-och-mest-2008/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:07 +0000 Patrik Hamberg http://dagensskiva.com/2009/01/03/bast-och-mest-2008/ Jag har sällan haft så svårt att välja ut årets låt som 2008, så när jag pekade ut Gnarls Barkleys Who’s Gonna Save My Soul var det lite uppgivet (och albumet var verkligen trist). Hade jag tänkt tanken ett varv till borde jag ha valt Ice Cube Gangsta Rap Made Me Do It.

2008 hade ändå ingen Paper Planes (sen kan ni upprepa A Milli tills klockorna stannar om ni vill).

För mig handlade 2008 framför allt om albumen. Det känns nästan lite märkligt att konstatera det när alla talar och skriver om albumets död, men så var det.

Jag har känt igen mig ovanligt lite i de årsbästalistor jag läst på olika håll. Mycket av den kanoniserade musikkritkermusiken har passerat mig spårlöst förbi eller lämnat mig oberörd.

Här kommer det jag gillade bäst och lyssnade på mest.

Årets album



1. Wildbirds & Peacedrums The Snake
2. Erykah Badu New Amerykah: Part One (4th World War)
3. Menahan Street Band Make The Road By Walking
4. Damn! Let’s Zoom In
5. Plantlife Time Traveller
6. N*E*R*D Seeing Sounds
7. Estelle Shine
8. Al Green Lay It Down
9. Chords Things We Do For Things
10. The Hellacopters Head Off
11. Håkan Hellström För sent för edelweiss
12. Karl-Martin Almqvist Stretching a Portfolio
13. Mary J Blige Growing Pains
14. Alice Russell Pot of Gold
15. 88-Keys The Death of Adam
16. Auton Any Where Out of the World
17. Fredrik Nordström Blue
18. Veronica Maggio Och vinnaren är…
19. The Charlatans You Cross My Path
20. Kissey Asplund Plethora

Hälften av dem kan du lyssna på i Spotify.

Hiphopen

Jag lyssnade mindre på hiphop än på länge. Eller kanske inte, men jag blev lite besviken på många av dinosaurierna jag hoppats mer på. De här gillade jag ändå mycket till slut.

ABN It Is What It Is (fläskigast)
Jean Grae Jeanius (för texterna)
Q-Tip The Renaissance (årets omvärdering 1)

Årets mixtape: Clipse Road To Till The Casket Drops

Den svenska jazzen

Jag borde säkert ha lyssnat mer på Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio, jag borde ha tagit mig an EST. Så blev det nu inte, men det kom massor av bra som jag lyssnade på utöver det som platsade på topp 20. De här till exempel:

Bobo Stenson Trio Cantando
Lekverk 21st Century Jump
Miriam Aïda Come on Home
Oddjob Sumo

Årets comeback

Titiyo jag hade aldrig vågat hoppas på ett album som Hidden. Nu ser jag fram emot turnén i vår och hoppas att den passerar Karlstad (eller åtminstone Arvika).

Årets sjua

Invasion Moongazer – brittisk stonerthrashsoul. Väldigt märkligt, men samtidigt väldigt självklart och intensivt. Ta dem till Sverige i sommar, tack.

Årets konserter

Saul Williams och The Hellacopters, båda på Arvikafestivalen i somras. Avskedsspelningen med ‘Copters på Nöjesfabriken var en alldeles för märklig tillställning för att jag skulle kunna ta till mig den.

Hedersomnämnade till Kiss på Stadion och Bootsy Collins på Berns. Men det var mer för att bocka av innan det är försent än för att det var bra på riktigt.

Årets omvärdering 2

The Hellacopters Head Off (se ovan).

Årets mest spelade

Enligt statistik från Last.fm.

1. The Hellacopters
2. PlantLife
3. Erykah Badu
4. Damn!
5. Wale
6. Mary J Blige
7. Al Green
8. The Roots
9. Wildbirds & Peacedrums
10. Chords
11. Kiss
12. Menahan Street Band
13. Estelle
14. Timbuktu
15. James Brown
16. Nas
17. Sophia Somajo
18. Kissey Asplund
19. The Charlatans
20. Veronica Maggio

Frågor på det?

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/bast-och-mest-2008/feed/ 7 http://dagensskiva.com/2009/01/03/skivaret-2008/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/skivaret-2008/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:00 +0000 David Drazdil http://dagensskiva.com/2009/01/03/skivaret-2008/ En av vännerna i dagensskiva.com-redaktionen uttryckte häromdagen en tydlig förhoppning om att 2009 bara måste bli ett bättre musikår än 2008 och sett ur ett ”gräset är alltid grönare på andra sidan”-perspektiv kan man förstås aldrig annat än hålla med. Fast så pjåkigt har – åtminstone skivåret – 2008 väl ändå inte varit?

Nu kan jag förvisso knappast anklagas för att ha örnkoll på till exempel hiphop eller än mindre svårmodiga män och kvinnor med gitarr eller i princip de flesta varianter av suffixet ”rock” så det lämnar jag åt andra att uttala sig om. För mig blev 2008 ändå till slut en riktigt trevlig årgång med en blandning av nya bekantskaper, gamla bekantskaper som både uppfyllde och punkterade förhoppningar och som sig bör en hel del överraskningar.

Inte på något sätt fullständig, utan en lista jag med all säkerhet kommer vilja revidera när jag hunnit lyssna på sånt jag missat (sorry Ola), men så här ser mitt 2008 i 20 skivor ut just idag.

1 Lindstrøm Where You Go I Go Too

2 Ratatat LP3

3 Spiritualized Songs in A & E

4 Apes & Androids Blood Moon

5 The Deer Tracks Aurora

6 Kelley Polar I Need You To Hold On While The Sky Is Falling

7 M83 Saturdays = Youth

8 Kleerup Kleerup

9 Nôze Songs On The Rocks

10 David Holmes The Holy Pictures

11 Sigur Rós Með suð í eyrum við spilum endalaust

12 Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio Du har blivit stor nu [En kamp!]

13 The Last Shadow Puppets The Age Of The Understatement

14 The Matthew Herbert Big Band There’s Me And There’s You

15 Fuck Buttons Street Horrrsing

16 Jazzanova Of All The Things

17 The Notwist The Devil, You + Me

18 Amadou & Mariam Welcome To Mali

19 Cut Copy In Ghost Colours

20 Ossler Ett brus

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/skivaret-2008/feed/ 3 http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-tomas/ http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-tomas/#comments Fri, 02 Jan 2009 23:00:00 +0000 Tomas Lundström http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-tomas/

Jag väljer att dela upp min lista för året i metal och allt annat. Av den simpla anledningen att det smyger sig in mer och mer musik som inte är metal i mitt lyssnande, mycket tack vare bland andra mina kollegor på dagensskiva.com som tipsar om allt mellan himmel och jord.

Efter plattorna följer lite andra skivor/band/företeelser som förtjänar ett omnämnande av någon anledning.

Topp 10 metal:
1. Satyricon The Age of Nero
2. Hate Eternal Fury and Flames
3. The Haunted Versus
4. Tiamat Amanethes
5. Meshuggah ObZen
6. Metallica Death Magnetic
7. Burst Lazarus Bird
8. Blackwinds Flesh Inferno
9. Coldworker Rotting Paradise
10. Hate Morphosis

Topp 5 diverse:
1. The Hellacopters Head Off
2. Portishead Third
3. Levellers Letters from the Underground
4. Damien Jurado Caught in the Threes
5. Harmonica Sam with the Domestic Bumblebees Rocker no 1

Årets konserter
• The Hellacopters, Husqvarna Folkets park
Ett av Sveriges bästa rockband genom tiderna har lagt ner. Avskedet var mäktigt.

• At the Gates, KB, Malmö
Ett av Sveriges bästa metalband genom tiderna återförenades för att säga adjö på ett värdigt sätt. Avskedet var mäktigt.

• Tiamat, Metaltown
Äntligen fick jag se ett av mina favoritband på scen och de levererade så när som på Dust is our Fare allt jag kunde önska.

• Torture Division, Metaltown
Ibland är allt som behövs lite hederlig old school death metal.

Årets märkligaste: Volbeat-hypen.

Årets största besvikelse: Opeth Watershed

Årets snabbast förbipasserade: Cavalera Conspiracy Inflikted

Årets comeback: Metallica Death Magnetic

Årets hedersomnämnande: Nasum Doombringer

Årets personliga upptäckt: The Cure

]]> http://dagensskiva.com/2009/01/03/2008-tomas/feed/ 18 http://dagensskiva.com/2008/12/31/vilken-ar-arets-skiva-nominera-skivor-till-omrostningen/ http://dagensskiva.com/2008/12/31/vilken-ar-arets-skiva-nominera-skivor-till-omrostningen/#comments Wed, 31 Dec 2008 10:01:45 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/2008/12/31/vilken-ar-arets-skiva-nominera-skivor-till-omrostningen/ Den 10 januari presenterar vi listan över besökarnas val av årets bästa album. Nominera skivor till omröstningen via länken till höger. Du har till och med lördag den 3:e på dig.
]]> http://dagensskiva.com/2008/12/31/vilken-ar-arets-skiva-nominera-skivor-till-omrostningen/feed/ 5 http://dagensskiva.com/2008/12/27/14-asbra-latar-2008/ http://dagensskiva.com/2008/12/27/14-asbra-latar-2008/#comments Fri, 26 Dec 2008 23:00:10 +0000 Redaktionen, dagensskiva.com http://dagensskiva.com/2008/12/27/15-asbra-latar-2008/ The Hellacopters Darling, Darling
The Hellacopters sista sjua blev också en av deras absolut bästa. Kiss-stölden i slutet är dessutom helt fantastiskt. (Tomas Lundström)

Gnarls Barkley Who’s Gonna Save My Soul
Det fanns en enda låt som betydde någonting på Gnarls Barkleys andra album. Who’s Gonna Save My Soul var en mörkblå djupsoulpärla ett musikår som för kanske sista gången verkligen handlade om album. (Patrik Hamberg)

Norma Waste
Ödesmättad indierock med krautinfluenser – helt min kopp te. Novoton släppte en hel drös bra skivor i år (Pascal, Paper och Existensminimum), bästa låten fanns på Normas Book of Norma. (Jonas Appelqvist)

Department of Eagles No One Does It Like You
På ett album som hamnade i skuggan av Fleet Foxes ångvält till album hänger Department of Eagles stadiga rytmer och mer tillbakalutade stämsång kvar som den mest självklara låten under året. (Maria Gustafsson)

Sigur Rós Gobbledigook
Hur bestämmer man vad som är årets bästa låt, alla kategorier? Jag har ingen aning, därför sluter jag ögonen och tänker på den första låten som dyker upp i huvudet och det är en snabb trumrytm som ger en resonans någonstans djupt inne. Det är också en mental bild av nakna kroppar som springer genom ett skogslandskap. Solen som lyser på allt. En primal låt som omedelbart balanserar ut allt som varit skit med det här året. (Marie Lindström)

The Hellacopters Electrocute
Det är ju smått symptomatiskt att 2008 års bästa låt är en cover och dessutom av ett band som har lagt av, men det är bara att gilla läget och digga vidare. (Mats Guldbrand)

Alphabeat Fascination (Bimbo Jones Remix)
Årets oförskämt gladaste danskar fick en överdos prozacdansgolv när Bimbo Jones tog solskenet till helt nya nivåer. Inget svängde mer eller gladare under 2008. C’mon! Say the word! C’mon! Say the word now! WE WANT FASCINATION! (Ola Andersson)

Nina Ramsby Ludvig Berghe Trio Och alla dom andra
Från en fantastisk skiva har jag velat fram och tillbaka mellan vilken som varit min favorit. I långa perioder har det varit Ere sagt, ere så?, från början var det Nu väntar tiden och Här inne eru kvar!. Nina använder rösten som ett instrument och möter upp mot piano, bas och trumma i underbara möten. Men just nu är det blåa Och alla dom andra som fångar mig mest. En asbra låt. (Kal Ström)

Rebecka Törnqvist med Nina Ramsby No Bait
No Bait är romantisk och suggestiv, och jag nästan känner doften av grönt te och tunna pappersväggar. (Peter Dahlgren)

Reks How Can It Be
Årets bästa hiphopskiva kommer från Boston och rapparen Reks. Hårdhet och fenomenalt flyt på ett behagligt beat med uppitchad kvinnoröst. En låt från en väldigt jämn skiva där alla låtar håller samma höga klass. (Pontus Gustavsson)

Lindstrøm Where You Go I Go Too
Med lika stora delar Giorgio Moroderska pumpande energikaskader, gränslös Jean-Michel Jarre-svulst och Tangerine Dreams pulserande krautpsykedelia ger sig Lindstrøm ut på en galaktisk flygtur tur-retur till dansgolvet vid slutet av universum. 29 korta minuter alldeles galen briljans. (David Drazdil)

Vampire Weekend M79
I den februarisammanfattande podradion tyckte Kal att jag gjort ett dåligt val med denna låt, och kallade den ”UB40, fast nu”. Men nästan ett år senare måste jag hålla fast vid att dessa ynglingars cembaloklingande afroindiepop varit en av årets lyckligaste låtar. (Susanna Huldt)

T.I. Whatever You Like
Tuff musik när man sitter med ett glas vin framför datorn och vet att kvällen ligger framför fötterna. (Agnes Arpi)

Woodpigeon Chorus of Wolves
2008 var svårt. Men till slut kunde jag bestämma mig för att det faktiskt var det här som var det allra bästa i år. Bara jag hör de inledande tonerna faller jag ihop av önskvärd utmattning inombords. En underbar låt från en underbar skiva. (Madelene Holm)

]]> http://dagensskiva.com/2008/12/27/14-asbra-latar-2008/feed/ 11 http://dagensskiva.com/2008/12/21/fler-arsbastalistor-pitchfork-q-the-sunday-times-blender-the-wire-filter-denimzine-och-metro/ http://dagensskiva.com/2008/12/21/fler-arsbastalistor-pitchfork-q-the-sunday-times-blender-the-wire-filter-denimzine-och-metro/#comments Sun, 21 Dec 2008 21:44:13 +0000 Kal Ström http://dagensskiva.com/2008/12/21/fler-arsbastalistor-pitchfork-q-the-sunday-times-blender-the-wire-filter-denimzine-och-metro/ Alla topplistor är samlade på en sida.

Pitchforks lista (Lyssna i Spotify)

1. Fleet Foxes Sun Giant EP/Fleet Foxes
2. Portishead Third
3. No Age Nouns
4. Cut Copy In Ghost Colours
5. Deerhunter Microcastle / Weird Era Cont.
6. TV on the Radio Dear Science,
7. Vampire Weekend Vampire Weekend
8. M83 Saturdays=Youth
9. Hercules and Love Affair Hercules and Love Affair
10. DJ/rupture Uproot

De har även samlat en topplista för låtar. Lyssna på den också.

Q (Lyssna i Spotify)

1. Kings Of Leon Only By The Night
2. Fleet Foxes Fleet Foxes
3. Coldplay Viva La Vida or Death And All His Friends
4. Vampire Weekend Vampire Weekend
5. Glasvegas Glasvegas
6. Duffy Rockferry
7. TV on the Radio Dear Science,
8. Elbow The Seldom Seen Kid
9. Raconteurs Consolers Of The Lonely
10. Nick Cave & The Bad Seeds Dig!!! Lazarus Dig!!!

The Sunday Times (Lyssna i Spotify)

1. Fleet Foxes Fleet Foxes
2. Cut Copy In Ghost Colours
3. Paul Weller 22 Dreams
4. Nick Cave & The Bad Seeds Dig!!! Lazarus Dig!!!
5. Bon Iver For Emma, Forever Ago
6. Aidan John Moffat I Can Hear Your Heart
7. Al Green Lay It Down
8. Kanye West 808s And Heartbreak
9. R.E.M. Accelerate
10. My Morning Jacket Evil Urges

Blender (Lyssna i Spotify)

1. Lil’ Wayne Tha Carter III
2. Girl Talk Feed The Animals
3. TV on the Radio Dear Science,
4. Metallica Death Magnetic
5. Hot Chip Made In The Dark
6. Robyn Robyn
7. Of Montreal Of Montreal
8. Randy Newman Harps and Angels
9. Vampire Weekend Vampire Weekend
10. Fall Out Boy Folie à Deux

Filter (Lyssna i Spotify)

1. MGMT Oracular Spectacular
2. Fleet Foxes Fleet Foxes
3. Dr. Dog Fate
4. TV on the Radio Dear Science,
5. Foals Antidotes
6. Bon Iver For Emma, Forever Ago
7. She and Him Volume One
8. M83 Saturdays = Youth
9. Cut Copy In Ghost Colours
10. The Dears Missiles

The Wire (Spotify har bara The Bug)

1. The Bug London Zoo
2. Philip Jeck Sand
3. The Hospitals Hairdryer Peace
4. John Butcher Resonant Spaces
5. Gang Gang Dance Saint Dymphna
6. The Advisory Circle Other Channels
7. Evangelista Hello, Voyager
8. William S. Burroughs Real English Tea Made Here
9. The Fall Imperial Wax Solvent
10. The Caretaker Persisten Repetition of Phrases

Denimzine (Lyssna i Spotify)

1. The Mojomatics Don’t Pretend You Know Me
2. Jay Reatard Matador Singles ’08/Singles 06-07
3. Henry Fiat’s Open Sore Mondo Blotto
4. Davila 666 Davila 666
5. Division of Laura Lee Violence Is Timeless
6. Cheap Time Cheap Time
7. King Khan & The Shrines The Supreme Genius …
8. The Goodnight Loving The Goodnight Loving
9. The Hellacopters Head Off
10. The Muslims The Muslims

Metro topp 5 (Lyssna i Spotify)

1. Glasvegas Glasvegas
2. Frida Hyvönen Silence is Wild
3. Fleet Foxes Fleet Foxes
4. Erykah Badu New Amerykah Part One (4th World War)
5. Joel Alme Master of Ceremonies
]]> http://dagensskiva.com/2008/12/21/fler-arsbastalistor-pitchfork-q-the-sunday-times-blender-the-wire-filter-denimzine-och-metro/feed/ 8 http://dagensskiva.com/2008/01/26/madelenes-toppelva-2007/ http://dagensskiva.com/2008/01/26/madelenes-toppelva-2007/#comments Fri, 25 Jan 2008 23:00:23 +0000 Madelene Holm http://dagensskiva.com/2008/01/26/madelenes-toppelva-2007/ Okej, jag kanske är lite sen med att sammanfatta 2007 års bästa. Redaktionen, läsarna och flera av mina redaktionskollegor har ju redan gjort det. Men saliga äro de saktmodiga. Här kommer elva punkter av det jag tycker var riktigt bra förra året. Dessutom en bonus med vad som ska bli bra med 2008. Allt är utan inbördes ordning. Att lista är så svårt, och man ångrar sig alltid tillslut.

The Mary Onettes The Mary Onettes (album)
1980-tal på 2000-talet. Och helt tokigt bra. Särskilt Pleasure Songs. Och Explosions. Och…

Laakso Mother Am I Looking Good? (album)
Jag tycker det här albumet har kommit lite i skymundan, och frågar mig varför. Själv lyssnade jag in mig på skivan genom att bli beroende av en låt i taget, och bara spela den om och om igen. Dessutom tycker jag att det är creddigt att göra en duett med Peter Jöback.

Of Montreal Heimdalsgate Like A Promethean Curse (låt)
Hela Hissing Fauna, Are You The Destroyer? är bra. Men jag fastnade för några vissa låtar. Och särskilt denna, vilket jag redan påpekat i redaktionens ”bästa låtar 2007-lista”. Vad är det med Of Montreal och de antika hänvisningarna? Jag gillar.

Feist The Reminder (album)
Jag är ledsen om jag är tråkig och väljer Feist. Men albumet är faktiskt helt otroligt. Favoritspåren är är för många för att nämna, och det enda som sänker skivan är den irriterande Sea Lion Woman.

Iron and Wine Kingdom of the Animals (låt)
B-sidan på första singeln från skivan som kom i höstas. Och Sam Beam och hans Iron and Wine hade totalt gått mig förbi mig om jag inte blev introducerad av det av en speciell person. Underlig text, men ändock mycket allsångsvänlig.

The New Pornographers Challengers (album)
Klockrent, rakt igenom. Det finns inte mycket mer att säga.

Snowden Black Eyes (Le Castle Vania Remix) och Anti-Anti (Treasure Fingers Remix) (låtar)
Snowden är inga favoriter direkt, men remixskivan Fuel of the Celebration erbjuder mer än man kan önska. ”Get down in the town that makes no sound…”

Oh No Ono Sunshine and Rain at Once (låt)
Fasen att jag missade dem på Hultsfred! Danmark har kanske aldrig varit så här bra.

Seabear Arms och I Sing I Swim
Mysmespop med intron som ger mig underbara kalla kårar. Island har kanske aldrig varit så här bra.

Sambassadeur Someday We’re Through (låt)
Underbart sorglig text. Snyft.

Billie the Vision and the Dancers Where the Ocean Meets My Hand (album)
Min första tia som recensent på Dagensskiva.com kom tidigt. Men Bille the Vision är värd den.

Hopp om framtiden

The Sound of Arrows. Mycket, mycket underbar svensk pop, nysignade hos Labrador. Morbid Popsong är någonting i hästväg.

Pacific!
Gillade låten Runway to Elsewhere mycket, mycket. Hoppas på albumet som dyker upp i februari.

Håkan Hellström
Kanske hoppas jag lite, lite, lite på att Håkans kommande album ska vara något som några år senare kommer att ge mig härliga nostalgitrippar till år 2008.

The Radio Dept.
Ja, jag tjatar. Men snälla, släng ur er den där skivan nu! Mina förväntningar blir bara skyhögare och skyhögare!

]]> http://dagensskiva.com/2008/01/26/madelenes-toppelva-2007/feed/ 5 http://dagensskiva.com/2008/01/14/2007-ars-15-basta-skivor/ http://dagensskiva.com/2008/01/14/2007-ars-15-basta-skivor/#comments Sun, 13 Jan 2008 23:01:30 +0000 Ola Andersson http://dagensskiva.com/2008/01/14/2007-ars-15-basta-skivor/

1. Mr Suitcase Guidelines for an Emerging Century
Svenska artister brukar vara sällsynta när det blir dags för mig att sammanställa albumårslistor, men i år är det svenskt på första, andra och tredje plats. Och bäst av dem alla 2007 var Mr Suitcase. I en tid när albumformatet allt mer håller på att lösas upp lyckades Billy Rimgard inte bara göra en samling av helgjutna låtar – han lyckades dessutom skapa en osynlig röd tråd som höll ihop hela Guidelines for an Emerging Century med sin egen oavslutade berättelse.

2. Tiger Stripes Safari
En resa genom en savann fylld av ljudintryck och stämningar fyllda av de djupaste houseinfluenser. När det blev dags för Mikael Nordgren att sammanställa sitt förstlingsverk i albumformat lyckades han bättre än jag vågat hoppas på.

3. Aril Brikha Ex Machina
Få har lyckats fånga känslan hos den ursprungliga techno-musiken och samtidigt lyckats uppdatera den lika finkänsligt och snyggt som Aril Brikha. Ex Machina lyckades dessutom samla Arils allra bästa sidor på ett riktigt helgjutet vis.

4. Freemasons Unmixed
Antalet discohousealbum som funkar hela vägen är lätträknade. Att pålitliga Freemasons skulle bli dem som gav oss årets bästa album i den här kategorin borde egentligen inte ha kommit som någon överraskning.

5. Jussi-Pekka vs. Monoder No Lines in Between (The Big Suomi Chill)
Sasu Ripatti (eller Vladislav Delay om man så vill) gav oss inte det där riktigt minnesvärda 2007. Istället blev det hans landsman som fick representera det bästa hos Finland. Systerskivan till The Line In Between gav oss precis allt det där som saknades hos storasyskonet: minimalt sväng och digital värme i tech-housig kostym.

6. Mr Sam Lyteo Interpretations
En skiva fylld av remixer från en tidigare skiva kan bli precis hur bra eller tråkigt som helst. Två och en halv timme poptrance med Mr Sam – och de remixare han bjudit in – fungerar utan problem. Att Kirsty Hawkshaw spelar en så stor roll är förstås plus i kanten.

7. Pantha du Prince This Bliss
Ett av årets mest försynta och finstämda album gav Hendrik Weber oss. Med samma recept som från fjolårets Walden blev det en uppvisning i återhållen minimalism kantad av klockspel och dämpade tech house-beat.

8. Roisin Murphy Overpowered
En av årets mesta tillväxtskivor. Från den initiala besvikelsen till platsen som en av höstens mest spelade skivor i min iPod. Även om det fortfarande är en bit kvar till Moloko-nivåer var Overpowered ett av årets mest välkomna släpp.

9. Jonas Steur Born for the Night
Eurobeat, poptrance och lite annat smått och gott. Omslaget må vara hiskeligt fult, men musiken är desto bättre.

10. Robert Valsinger Sången är vacker men ack så sann
Folkmusik och hiphop. Det som är så självklart runt jorden är något väldigt sällsynt i Sverige. Att det går att göra visade Robert Valsinger redan på sin svenskspråkiga debut 2004. På uppföljaren förfinade han den vinnande formeln ytterligare – ytterligare steg bort från den traditionella hiphopen och allt längre in i Robert Valsinger-land.

11. Frost Love! Revolution!
Aggie Peterson och Per Martinsen fortsatte skämma bort oss med ännu ett album Norge-elektronik av vackraste och nordligaste slag.

12. Burial Untrue
Att årets mesta crossover-skiva skulle bli Burial var inget jag hade varit i närheten av att gissa i början av 2007. Men Burials egen version av nygammal 2step gick hem nästan mest överallt.

13. Apparat Walls
”Walls är definitivt en sådan skiva som man bör lyssna på i sin helhet. Kompositioner som är vackra och skickligt genomarbetade men aldrig tråkar ut”, konstaterade Martina när hon recenserade skivan. Jag kan bara hålla med.

14. Logistics Medical History: Logistics
Ingen riktig uppföljare till Now More Than Ever, snarare en samling material som varit svårt att få tag på tidigare, men med mer själfylld drum’n'bass på samma inslagna väg.

15. Natalie Gardiner California
Årets kanske mest försiktiga album fullkomligt dröp av coolhet på det där riktiga blånotiga sättet. Mindre beat-experimenterande jämfört med förra skivan, men desto mer lek med rösten.

]]> http://dagensskiva.com/2008/01/14/2007-ars-15-basta-skivor/feed/ 32 http://dagensskiva.com/2008/01/13/samlad-topplista-2007-arets-skivor/ http://dagensskiva.com/2008/01/13/samlad-topplista-2007-arets-skivor/#comments Sun, 13 Jan 2008 22:14:05 +0000 Kal Ström http://dagensskiva.com/2008/01/13/samlad-topplista-2007-arets-skivor/ Om man sätter ihop allas topplistor borde man komma fram till någon allmän topplista, tänkte jag och satte ihop årsbästalistorna för dagensskiva.com (både redaktionens och er), Blender, Close Up, Filter, Harp, The Guardian, Metacritic, Mojo, Musikbyrån, NME, Paste, Pitchfork, Q, Rolling Stone, Sonic, Spin, Stylus, Time och Uncut.

Jag tog de bästa 25 och delade ut 25 poäng till ettan, 24 till tvåan och så vidare. Resultatet kan du se i ett Google Spreadsheets-dokument jag delat med mig av ifall någon vill titta på listan i sin helhet. (Om du vill samla ihop data från fler tidningar får du gärna skicka data till mig på samma sätt så uppdaterar jag dokument och topplista.)

Här är i alla fall den samlade topplistan för 2007:

1. Radiohead In Rainbows
2. Arcade Fire Neon Bible
3. LCD Soundsystem Sound of Silver
4. M.I.A. Kala
5. Feist The Reminder
6. The White Stripes Icky Thump
7. Kanye West Graduation
8. Bruce Springsteen Magic
9. Spoon Ga Ga Ga Ga Ga
10. The National Boxer
11. Panda Bear Person Pitch
12. Arctic Monkeys Favourite Worst Nightmare
13. Battles Mirrored
14. The Good, The Bad & The Queen The Good, The Bad & The Queen
15. Alison Krauss & Robert Plant Raising Sand
16. Band of Horses Cease To Begin
17. Jens Lekman Night Falls Over Kortedala
18. Miranda Lambert Crazy Ex-Girlfriend
19. Säkert! Säkert!
20. Klaxons Myths of the Near Future
21. Kings of Leon Because of the Times
22. PJ Harvey White Chalk
23. Lil Wayne The Carter 3 Sessions
24. The Shins Wincing the Night Away
25. Justice †

Om man skulle samla ihop listan direkt från allas samlade topplistor skulle även The Hold Steadys Boys and Girls in America (17) och Amy Winehouse Back to Black (23) vara med, men eftersom de släpptes 2006 tog jag bort dem från listan.

]]> http://dagensskiva.com/2008/01/13/samlad-topplista-2007-arets-skivor/feed/ 7 http://dagensskiva.com/2008/01/12/arets-skivor-2007-besokarna/ http://dagensskiva.com/2008/01/12/arets-skivor-2007-besokarna/#comments Fri, 11 Jan 2008 23:00:07 +0000 http://dagensskiva.com/2008/01/12/arets-basta-skivor-enligt-er/
50. Arcade Fire Neon Bible

    Ett Major-Leap i ordets något förvängda bemärkelse. Inte mindre aktningsvärt för det. Vi får hoppas att det finns något röstvibrato kvar till nästa platta. – Franke

51. Radiohead In Rainbows

    en framför allt jävligt enhetlig skiva, i positiv bemärkelse. Tycker sedan att den innehåller så pass mkt nyanser och skiftningar att den “trots” sin icke-experimentella ljudbild är minst lika intressant som de närmaste föregångarna. – Jonas

52. Feist The Reminder

    Låter besynneligt tillrättalagt, I Like! – Gitarren

53. Säkert! Säkert!

    Det sjävbetitlade albumet från Säkert! [...] är hitills det enda riktigt eminenta jag kommit över. – Ekolod

54. Jens Lekman Night Falls Over Kortedala

    Lite lustigt att det inte är någon som har recenserat Night Falls Over Kortedala. Nästan så man blir sugen på att skriva en gästrecension igen. – Paul Ramone

55. Kent Tillbaka till samtiden

    Tror att de “slumpade” texterna är vad som gör att många gillar Kent, de är inte så exakta så det lämnar gott om utrymme för egna tolkningar och visualiseringar. Dragonteeth

56. Anna Järvinen Jag fick feeling

    Enda skivan från i år som förtjänar full poäng. Björn

57. Band Of Horses Cease to Begin

    Lekman och Band of Horses har släppt bra album i år. Annars kan jag nog inte komma på något mer bra inom pop/rock. – bjornw

58. Come Sleep The Burden of Ballast

    Så rätt, så rätt. En grym debut. Och ett grymt liveband. StalkingButler

59. M.I.A. Kala

    “Paper Planes” hör definitivt hemma bland årets bästa låtar. Albumet som helhet är kanske lite ojämnt, men innovativt och självsäkert på ett charmigt sätt. – E

60. The National Boxer
61. LCD Soundsystem Sound of Silver
62. Beirut The Flying Club Cup
63. Of Montreal Hissing Fauna, Are You the Destroyer?
64. The Shins Wincing the Night Away
65. Babyshambles Shotter’s Nation
66. Shout Out Louds Our Ill Wills
67. Familjen Det snurrar i min skalle
68. Justice †
69. Panda Bear Person Pitch
70. Burial Untrue
71. Arctic Monkeys Favourite Worst Nightmare
72. Andrew Bird Armchair Apocrypha
73. José González In Our Nature
74. Jamie T Panic Prevention
75. Studio Yearbook 1
76. Editors An End Has A Start
77. Robert Plant & Alison Krauss Raising Sand
78. Bruce Springsteen Magic
79. Okkervil River The Stage Names
80. Dinosaur Jr Beyond
81. Mixtapes & Cellmates Mixtapes & Cellmates
82. Queens Of The Stone Age Era Vulgaris
83. Logh North
84. Nine Inch Nails Year Zero
85. Laakso Mother, Am I Good Looking?
86. Explosions in the Sky All Of A Sudden I Miss Everyone
87. Moneybrother Mount Pleasure
88. Bloc Party A weekend in the city
89. The Hives The Black and White Album
90. Blonde Redhead 23
91. Foo Fighters Echoes, Silence, Patience & Grace
92. Interpol Our Love to Admire
93. Bright Eyes Cassadaga
94. The Dillinger Escape Plan Ire Works
95. Sigur Rós Hvarf-Heim
96. PJ Harvey White Chalk
97. Wilco Sky Blue Sky
98. Kanye West Graduation
99. Eldkvarn Svart blogg

Jag har redan hunnit ångra mig hundra gånger om. Först var jag helt inne på att lägga The Field först. Sen Lady Sioux. Mycket slantsinglande och funderande senare blev det så här. Fem minuter efter att jag skickat in listan kom jag på allt jag glömt. Patrick Wolf. Pantha du Prince. Battle. Och så vidare.

I år har det känts svårare än förut att göra en lista. Kanske mest för att jag inte har några givna totalfavoriter. Mycket har varit lite sådär, och väldigt få album har känts helgjutna, om ens något. Men, för att komma till pudelns kärna, utöver ovanstående har också det här fungerat (album, låtar och allt möjligt huller om buller):

Iñaqui Marin Diecinueve Part 1
Fennesz & Sakamoto Cendré
Love of Lesbian Cuentos chinos para niños del Japón
Los Campesinos!
Remi Nicole Go with the flow
Digitalism live
Shout Out Louds Impossible
Vampire Weekend
Holy Hail Big Guns
Burial Untrue
Arcade Fire Neon Bible
Vitalic live
CatPeople live
Eric Malmberg Min kompis Anton (Rick Wakeman anno 2007!)
Friday Bridge Intricacy
Magda live
Jamie T Panic Prevention
David Sylvian live

Och en himlans massa annat som jag kommer att komma ihåg strax efter att det här inlägget publicerats.

1. Of Montreal Hissing Fauna, Are You the Destroyer?
2. Arcade Fire Neon Bible
3. Frida Hyvönen Frida Hyvönen Gives You: Music from The Dance Performance Pudel
4. Radical Face Ghost
5. Soft Hearted Scientists Take Time to Wonder in a Whirling World
6. The Good, The Bad & The Queen s/t
7. Radiohead In Rainbows
8. The New Pornographers Challengers
9. Feist The Reminder
10. Kent Tillbaka till samtiden

1. Me’shell
2. Micke Herrström
3. Moneybrother
4. Richard Hawley
5. Editors
6. Freemasons
7. Kent
8. The Hives
9. Eric Malmberg
10. Ulf Stureson

1. Me’Shell Ndegéocello The World Has Made Me The Man of My Dreams
   Årets i särklass bästa skiva. Me’Shells värld är sprängfylld av musik. Den här gången kom alla influenser och intryck ut på samma gång. Magiskt.
2. The Good, The Bad & The Queen The Good, The Bad & The Queen
   Gubbig indiefunk var ljudet av 2007. Vem hade trott det? Nu hoppas jag att de släpper ut afrofunken i full frihet till album nummer två.
3. Sharon Jones and the Dap-Kings 100 Days, 100 Nights
   Det var på håret att jag glömde bort att lyssna på den här. Den enkla anledningen var att jag visste att jag skulle gilla det. 2008 slår de igenom brett, tacka Denzel för det. Boka dem innan det är för dyrt.
4. Natalie Gardiner California
   En skiva som tassade så försiktigt att den nästan försvann. Mjuk soul som mediterar på en varm känsla. Närgånget och vackert.
5. The Hives The Black and White Album
   Ok. Jag erkänner. Jag överdrev betyget. Men The Hives är ett band som kräver ett ställningstagande. Hata eller älska. Jag fortsatte att älska.
6. Sa-Ra The Hollywood Recordings
   Elektronisk hiphopfunk. Jag vet inte om det kommer att hända nästa år heller, men det finns en hel scen som bubblar och vill komma ut. Jag kan bara hoppas och fortsätta lyfta fram.
7. DJ Jazzy Jeff The Return of the Magnificent
   Det var hiphopgubbarnas år i år. Eller så var det bara jag som i motreaktion till mixtape-hysterin tyckte att det var bättre förr och blev extra glad av oväntat starka kort från forna tiders hjältar.
8. Talib Kweli & Madlib Liberation
   Snäppet vassare än Talibs egna Eardrum. En kort liten skiva som först släpptes som mp3-paket på nyårsafton och först några månader senare på orange vinyl. Hur skulle jag inte kunna gilla en Talib Kweli i högform på Madlibs smutsiga soulfunbeat?
9. Jamie T Panic Prevention
   Ibland behöver jag en osnuten britt. I år hette den enda jag egentligen brydde mig om Jamie T. Direkt och okonstlad pop utan eftertanke. Det behöver inte vara svårare än så.
10. Antibalas Security
    Förvaltare och förädlare av ett tungt arv tog Antibalas afrofunken ut på New Yorks bakgator. En fest för alla som lyssnar på trummorna först och låter det andra komma sen.
11. Little Dragon Little Dragon
    Förförisk elektronisk souljazz med den magiska Yukimi Nagano i spetsen. Äntligen fick hon sjunga ut på ett helt album. Att det i själva verket handlade om en samling demo-inspelningar var det nog ingen som märkte.
12. Anagram Archipelago
    Jazz som tvättades i elektronik. Målande i blått, svart och grått. Ödsligt och ensligt, så ekade årets svenska jazzskiva.
13. Public Enemy How You Sell Soul to a Soulless People Who Sold Their Soul???
    Det var de mest uträknade som stod för årets verkliga överraskning och comeback. Jag satte på tok för lågt betyg när jag skrev om den. En skiva som stannat i min iPod sen den hamnade där.
14. UGK Underground Kingz
    De minnesvärda hiphop-dubblarna är ganska lätträknade. Efter flera års frånvaro levererade UGK ett litet mästerverk som tyvärr också blev deras sista verk.
15. M.I.A. Kala
    M.I.A.s tvåa var inte lika jämnstark som debuten, men de finaste spåren vägde upp dalarna. Jag kunde hur som helst inte stå emot och till slut gillade jag till och med Timbaland-produktionen.
16. Panda Bear Person Pitch
    Ett snårigt rytmstycke med Beach Boys i minnet. Alla som lyssnade gillade pandan i år. Jag också.
17. TGLI Silent Arrow
    Improvisationssång och jazzsaxofon. Det kan verka direkt olyssningsbart, men Tomas Gustafsson och Lindha Kallerdahl skapade ren magi för mina öron.
18. Basutbudet Pluspaketet
    Det var på den här skivan som störigheten och galenskapen studsade hand i hand. Kall och hård elektronisk samtidfunk och massor av Mapei.
19. Sophia Somajo Stockholm Calling EP
    Jag hoppas så intensivt att Sophia Somajo fortsätter att vara lika modig när det är dags för albumdebut. Vid sidan av det studiopolerade titelspåret är det här skitig hiphopsoul i samma anda som Cody ChesnuTT.
20. Sahara Hotnights What If Leaving Is a Loving Thing
    Smittsamma melodier och en Maria Andersson som sjunger bättre än någonsin. En klassisk "vi har gjort slut"-skiva som jag kommer att lyssna på ett bra tag till.

Client Lights Go Out
Trots Muteboxar, El Hijo-album och Tony Allen-dubblar så är det upp till Client om en låt måste plockas ut från året. Lights Go Out sitter på ett snorenkelt men effektivt intro och årets mest poseframkallande basgång. Under de 3:42 som den pågår höjdes visst volymen plötsligt till 11. Årets bästa festaccessoar tillsammans med Legendario. (Martina Nordman)

Jonas Steur med Jennifer Rene Fall to Pieces
En av 2006 års allra bästa låtar bars fram av Jennifer Renes ensamekande röst när hon, tillsammans med Jose Amnesia, gav oss den hypnotiskt vackra och sorgsna neonpulserande bilfärden Louder – rakt igenom ett nattsvart känslolandskap. Att Jennifer Renes röst var som född för just den här typen av blå poptrance verkar vara något som Jonas Steur insåg rätt snabbt. Tillsammans skapade de Fall to Pieces. Med Jonas vid maskinerna och Jennifer Rene vid micken rusar Fall to Pieces fram längs med samma trancelandsväg som Louder – med det ensammaste av pianon i den lilla burkiga bilradion. (Ola Andersson)

Kleerup och Robyn With Every Heartbeat
Receptet är ganska enkelt. Beat. Röst. Persona. Resultatet blev en låt som var omöjlig att få ur huvudet och som fastställde två saker. 1) En genuint grym låt kan hamna etta på Englandslistan. 2) Det finns nu inga tvivel om att Robyn är en nationalklenod. (Marie Lindström)

M.I.A. med Bun B och Rich Boy Paper Planes (Remix)
Att det skulle vara så enkelt att uppröra både David Letterman och Denise ”DeDe” Lopez 2007 hade väl ingen trott? M.I.A. gjorde på en och samma gång årets mest fästande och omöjliga låt. Att sjunga refrängen är hopplöst. Att ogilla den här glädjebomben var lika omöjligt. (Patrik Hamberg)

Aesop Rock Citronella
När man trodde att Aesop inte kunde förvåna och att han skulle fastna i sina egna tidigare så tråkiga beats så stilar Ian Bavitz inte bara upp årets skiva utan även årets låt. Egenproducerat, hårt, mörkt, futuristiskt och dessutom fyllt av svidande kritik i kryptisk form. Fragmentariskt och genialiskt och kanske inte så flummigt och pseudointellektuellt som man först kan tro, eller? (Pontus Gustavsson)

Cutters of the pie, throw your summers in the sky Collar-pop Jolly Roger die, motherfucker, die!

The Good, The Bad & The Queen 80′s Life
Trött och perfekt i Albarnsk symbios. 80′s Life är bästa spåret från albumet som gick ut så försiktigt, som försvann i bruset. Ett album, som likt The Great Escape kommer ligga och puttra under ytan i skivsamlingen, fenomenet som under 2007 drog sin sista suck, och göra sig påmint då och då. (Maria Gustafsson)

Studio Out There
Den har hängt med från årets början och jag blir fortfarande lika lycklig varje gång den spelas därför känns valet både enkelt och självklart i år. I evighetslånga Out There bygger Studio först upp den första halvan till snygg taktfast Curepop innan de med klingande baktaktsgitarrer, pärlande analoga retrosynthar, en enkel basgång och acidslinga låter de avslutande nio minuterna långsamt glida över i ett briljant solnedgångssoundtrack där en bister snut i pastellkostym kör genom ett neonskimrande fuktigt Miami. (David Drazdil)

Säkert! Sanningsdan
Falling Down-revanschlystnad i symbios med manodepressiv svensk pop. Unikt och fantastiskt uppfriskande. (Agnes Arpi)

Mikael Herrström Dirtmachine
Av någon anledning älskar jag den här låten. Den har så många komponenter jag faller för. Låten är mjuk men ändå stenhård och har en sprucken röst, rocksväng och orgel som huvudrollsinnehavare. En minut och trettio sekunder in i låten händer något magiskt. Det pågår i ungefär en halv minut. En övergång från en brygga till en sista vers som är något av det snyggaste jag nånsin hört. (Fredrik Welander)

The Donnas Like an Animal
Brett Anderson påannonserade låten på spelningen i Göteborg i höstas med orden ”There are a lot of songs written by lovers to lovers. This one’s for everybody else”. En klockren hårdrocksdänga och ibland är det precis det som behövs. (Tomas Lundström)

Dark Tranquillity Terminus (Where Death Is Most Alive)
Att lyssna på den här låten är som att springa genom ishårt ösregn med vinden i ryggen i nedförsbacke. En sugande elektrisk syntström för mig likt en magnet in i en söndertrasande riffstomp som beslutsamt och hänsynslöst trappas upp till en vansinnigt snygg refräng. Stanne med kompani är melankolins fanbärare och den här låten både lindrar och sliter sönder. Jag älskar den. (Isabelle Ståhl)

Neurosis To the Wind
På ett överbokat tåg mot Göteborg i den allra värsta julhetsen blir det så självklart vilken årets låt är. När låten börjar närma sig slutet och när det i mina lurar vrålas To the Wind på ett nästan otäckt gutturalt sätt, upplever jag samma fantastiska känsla som i somras på ett smällfullt och kokhett Debaser. Neurosis har definitivt gjort årets låt med sitt mästerverk To the Wind. (Mats Guldbrand)

The Stoner och Daniel Boyacioglu Mellan planeterna stängde jag av spisen
(Kal Ström)

Jonas Knutsson & Horn Please! Bosambo-revati
Svarta havet möter Siljan. Och plötsligt framstår Odessa som så nära. (Peter Dahlgren)

Of Montreal The Past Is a Grotesque Animal
Att The Past Is a Grotesque Animal innehåller årets mest pretentiösa och fantastiska textrader och var en av årets låtar hade jag redan konstaterat. Men när Of Montreal öppnade konserten i Stockholm med denna över tio minuter långa, kompakta kvicksandsundergång blev det uppenbart att det faktiskt var årets allra bästa. (Susanna Huldt)

Återigen toppade en svensk skiva listan, men aldrig har en skiva varit så överlägsen. ”Silent Shout” fick mer än dubbelt så många röster som tvåan.

1. The Knife ”Silent Shout”
MajorTom: Hurra för the Knife!

2. Hot Chip ”The Warning”
julia på gatan: Grymma melodier, roliga idéer och makalös sång.

3. Regina Spektor ”Begin To Hope”
MarcoT: Diggar Regina Spektor sjukt mycket. Gillar hur hon leker med rösten på varje spår. Fina texter har hon också, jag smälter.

4. Junior Boys ”So This Is Goodbye”
Mötörsågen vs Earth: Det här är riktigt, riktigt bra. Perfekt att lyssna på en kulen höstlördag med ett glas Highland Park i närheten. 9/10.

5. Arctic Monkeys ”Whatever People Say I Am, That's What I'm Not”
Ade: förbannat helgjuten skiva! kompromisslöst och kaxigt.

6. The Radio Dept. ”Pet Grief”

(7. Håkan Hellström ”Nåt gammalt. Nåt nytt. Nåt lånat. Nåt blått.”
arg skåning: grymt töntigt att skaffa barn. popjävel.)

8. TV on the Radio ”Return to Cookie Mountain”
Bengo: ska köpa den här idag. har haft wolf like me på hjärnan i en månad.

9. Clap Your Hands Say Yeah ”Clap Your Hands Say Yeah”
jonasson: Lo-fi är bara ett dåligt sätt att gömma låtar i dålig produktion.

10. Tool ”10 000 Days”
Dödskarp: Plattor man får något ut av vid första
lyssningen är inga bra plattor.

11. M. Ward ”Post-War”

12. Belle & Sebastian ”The Life Pursuit”

13. Anna Ternheim ”Separation Road”
Ai: Ja, vad ska man säga? Hur förklarar man det oförklarbara? Årets bästa skiva, utan konkurrens. Anna är bäst. In Anna i trust, ingen ger mig samma känsla som hon.

14. Bob Dylan ”Modern Times”
Desertus: Jag ska tusan ge den här skivan en chans även fast jag känner kväljningar.

15. The Magic Numbers ”Those the Brokes”

16. Gnarls Barkley ”St Elsewhere”
Carre: Jag har peppat den här skivan i… några månader nu och jag blev inte besviken när den kom och som sagt: smiley faces! En sån jävla låt!

17. Muse ”Black Holes and Revelations”
Dette: Nästa gång någon kallar Muse 2000-talets Queen tänker jag banka ner denne till fotknölarna. Queen var så oändligt mycket större!

18. Cat Power ”The Greatest”
ToolshedAtt spela in en 'vuxen skiva' låter aldrig bra i mina öron. Men jag håller med om att You are free är riktigt bra.

19. Mattias Alkberg BD ”Ditt hjärta är en stjärna”

20. Fibes, Oh Fibes! ”Emotional”

21. Mastodon ”Blood Mountain”
funki: Detta är ett fruktansvärt galet bra album. Jag har aldrig varit med om att jag fått ståpäls när jag lyssnat igenom ett album vid första lyssningen förut, men detta var ett av undantagen.

22. Yo La Tengo ”I Am Not Afraid of You and I Will Beat Your Ass”

23. Morrissey ”Ringleaders of the Tormentors”
arkitekt: Måste gå mot strömmen och tycka att Morrisey äntligen börjar bli bra.

24. Mogwai ”Mr Beast”

25. Joanna Newsom ”Ys”

26. Tom Waits ”Orphans: Brawlers, Bawlers & Bastards”
JohnJohn: Innehåller helt underbart fantastiska pärlor men det allra glider dock förbi ganska spårlöst.

27. Moneybrother ”Pengabrorsan”
jewbs: Åhhhh så skönt, hoppas den där jävla Lars Winnerbäck kan fara åt helvete nu.

28. Thom Yorke ”The Eraser”
tizzle: Fan, man skall ju vara ond mot djävulen men detta måste jag ändå omfamna.

29. Justin Timberlake ”FutureSex/LoveSounds”
K.Ukrain: Ni kan hålla med varann bäst ni vill, men ni har fel. En smart, genomtänkt skiva fylld med genialiska melodier och producerat perfekt studiously aloof.

30. Midlake ”The Trials of Van Occupanther”
Farewell Typewriter: javisst, bra skiva. kan rekommendera spåren ”head home” och ”we gathered in spring” lite extra.

31. Bruce Springsteen ”We Shall Overcome”

32. Khoma ”The Second Wave”
nielseek: Stora stora ord. ”'Climbing Up The Walls' upphöjd i tio.” Nu är mina förväntningar väldigt höga. Fan ta dig om du luras.

33. Camera Obscura ”Let's Get Out of This Country”
dansk: mycket bra skiva! har haft den på ipoden på jobbet i två veckor, och börjar nästan fundera på om det är bud på en 8:a!

34. Band of Horses ”Everything All the Time”

35. Ghostface Killah ”Fishscale”

36. Albert Hammond Jr ”Yours to Keep”

37. Hello Saferide ”Would You Let Me Play This EP 10 Times A Day?”
Alister Grönkål.: Den The Quiz är svinigt bra, bättre än den nya singeln.

38. Lily Allen ”Alright, Still”
Elenor: MySpace och charmiga texter, kunde det inte räcka så. Varför inte en diktsamling i stället för en CD, nu när hon ändå inte kan sjunga. Det här låter ju förfärligt.

39. [ingenting] ”Mycket väsen för ingenting”
CarlT: Min nominering till årets skiva helt klart. Det bästa jag har hört på svenska i mitt liv.

40. Koop ”Koop Islands”
dream_brother: riktigt bra platta! var lite orolig att den inte skulle hålla måttet.

41. CSS ”Cansei de Ser Sexy”
JohnnyBone: Vem tror du du är? James Bond, eller? du är inte James Bond om du tror det!

42. Mars Volta ”Amputechture”

43. Yeah Yeah Yeahs ”Show Your Bones”

44. The Strokes ”First Impression Of Earth”

45. The Flaming Lips ”At War with the Mystics”
Journal of European Public Policy: Fantastiskt band, fantastisk skiva, fantastiskt oförstående fanbase. Trion Soft Bulletin/Yoshimi/At War är en av de få som kan mäta sig med – säg – Steely Dans 70-talskatalog, Paul Simons dito eller möjligtvis Prince 80-tal.

46. The Tough Alliance ”New Waves EP”

47. Johnny Cash ”American V”

48. Andreas Mattsson ”The Lawlessness of the Ruling Classes”

49. Marit Bergman ”I Think It's a Rainbow”
TheMarit: va? skär sej min röst? äh. snart gör jag en duett med marit. då jävlar ska vi simultaunskära oss.

50. Josh Rouse ”Subtítulo”
henko: Josh är som alltid nära något riktigt stort, men når inte riktigt ända fram den här gången heller.

51. Isis ”In the Absence of Truth”
Bengo: oj vad olika man kan tycka. Oceanic må vara ett kapitel för sig, men den här skivan är inte långt ifrån. Jag gillar de små plinkande gitarrpartierna som fan!

52. Timo Räisänen ”I'm Indian”
my week beats your year: Timo Räisänen prickar in alla attribut som får kräkreflexerna att jobba på högvarv.

53. In Flames ”Come Clarity”
MrMancini: gästrecensionerna är det bästa som hänt den här sidan, enda gångerna det skrivs om något intressant och inte bara en massa jävla indie.

54. Sonic Youth ”Rather Ripped”

55. Red Hot Chili Peppers ”Stadium Arcadium”
Frusciante_: jag älskar, älskar, älskar den här skivan!

56. The Concretes ”In Colour”
Björn: För mig var den vinter 2006. Ett par dagar när snön fortfarande täckte marken och isen gömde sjön.

57. eMiL Jensen ”Orka då”
freddan: en läggmatch i pingis på psyket… musiken verkar kanske inte vara min kopp te, men det var förbanne mig en riktigt snygg texttrad!

58. Leroy ”Baby, Baby, Baby”
Greta Svensson: Mer underbar musik och helt ratt musik gar icke att finna. Det ar helt javla otroligt! Jag ar helt betagen och latarna gor mig lugn och musiken ar som varmt smor i mina oron… (komplimang)

59. The Plan ”Walk for Gold”
Klaatu: Oreflekterad dumtonårsromantik kan väl funka i musikform, men när den ska recenseras blir det utan undantag pinsamt, vem som än gör det.

60. Lambchop ”Damaged”

61. Spank Rock ”YoYoYoYoYo”
arg skåning: det här tröttnade man ännu snabbare än gnals barky, vilket får ses som en jättebedrift

Precis som förra året finns det kanske en och annan slamkrypare på listan. Skivor som såg ljuset utanför Sverige något annat är än 2006. Vi är inte så nogräknade.

Årets vinnare segrade med ganska bred marginal. Sju av tolv hade den på sin lista över de tio bästa skivorna från förra året. Lika många hade tvåan och fyran på sin topp tio. Trean fanns bara på fem listor, men placerade sig i gengäld desto högre på dem.

Men vad är väl en siffra egentligen? Det här är 60 skivor som någon av oss tyckte hörde till de fem bästa förra året. Det räcker så.

1. The Knife ”Silent Shout”
”Silent Shout” innehåller en del av The Knifes absolut starkaste material hittills. Som album betraktat är det briljant sammanhållet och fokuserat. Det lyser upp med sin bas av techno och nordiskt vemod. Allra bäst är det knastrande slagverket i ”Marble House”, droppande knorrandet i inledningen av ”Like a Pen” och den genombrytande ofiltrerade sången från Karin i versen av ”From Off to On”.

2. Gnarls Barkley ”St. Elsewhere”
Danger Mouse har skruvat fram sina finaste beats någonsin. De spretar åt alla möjliga håll utan att någonsin ta sig ur den hårt åtdragna tvångströjan. Det är djupt allvarligt på samma gång som det är befriande galet och livsbejakande. På ytan sansat, men under den fullkomligt stört. Och inte en hockeyhall så långt örat kan nå.

3. Hot Chip ”The Warning”
Popen som spelades på alla indiedansgolv i landet. Inget verkade kunna stoppa Hot Chip och deras ”Over And Over”. Handleder och kroppar sprätte spastiskt fram och tillbaka, upp och ner.

4. Regina Spektor ”Begin to Hope”
En oförutsägbar och mycket vacker historia. Trots att den av somliga anses vara Regina Spektors hittills mest kommersiella skiva – det avskalade har bytts mot större arrangemang, bredare ljudbilder, fler instrument, mer elektroniskt – bjuder den oupphörligen på nya överraskningar.

5. Final Fantasy ”He Poos Clouds”
Förskräckligt eller fantastiskt? Fantastiskt tydligen.

6. Amy Winehouse ”Back To Black”
Rått och sofistikerat. Kombinationen förkroppsligas i brittiska Amy Winehouse.

7. Midlake ”The Trials of Van Occupanther”
Det är eftertänksamt visionärt och lätt mystiskt, framför allt de närmast poetiska texterna.

8. Ramjac ”Transfusions”
Mitt i all elsprakande nujazz och framtidsfunk går en tydlig linje bakåt i historien till sjuttiotalets fusionjazz.

9. Unai ”A Love Moderne”
Ett väldigt homogent album där tvära kast och stora gester aldrig släpps över bron.

10. Squarepusher ”Hello Everything”
Frrssstt, rrttttatt, rrrrraaappp, tttttrrffft.

11. Justin Timberlake ”FutureSex/LoveSounds”
Årets bästa Timbaland-skiva.

12. The Roots ”Game Theory”
En sotigt svart skiva som pendlar mellan funk, rock och soul lika gärna som återskapat beatmaskineri och mikrofon.

13. Red Sparowes ”Every Red Heart Shines Towards the Red Sun”
Red Sparowes lyckas konkretisera det abstrakta.

14. CSS ”Cansei de ser sexy”
Diskofierad pop med en fascination för nu- och fulkultur som får blomma fritt.

15. Danielson ”Ships”
Han sjunger sina toner lika ljust som Mariah Carey. Fast på indie.

16. TV on the Radio ”Return to Cookie Mountain”
Svartsynt indierock som hämtar sin näring ur skitiga storstäder och smutsiga flygplatser.

17. Tony Allen ”Lagos No Shaking”
En resa tillbaka till ursprunget, Nigeria och The Shrine.

18. Kelis ”Kelis Was Here”
Kelis fortsätter att segla lite vid sidan av den mer tillrättalagda massan.

19. Arctic Monkeys ”Whatever People Say I Am That's What I'm Not”
Arctic Monkeys det som krävs för att behålla sin värdighet i sitt slyngelskap.

20. The Hidden Cameras ”Awoo”
Åh, dessa fantastiska Kanadensare som vet hur man angör en fantastisk tredje skiva.

21. Hans Appelqvist ”Naima”
Upplevelsen i hörlurar rekommenderas, även om skivan är härlig även i ett stort rum där ljudbilden får breda ut sig över en stor yta.

22. Merz ”Loveheart”
En ensam historia som pendlar mellan det melankoliska och en snärjd eufori.

23. K-OS ”Atlantis”
Rappandet är snarast undantag och hiphopens traditionella element blir kryddor snarare än fundament.

24. Trentemøller ”The Last Resort”
Pulser av skorrig elektronik marscherande hand-i-hand med en djup bas.

25. Lena Willemark ”Älvdalens elektriska”
En fantastisk skiva som väver samman folkdans med koraler. Som visar det vackra i kulningar och lockrop.

26. Emil Jensen ”Orka då”
Inte för att eMiL Jensen levererar sanningen. Nej, snarare för att han ställer frågorna.

27. Clap Your Hands Say Yeah ”Clap Your Hands Say Yeah”
En rastlöst trampande rytm, en stegrande känsla som exploderar i någonting som närmast kan likna vid eufori.

28. Khoma ”The Second Wave”
Ackorden slås ut, tonerna lägger sig ned i fosterställning. Små ekande gitarrtoner lugnar och stärker.

29. Ebb ”Loona”
Byggd kring en kombination av akustisk gitarr, statiskt knastrande trädtoppssus, bubblande rytmer och svävande elektroniska slingor.

30. Da Backwudz ”Wood Work”
Crunk, söder, Goodie Mob, Atlanta, Outkast, smurfsång, Digital Underground.

31. Mastodon ”Blood Mountain”
De blandar hardcore med klassisk hårdrock och späder ut det hela med progressiva låtstrukturer, skyhöga pretentioner och helt utflippade utflykter.

32. Beck ”The Infomation”
Det är du som är stjärnan.

33. Rebecka Törnqvist ”Melting into Orange”
Låtar som lugnt och nästan övermoget leker i utkanten.

34. Vapnet ”Vapnet”
För vissa kan Vapnet säkert låta som ett utvattnat tweeband, O så fel de har.

35. Oddjob ”Luma”
Hornen tar täten i 30 sekunder innan ståbasen och en skranglig samling slagverk kryper in i bilden tätt följd av ett elpiano och gnisslande elektroniska ljud.

36. Camera Obscura ”Let's Get Out of This Country”
Den skotska popen personifierad. Så söt, så svängig, så poetisk och bitterljuv.

37. The Haunted ”The Dead Eye”
Den Dolvingska dynamiken lyfter musiken, även om det fortfarande hörs att det utan tvekan är The Haunted det handlar om.

38. IAMX ”The Alternative”
Omvärlden är kall och grå, livet är läskigt och förtappat och allt går åt helvete till takten av taktfasta beats.

39. Asha Ali ”Asha Ali”
Låtar om hjärta och smärta som värmer. Där ljuset hela tiden syns där på andra sidan tunneln.

40. Anna Ternheim ”Separation Road”
Anna Ternheim har utvecklats, samtidigt som hon har tagit ett litet steg tillbaka, till den ursprungliga rösten.

41. Jonas Kullhammar Quartet ”Son of a Drummer”
låset blir personligt, den vibrerande basen en vän och Jonas Holgerssons trummor en bekräftelse.

42. Pet Shop Boys ”Fundamental”
Fundamental” kanske inte, titeln till trots, fångar riktigt allt som ÄR Pet Shop Boys. Men det kommer väldigt, väldigt nära.

43. The Coup ”Pick A Bigger Weapon”
Det är nercabbad funk att dans till varma sommarkvällar samtidigt som solen går ner. Revolutionen med ett leende,

44. Gorgoroth ”Ad Majorem Sathanas Gloriam”
Ett av de få banden som ännu klarar av att upprätthålla en bild av att vara såväl grim som true och necro.

45. The Plan ”Walk for Gold”
Tag sats inför en guldkantad vandring med Theodor och Jari tryggt hållande dina händer.

46. Wolfmother ”Wolfmother”
Döda djur blir olja, kol blir diamanter. Led Zeppelin, Deep Purple, Black Sabbath och Uriah Heep blir Wolfmother.

47. Andreas Mattsson ”The Lawlessness Of The Ruling Classes”
Mr Popsicle lämnade jobbet som yrkeskompositör och spelade in en säregen och avskalad liten pärla.

48. Euros Child ”Chops”
Frontmannen i Gorkys Zygotic Mynci flyttade hem till föräldrarna igen och skrev en skiva fylld av förförisk pop.

49. Sergio Mendes ”Timeless”
Varm respekt för traditionerna men samtidigt en busfröaktig behandling av Mendes 60-talspärlor. Sergio svänger, gästartisterna ler och Will.I.Am är nya killen på producenttronen, trots den fåniga hatten.

50. The Dead Brothers ”Wunderkammer”
Reverben på gitarrstärkaren är uppskruvad till väldigt mycket. Bastuban är om inte polerad så åtminstone rejält inspottad.

51. Switchblade ”Switchblade”
En rejält kvävande svärta finner vi i den första låten på skivan, medan den andra är mer melankoliskt svart.

52. Jolie Holland ”Springtime Can Kill You”
Släpigt, rökigt och sexigt. Ett trasigt piano. En fiol tillverkad av en cigarrlåda.

53. Lisa Ekdahl ”Pärlor av glas”
Ska man dansa till det här får vi dansa långsamt alltså.

54. Craggz and Parallel Forces ”Northern Soul”
Solskensstänkt och själfull drum'n'bass blandas med mer jordiga tongångar.

55. Maria Röjås ”Silverringar, små och stora”
En röst som både med lek och allvar ankrat upp i svenska torp, gårdar och kapell och kyrkor.

56. James Yorkston ”The Year of the Leopard”
Ljusare, mer drömsk, med stråkar och plockade melodier. Det sökta mörka är borta.

57. Timo Räisänen ”I'm Indian”
En orgie av medryckande euforiska dansa-som-imorgon-inte-fanns sånger.

58. Beyoncé ”B'Day”
Drottningen av dubbla budskap och asymmetriskt skurna kläder i metallic-färger – är tillbaka.

59. Alex Smoke ”Paradolia”

60. Sugardaddy ”It’s Good to Get High With The Wife”

Personliga listor:
Ola Andersson
Patrik Hamberg

01. Kelis ”Appreciate Me”
”Don't take my kindness for weakness” mässar Kelis med back-up av en ståtlig kör, mer hängiven än någonsin förr. Bedårande och mäktigt.
[Agnes Arpi]

02. My Darling You! ”Please Don't Talk To Me I Fall In Love So Easily”
Den känns som den första vårdagen när asfalten är sopad och solen sticker i ögonen. Den känns som skolavslutningen i nian eller natten innan födelsedagen. Den känns som förväntningar och längtan. Den känns som ett tokhångel på ett dansgolv eller en efterfest i gryningen. Den känns som att springa så fort benen bär. Den känns som skriket som fastnade i halsen. Den känns som ett bultande hjärta, hormoner och adrenalin. Den känns som vår. [Carolina Setterwall]

03. Coldcut med Robert Owens Walk a Mile in My Shoes (Henrik Schwarz remix)
Redan i sin originalversion är gamla hjältarna Coldcuts Walk a Mile in my Shoes en melankolisk rysare tack vare sina sorgsna stråkar och Robert Owens gudabenådade stämma. Men det är i Henrik Schwarz rytmiskt avskalade briljanta version den fulländas och förädlas till årets vackraste, suggestivt pumpande, mörka technogospel. [David Drazdil]

04. Prince ”Black Sweat”
Det bara smäller när man höjer volymen till högtalarnas bristningsgräns. Och kroppen rister för den kan fan inte låta bli. Så. Bra. Har han inte varit sen ”Gett Off”. [Kal Ström]

05. Wolfmother ”Joker & The Thief”
Det gick att sammanfatta sjuttiotalets skönaste rock i en låt, men inte förrän 2006. Döda djur blir olja, kol blir diamanter. Led Zeppelin, Deep Purple, Black Sabbath och Uriah Heep blir Wolfmother. [Fredrik Welander]

06. Merz ”Butterfly”
Så var 2006 ett tyst år. Året där den som skrevade mest hördes minst. Merz gjorde det vackraste albumet där melodier, detaljer och nyanser fick tala, istället för antalet kompisar på MySpace. Med körer och bongokomp, kärleksdoftande sång och en vyssjande melodi, var ”Butterfly” låten som gjorde minst väsen av sig och därmed lät mest. [Maria Gustafsson]

07. Salem Al Fakir ”Dream Girl”
Ett år då jag tröttnat på samtiden och lyssnat mycket på gamla musikalmastodonter har Salem Al Fakir övertygat om att under händer och att framtiden är ljus. Messias spelar piano. [Marie Lindström]

08. Michael Gray med Shelly Poole ”Borderline (Club Mix)”
Ibland behövs inte särskilt mycket för att skapa magi. Ett taktfast beat. Några trevande desperata textrader. Lite lånade stråkar och blås. Repetera tills hela världen är färgad underbart blå. [Ola Andersson]

09. T.I. ”What You Know”
Om album bedömdes utifrån en enda låt vore det ingen tvekan om att T.I. var kungen 2006. Det här är årets anthem. Låten som startar festen eller bara tar den till en ny nivå av galenskap. [Patrik Hamberg]

10. Lena Willemark ”Sväs Märtas kulning”
Lena Willemark vänder kosan hem till Älvdalen. Det blir ett fantastiskt återseende. Ett möte som resulterat i en av 2006 års bästa skivor. Kulning är både vacker och gripande. [Peter Dahlgren]

11. Hot Chip ”Over and Over”
Jag har inte kunnat sitta still. Och trots att det är en av mina favoritsysselsättningar, har jag haft svårt att ligga kvar i sängen på morgonen. Vad det än var för kemiska reaktioner som sattes igång i min kropp vid lyssnande till denna dansanta rocks elektroniskt hackiga knaster och sprak förgyllde det året 2006. [Susanna Huldt]

12. Red Sparowes ”Annihilate The Sparrow, That Stealer Of Seed, And Our Harvests Will Abound; We Will Watch Our Wealth Flood In.”
När skivåret 2006 ska summeras står det klart för mig att året i väldigt stor uträckning har handlat om album, snarare än enstaka låtar. Således har det varit ett ganska ångestfyllt arbete att välja ut mitt bidrag till redaktionens återkommande samling. Såväl Slayer som Iron Maiden var med i diskussionen in i det sista, men till syvende och sist blev det Red Sparowes som drog längsta strået. ”Annihilate The Sparrow, That Stealer Of Seed, And Our Harvests Will Abound; We Will Watch Our Wealth Flood In” är ett storslaget och melankoliskt postrockstycke, som slår an känslosträngarna till hundra procent. Och jag kommer alltid att älska gitarrljudet. Disten, djupet, resonansen. [Tomas Lundström]

Hör alla låtar i vårt podradioprogram.

För första gången sedan vårt första år har vi röstat fram samma etta som ni besökare. Skivan är också den enda som fanns överst på två av listorna som skickades in för räkning. Samtidigt fanns den bara med på sex av tretton röstsedlar. På lika många listor figurerade skivorna som hamnade på andra, tredje och åttonde plats. 26 av skivorna har bara fått röster från en röstande.

Då säger det sig själv att placeringen inte är så viktig egentligen. Se istället listan som 60 påminnelser eller tips från oss till er. Förhoppningsvis upptäcker du en ny eller gammal favorit.

Missa inte de personliga årssammanställningarna som delar av redaktionen valt att sätta samman.

1. Antony and the Johnsons ”I am a Bird Now”
Tio söta, hjärtknipande, underbara, transiga, sinnliga, bitterljuva, teatrala, minimala och dekadenta soulballader som kan få den mest hårdhudade heteroman att smälta som ett vaxljus, det är vad det här paketet signerat Antony and the Johnsons innehåller.

2. Robyn ”Robyn”
Kort och intensiv. Och ändå hinner Robyn visa upp breda delar av sitt register under de 38 minuter som skivan snurrar. Gitarrpop, sorgset vemod och hip hop samsas bredvid varandra. Singeln ”Be Mine” fungerar perfekt som just det. Det finns egentligen inte något spår på skivan som känns dåligt eller överflödigt.

3. Håkan Hellström ”Ett kolikbarns bekännelser”
Hellström en fantastisk poet. Orden är lite trubbiga och osnutna men ack så ljuvliga. De skulle kunna fungera på en poesiläsning men skulle aldrig låta så bra som när de kommer ut ur Hellströms mun med ett lidande eftertryck. Varje skiva blir bättre och bättre. Ett annat genidrag var att tillverka skivan med Björn Olsson och Daniel Gilbert. Olssons drömska atmosfärer med hummande körer tillsammans med Gilberts grymma gitarr fyller ut rymden runt Hellströms texter makabert bra.

4. Kent ”Du & jag döden”
Låtarna går runt, runt. Ofta utan egentlig refräng. De byggs upp av långa verser som kulminerar i crescendon snarare än att vara transportsträckor fram till en ny allsångskaskad. Ibland direkta som ett slag på käften. Ibland svävande som novemberdis.

5. Plantlife ”The Return of Jack Splash”
Om man tar hela funkhistorien och kör den genom samtidens hiphopfilter, grovhackar och sätter ihop delarna igen så landar man gissningsvis någonstans i Los Angeles 2004.

6. Murcof ”Remembranza”
Murcof är electronica för dom som inte tror. Musik att falla för, för dom som inte tror att elektronisk musik kan ge dem någonting. För oss andra är det redan njutning.

7. The Tough Alliance ”The New School”
Det som ser ut som en slapp intighet är en intellektuell utmaning. Antinorm. Naturligtvis vore det skittråkigt om alla gjorde såhär. Och om TTA fortsätter likadant i all evighet (kanske). Men det spelar ingen roll. Det hör inte ens hit.

8. Jenny Wilson ”Love and Youth”
Jennys röst är nasal, vibrerande och väldigt nära. Texterna handlar om vardagliga fenomen, om skoltiden, om årstider och om kärlek. Melodierna är relativt enkla men med härligt oväntade knorriga vändor som pockar på uppmärksamhet.

9. M.I.A. ”Arular”
På riktigt heter hon Maya Arulpragasam och gör sprittigt sprättig elektrostuds kokad på hiphop, ragga och grime. Dödligt effektiva beats och ramsor som sätter sig lika snabbt i huvudet som i nävar och arsle. Omöjligt att stå still till. Omöjligt att inte bli lycklig av.

10. John Legend ”Get Lifted”
Till skillnad från de flesta av John Legends samtida kollegor handlar det mer om soul med hiphop-touch. Inte tvärtom. Solskenshiphop och Alicia Keys-piano. En vandring genom cd-häftet är som att spola tiden tillbaka ett drygt decennium. Sobert och stilsäkert preppy-mode och motownphilly-frisyr. Svärmorsdröm och kostymgulligt gospelbarn, vandrade längst med kyrkbänkarna. Långt från pimpade bilar och nattklubbsvräk.

11. Frida Hyvönen ”Until Death Comes”
När man lyssnar kanske melodierna verkar enkla medan texterna är otroligt egna. Orden är personliga och så skruvat och humoristiskt raljerande om livet och om det frustrerande hjärtat. Frida kvider och sjunger med sin starka stämma; ”You never got me right!”

12. Martha Wainwright ”Martha Wainwright”
Musiken lever och ljudbilden är väldigt varierad. Oftast är den ganska enkelt uppbyggd, men ibland glittrar piano, stråkar och blås, och det blir myllrande, filmiskt och levande. Hon blandar, på ett kaxigt och eget sätt, pop med inslag av folkmusik, jazz och blues.

13. Shining ”In The Kingdom Of Kitsch You Will Be A Monster”
Återhållet och lätt frustrerat slarvar en slapp bassträng fram en takt. Ivrigt handklapp hjälper till och en trugande klarinett lockar ut melodin bara för att avbrytas av en hårt riffande ljudvägg och slamrande trummor. Crossovermetalproggjazz.

14. Mary J Blige ”The Breakthrough”
Först nu utstrålar hon samma övertygelse i glädjen och ljuset som hon förr visade i sorgen och svärtan. Även om hon gör det hon alltid gjort, soul med hiphop djupt i generna.

15. Laleh ”Laleh”
Fjorton låtar pop och visa på svenska, engelska och persiska. En kärlek starkare än all dumhet och ondska. Lalehs musik borde gå på export. Och import. Den borde integreras i varje hjärta som behöver värme här i ett kallt litet land där invånarna alltid vet bäst.

16. London Elektricity ”Power Ballads”
Själva kallar London Elektricity sin musik för ”fast soul music” vilket egentligen säger det mesta. Att använda termen nyskapande känns i allra högsta grad relevant.

17. Laakso ”My Gods”
Kompromisslöst kräver ”My Gods” precis så mycket tid det nu tar att hitta till det rätta stället, krypa innanför skinnet för att sedan stanna där länge, länge. Orkar man inte ge den tiden får man helt enkelt skylla sig själv.

18. The Magic Numbers ”The Magic Numbers”
I stort sett hela albumet har klockrena melodier, de är så fröjdefullt lättillgängliga, det tar inte emot någonstans. Lättillgängliga men inte lättuggade eller vattniga.

19. The Decemberists ”Picaresque”
”Picaresque” är som en Tim Burton-film i fiskartröja. En bröderna Grimm-saga. Det är kallt och rått och ensamt samtidigt som kitteln hänger över elden, Meloy berättar och The Believer lyssnar och gör anteckningar.

20. The Go! Team ”Thunder Lightning Strike”
Att lyssna på ”Thunder Lightning Strike” är som att läsa en spännande bok. Man kan knappt bärga sig innan man får lov att vända blad och när man väl vänt är det fortfarande lika spännande. Så spännande att man inte vill att boken ska ta slut.

21. System of a Down ”Mezmerize”
Kontrastrika skapelser som är hårda, men ändå melodiska och melankoliska. Hårt möter mjukt och ren sång möter skrik. De tar ut svängarna ännu mer. Extra allt, för att citera en pizzabeställning. De hårda partierna är hårdare, de gungiga gungar ännu mer, skivan dryper av melankoli och thrash metal-gitarrerna låter mer thrash metal än tidigare.

22. Final Fantasy ”Has a Good Home”
Mest av allt är det en ytterst blyg men oerhört rakryggad Owen Pallett som blandar perfekt arrangerade stråkar, solstrålar och magnifik allvarsam pop. I rollspelsformat.

23. Sharon Jones and the Dap-Kings ”Naturally”
Precis som sist bjuds det på verkliga kvalitetskompositioner. Soul i ordets ursprungliga betydelse. Låtar som känns som klassiker redan under första lyssningarna.

24. My Morning Jacket ”Z”
Tio sagolikt vildvuxna spår med de tydliga gemensamma nämnarna att de är storslagna, ekande och mystiska. Rymdcountry, sade någon. Självlysande, sade en annan. Helt jävla underbart.

25. Dangerdoom ”The Mouse & The Mask”
En mus och en mask. Superproducenten Danger Mouse och super-MC:n MF Doom. Snacka om dynamisk duo. Nördhiphop i 2D.

26. Arcade Fire ”Funeral”
Dramatisk popmusik med stråkar. Det fina med ”Funeral” är att den innehåller så många låtar som är så bra att de går att göra singlar av.
Läs om singeln: ”Neighborhood #3 – Power Out”

27. Randy ”Randy the Band”
Med sköna 80-talsinfluenser gör Randy punkrocklåtar som funkar 2005. Det är helt OK att dansa till ”Randy the Band” med benvärmare, för dansa känns rätt redan när skivan kickstartar med ”Punk Rock High”.

28. Jamie Lidell ”Multiply”
Lidell kastar sig friskt mellan genrer och uttryck men låter aldrig pastischartad. Det märks att allting är gjort med den största respekt och kärlek till förlagorna.

29. Kanye West ”Late Registration”
”Late Registration” är ett sånt där hiphopopalbum som bryter genom vallar. Inte för att det är så enormt fantasieggande som för att det lyckas nästla sig in i många läger. Och det ger Kanye en position där han har chansen att göra små stick för det han tror på. Garden är som sagt redan nere.

30. Bloc Party ”Silent Alarm”
Det Bloc Party lyckas göra är helt enkelt klockrena, svängiga poplåtar i ett ibland skräpigt, ibland skimrande ljudlandskap. Precis som namnet på albumet avslöjar gestaltar Bloc Party paradoxen i ett tyst larm.

31. Vashti Bunyan ”Lookaftering”
Ett bevis på att folkmusiken inte dog på 70-talet. Det är också ett bevis för att okonstlad musik inte är död och att det finns hopp för världen.

32. Angel City ”Love Me Right”
Glättig tuggummipop utan några större ambitioner att skriva ett nytt kapitel i musikens annaler, men samtidigt är steget till exempelvis Annie på många sätt bara bristen på kredd i de rätta rummen.

33. Platinum Pied Pipers ”Triple P”
Funk, soul, house eller hiphop? I Detroit spelar gränsdragning aldrig någon roll.

34. Madrugada ”The Deep End”
Vemodet och de stora gesterna som tidigare tagit gestaltat sig i blues, country, psykedelisk depp- och krautrock har hittat en form som är hård som granit, men samtidigt mjuk som en barnhand.

35. Nile ”Annihilation of the Wicked”
Episk och storslagen death metal i hastigheter där de närmast slår knut på sig själva. Tematiskt är det fortfarande egyptiskt så det räcker och på de flesta håll är det flest trumslag vinner som gäller.

36. Sigur Rós ”Takk”
Det tycks omöjligt för Sigur Rós att klämma ur sig något dåligt. De avtar aldrig att beröra, man behöver inte vara på något speciellt humör för att lyssna på ”Takk”. En skiva att spela när man vill försvinna någon annanstans för ett tag.

37. Sufjan Stevens ”Illinois”
De stora berättelserna om de stora männen, de stora händelserna och de stora städerna hamnar på en vardagsnivå, tar formen av barndomsminnen och blir nära och personliga. Och även om han gömmer sig bakom stora berättelser handlar allt i slutändan ändå om Stevens själv.

38. Sunn0))) ”Black One”
Många band hävdar att de bryter ny mark och tänjer gränser. Floskler som dyker upp i var och vartannat bands biografi. Just därför är det skönt att möta ett band som verkligen backar upp de orden.

39. The Cardigans ”Super Extra Gravity”
Rock-Cardigans fortsätter sin resa runt månen.

40. Kelley Polar ”Love Songs of the Hanging Gardens”
Finsnickrad stråktronica.

41. Coldplay ”X&Y”
Stadiumpop för melankoliker.

42. Burst ”Origo”
De har lyckats forma en smekande knytnäve, symmetrisk och organisk, men ändå hårt knuten. För trots melankolin är Burst inte rädda för att dra på med vare sig dist eller tvåtakt.

43. Mew ”and the Glass Handed Kites”
Steget rockigare och kanske lite skramligare. Det går fortfarande inte att missta sig på deras unika sound, i samma släktled som band som Flaming Lips eller Mercury Rev. De drömvärldar Mews musik sveper in lyssnaren i har blivit lite mörkare. Surrealistisk drömindie.

44. Daft Punk ”Human After All”
En idé räcker. Det är den sanning Daft Punk bevisar med ”Human After All”. Och att de inte behöver vara något mer än mänskliga för att göra just det. Det räcker att ha en bra idé. Don't overdo it, just do it.

45. O.C. ”Starchild”
Blåsoulig hiphop för finsmakare. Somrigt sväng med melankolisk touch. Musik att glida till i nedgångna och risiga skrotbilar med bakluckan fylld av bas. Och med drömmar fyllda av solsken och ett annat liv.

46. Pennebaker ”A New Skyline”
Där buttra metallmän och anemiska indieprinsar sitter och tänker på döden och vilka poser som klär den bäst, där skickar Pennebaker fram en bukett blommor och ett glas hallonsaft med en hälsning som helt kravlöst säger ”Välkommen”.

47. Sofia Karlsson ”Svarta ballader”
Dan Anderssons poesi omsatt till svärtade visor.

48. Devendra Banhart ”Cripple Crow”
När Devendra är färdiga med oss har han, förutom att ha varierat sin engelska med att sjunga på den mjukaste spanska, blandat gitarrplock med psykedelisk folk och singer/songwriter med svängiga popmelodier till en vacker ömtålighet.

49. Jaqee ”Blaqalixious”
Precis som Jimi Hendrix säkert inte mentalt förstod sina fingrar när dom befann sig på gitarren verkar Jaqees röst sakna kontakt med hennes hjärna. Så instinktivt, så träffsäkert och så förbålt snyggt.
Läs även konsertrecensionen från Hultsfred, från vilken citatet är hämtat.

50. Towa Tei ”Flash”
40 minuter mest dansant pop med mycket yta och kanske lite mindre djup. Passar som handen i handsken de dagar då man vill ha mest dansant pop med mycket yta och kanske lite mindre djup, alltså.

51. Draconian ”Arcane Rain Fell”
Sävligt och varsamt förs man fram genom vågorna på ett hav av självömkan och ren svart misär. Seglande under den gothanstrukna doomens flagg hörs Anders Jacobsons stämma ljuda mellan bränningarna.

52. Common ”Be”
Common tog ett par steg tillbaka och spelade in ett album som är så mycket hiphop det nästan bara går. Klassiska beat, soulsken och rullande texter. De som hoppats att Common skulle fortsätta sin resa ut i funkrockrymden blev förstås besvikna, men vi andra log ikapp med Common.

53. Anthony Hamilton ”Soulife”
Gamla soullåtar som till slut såg dagens ljus efter år bakom lås och bom i bortglömda arkiv.

54. kIN ”The Zombic Hunch”
kIN har gjort en vansinnigt trevlig skiva.

55. Son Volt ”Okemah and the Melody of Riot”
Jay Farrar står stadig i en amerikansk rocktradition som hämtar sin musikaliska inspiration ur country och blues. Och nog är det skönt när motståndet och upprorets sånger ibland blir vackra och dolska.

56. M. Ward ”Transistor Radio”
M. Wards mörka, skrovliga röst går upp i falsett, han visslar en stund, struntar i sången genom några spår. I tysta, rökiga rum och på promenader med stråhatten i hand på skräniga gator strömmar definitionen av lo-fi ur en transistorradio i bakgrunden och smyger sig på tills det bara är du, M. Ward and a little bit of Hi-Fi.

57. Architecture In Helsinki ”In Case We Die”
Australien är nästa Kanada.

58. Will Saul ”Space Between”
Saul har inte helt lämnat house- och technoinslagen, de finns ständigt närvarande men får trängas om utrymmet med så mycket mer. Analogt uppvärmda basgångar, österländska slagverksrytmer och lösryckta vokalsamplingar blandas med brutna beats, smattrande electro och framförallt, lite förvånande, djupt ekande dub.

59. Sibiria ”Norrlands inland”
Popstad Östersund.

60. Saïan Supa Crew ”Hold-Up”
”Hold-Up” känns om möjligt än mer dynamisk än tidigare skivor. För även om det är en större dos allvar bakom ett antal låtar finns lekfullheten kvar.

Personliga listor
Emelie Bååth
Kal Ström
Ola Andersson
Patrik Hamberg
Tomas Lundström

The Arcade Fire finns inte på listan eftersom ni röstade in den på tionde plats redan förra året. Att vi klumpade ihop de båda skivorna med Bright Eyes är ett mindre olycksfall i arbetet, men gjort är gjort.

Att det blev just 60 skivor på listan beror på att det är exakt lika många som kommer att finnas på redaktionens lista som presenteras nästa lördag. Totalt röstade ni på 521 olika skivor, av dessa var det 164 skivor som fick en röst. För att nå plats 60 räckte det med 18 röster.

1. Antony and the Johnsons ”I Am A Bird Now”
2. Håkan Hellström ”Ett kolikbarns bekännelser”
3. The Magic Numbers ”The Magic Numbers”
4. Bright Eyes ”I'm Wide Awake It's Morning & Digital Ash In A Digital Urn”
5. Death Cab For Cutie ”Plans”
6. Bloc Party ”Silent Alarm”
7. Kent ”Du & jag döden”
8. The Embassy ”Tacking”
9. The Tough Alliance ”The New School”
10. Moneybrother ”To Die Alone”

11. Sufjan Stevens ”Illinois”
12. Sigur Rós ”Takk”
13. Thåström ”Skebokvarnsvägen 209″
14. M.I.A. ”Arular”
15. My Morning Jacket ”Z”
16. The Mars Volta ”Frances The Mute”
17. Josh Rouse ”Nashville”
18. Martha Wainwright ”Martha Wainwright”
19. Animal Collective ”Feels”
20. System of a Down ”Mezmerize”

21. Robyn ”Robyn”
22. Frida Hyvönen ”Until Death Comes”
23. Clap Your Hands Say Yeah ”Clap Your Hands Say Yeah”
24. Franz Ferdinand ”You Could Have It So Much Better”
25. Suburban Kids With Biblical Names ”#3”
26. Nine Inch Nails ”With Teeth”
27. Johnossi ”Johnossi”
28. Laleh ”Laleh”
29. Coldplay ”X&Y”
30. Håkan Hellström ”Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat, nåt blått”

31. Babyshambles ”Down in Albion”
32. Neutral Milk Hotel ”In the Aeroplane Over the Sea”
33. Death From Above 1979 ”You're a Woman, I'm a Machine”
34. … And You Will Know Us by the Trail of Dead ”Worlds Apart”
35. The White Stripes ”Get Behind Me Satan”
36. David Sandström Overdrive ”Go Down”
37. Wolf Parade ”Apologies to Queen Mary”
38. Jenny Wilson ”Love and Youth”
39. Tiger Lou ”The Loyal”
40. Hello Saferide ”Introducing: Hello Saferide”

41. Architecture in Helsinki ”In Case We Die”
42. Common ”Be”
43. Mew ”and the Glass Handed Kites”
44. M Ward ”Transistor Radio”
45. Laakso ”My Gods”
46. The New Pornographers ”Twin Cinema”
47. John Legend ”Get Lifted”
48. The Decemberists ”Picaresque”
49. Patrick Wolf ”Wind In The Wires”
50. Elliott Smith ”From a Basement on the Hill”

51. John Frusciante ”Curtains”
52. Isolation Years ”Cover the Distance”
53. LCD Soundsystem ”LCD Soundsystem”
54. Depeche Mode ”Playing the Angel”
55. Devendra Banhart ”Cripple Crow”
56. The Cardigans ”Super Extra Gravity”
57. Eldkvarn ”Atlantis”
58. Rufus Wainwright ”Want Two”
59. Neil Young ”Praire Wind”
60. Timbuktu ”Alla vill till himmelen men ingen vill dö”

01. Platinum Pied Pipers & Tiombe Lockhart ”I Got You”
I hård konkurrens årets bästa låt. Waajeed, Saadiq och Tiombe Lockhart är helt enkelt en oslagbar kombination och jag har en känsla av att Lockhart är en dam vi kommer få höra en del av framöver. Hör, lyssna och häpna! [Agnes Arpi]

02. Sibiria ”(Jag kunde ha varit) vem som helst”
Årets naknaste och absolut sötaste svenska poplåt. Stämmor och handklapp, och en tonartshöjning på sista refrängen som grädde på moset. Precis som det ska vara. Om jag var tråkig och du var ful då hade vi kanske sluppit det här men nu är du ändå här. [Carolina Setterwall]

03. The Killers ”Mr Brightside” (Jacques Lu Cont's Thin White Duke Mix)
Jacques Lu Cont behåller drivet från originalet och sveper in Brandon Flowers sång om hur han äts upp av svartsjuka i ett storslaget moln av kaskaderande elektroniska stråkar, New Orderska gitarrer, fläskigt mullermjuka basgångar och en klingande synthslinga. I Lu Conts tolkning är ”Mr Brightside” ett perfekt uppbyggt euforiskt monster som tuggar upp allt motstånd och bjuder på ett av årets allra saligaste ögonblick. [David Drazdil]

04. Laakso ”High Drama”
”High Drama” handlar om det ofrånkomliga. Om den inneboende dramatiken och beroendet som skär djupa sår i takt med handklappen. Det gör ont samtidigt som det spritter i benen. ”High Drama” är en dänga som färgade sommarnätterna rosa och som gör sig gällande än idag. [Emelie Bååth]

05. Laleh ”Hide Away”
Enkelt på gränsen till banalt. Men så vackert att hälften vore nog. Ingen berörde mig mer än Laleh i år. ”Hide Away” avslutar årets mesta och bästa skiva, Lalehs. [Fredrik Welander]

06. Shining ”Goretex Weather Report”
Det är när den slappa bassträngen leder handklappet in i den yra saxofonen bara för att låta dem överumplas av trummorna som jag älskar det som mest. Norsk jazz var skiten 2005. [Kal Ström]

07. Final Fantasy ”Please Please Please”
Owen Pallett och hans stråkar väsnades förbannat, blygt och rakryggat, den osynliga delen av Final Fantasy skrek ”Please Please Please” och vi låg alla i räkställning och drömde om våra egna förlovningsbyxor. [Maria Gustavsson]

08. Vashti Bunyan ”Hidden”
Det är den enda låten som fått mig att gråta det här året. En spröd röst med lika mycket erfarenhet som ett uppslagsverk och vacker som en dag. Bunyan gick rakt in i hjärtat utan mördande reklam. [Marie Lindström]

09. Hoxton Whores vs Rob Tissera feat. Vernon Lewis ”Promised Land 2005 (Full Vocal)”
Egentligen tillför den här versionen inte särskilt mycket till det monumentala originalet, men känslan och kärnan i det Joe Smooth skapade finns fortfarande kvar. Och även om ”Promised Land 2005″ inte var det enskilt bästa stycke musik som 2005 gav oss så är det den låt som bättre än någon annan sammanfattar de 365 dagar som passerat. År 2005 tillbringade jag med att återknyta kontakten med, och gräva fram helt nya, pärlor från house-musikens första stapplande år. En resa till det förlovade landet och tillbaka igen. [Ola Andersson]

10. Ying Yang Twins ”Wait (Whisper Song)”
Viskningscrunk! [Patrik Hamberg]

11. Kent ”Mannen i den vita hatten (16 år senare)”
Vad folk än säger så var 2005 ett år för Kent. De har på något konstigt sätt alltid funnits med. De spelar musiken till mitt liv även innan 1995. Deras tonårsromantik och barnsliga ångest sätter det vuxna på kant. Återigen känns Kent i magen. ”Mannen i den vita hatten (16 år senare)” må vara svulstig och väl tilltagen, men den lämnar aldrig huvudspåret av hjärta och smärta. Så bra. Och så väldigt mycket nostalgi. [Peter Dahlgren]

12. Devendra Banhart ”I Feel Just Like a Child”
Oskuldsfullhet då världen är elak, nyheterna på tv lika eländiga som vanligt och förpliktelser vilar tungt på axlarna. Det här är naivitet och glädje. Eftersom även vuxna människor behöver hjälp med att räkna sina tår. [Susanna Huldt]

13. Vader ”This is the War”
Vader visar återigen hur man kombinerar virvelvindsmangel med melodi, finess och snygga arrangemang. Polsk slakt är bra slakt. [Tomas Lundström]

14. Doktor Kosmos ”När min pojke går på stan”
Trots konkurrens från iskalla barnkörers mässande stämmor och idogt stuffande till tonerna från galna grodor så är det det stela svänget som segrar när året 2005 ska tonsättas. Denna hyllningssång som lyfter fram det magiska i den ibland grå vardagen som förälder är inget annat än genialisk. [Patrik Ekelöf]

Personliga listor:
Kjells antilista
Patrik H:s (o)sorterade minnen
Kal Ströms 2004
Ola Anderssons bästa album 2004

Jens Lekman tog ledningen tidigt och höll den ända till slutet av omröstningen, även om det blev knappt på slutet.

1. Jens Lekman ”When I Said I Wanted To Be Your Dog”
2. Franz Ferdinand ”Franz Ferdinand”
3. Morrissey ”You are the Quarry”
4. Silverbullit ”Arclight”
5. The Libertines ”The Libertines”
6. Mattias Alkberg BD ”Tunaskolan”
7. Anna Ternheim ”Somebody Outside”
8. Kanye West ”The College Dropout”
9. The Soundtrack Of Our Lives ”Origin vol. 1”
10. Arcade Fire ”Funeral”
11. Khonnor ”Handwriting”
12. Stina Nordenstam ”The World Is Saved”
13. The Hives ”Tyrannosaurus Hives”
14. Kings of Convenience ”Riot on an Empty Street”
15. Interpol ”Antics”
16. Marit Bergman ”Baby Dry Your Eye”
17. Ed Harcourt ”Strangers”
18. Lars Winnerbäck ”Vatten under broarna”
19. Phoenix ”Alphabetical”
20. Air ”Talkie Walkie”
21. Sonic Youth ”Sonic Nurse”
22. The Hidden Cameras ”Mississauga Goddam”
23. Joanna Newsom ”Milk-eyed Mender”
24. Modest Mouse ”Good News for People Who Love Bad News”
25. The Solution ”Communicate!”
26. Elliott Smith ”From a Basement on the Hill”
27. The Magnetic Fields ”I”
28. Tomas Andersson Wij ”Stjärnorna i oss”
29. John Frusciante ”Shadows Collide With People”
30. Wilco ”A Ghost Is Born”
31. Isis ”Panopticon”
32. PJ Harvey ”Uh Huh Her”
33. Nicolai Dunger ”Here's My Song. You Can Have It… I Don't Want It Anymore / Yours 4-ever”
34. Promoe ”The Long Distance Runner”
35. David Sandström ”The dominant need of the needy soul is to be needed”
36. R Kelly ”Happy People/U Saved Me”
37. Nick Cave and The Bad Seeds ”Abattoir Blues/The Lyre of Orpheus”
38. The Tough Alliance ”Make it Happen EP”
39. Cult of Luna ”Salvation”
40. Kristofer Åström ”Loupita”
41. Woven Hand ”Consider The Birds”
42. The Streets ”A Grand Don't Come For Free”
43. U2 ”How to Dismantle an Atomic Bomb”
44. Dizzee Rascal ”Showtime”
45. Lambchop ”Awcmon/Noyoucmon”
46. Svenska Akademien ”Tändstickor för mörkrädda”
47. Loretta Lynn ”Van Lear Rose”
48. Mark Lanegan Band ”Bubblegum”
49. Björk ”Medúlla”
50. Bloc Party ”Bloc Party E.P.”
51. Peggy Lejonhjärta ”Viskningar och Rop”
52. TV On The Radio ”Desperate Youth, Blood Thirsty Babes”
53. Polyphonic Spree ”Together We're Heavy”
54. The Tiny ”Close Enough”
55. The Roots ”The Tipping Point”
56. Madvillain ”Madvillainy”
57. Tom Waits ”Real Gone”
58. Koma ”Tsunami”
59. Sahara Hotnights ”Kiss & Tell”
60. Xiu Xiu ”Fabulous Muscles”
61. The Go! Team ”Thunder Lightning Strike”

01. Aberfeldy ”Heliopolis by night”
Detta sockersöta men även allvarliga skotska band gjorde årets låt. Den har allt inklusive grymt medryckande refräng, lagom knasig text samt körtjejer som håller för näsan. Det är inte alls naivt att påstå att gladpop kan rädda världen. [Marie]

02. TV on the Radio ”Staring at the Sun”
Spelade den på dansgolvet vid tillfälle. Den svänger, men samtidigt är den kompakt och stillastående. Den flyter trögt och är ändå drivande. Sångmelodin kontrasterar musiken och gör låten vacker. Den fastnar och gör en beroende. Klart man kan dansa till den. Handlar bara om stil. [Mikael]

03. Beautiful South ”I'm Stone in Love With You”
Om man bortser från oväsentligheter som linjära tidsaxlar så är teorin klar som korvspad: The Stylistics slicka Phillysoul i all ära, men det var givetvis Paul Heaton Thom Bell hade i åtanke när han skrev ”I'm Stone in Love With You”. Som att bli draperad i sammet och nedsänkt i Evian. [Kristofer]

04. Bloc Party ”Banquet”
Indiedans 2004. Hårt, sött och hett. Det bästa och mest robotaktiga svänget levereras 2004 av de söta Benettonpojkarna från UK. Till råga på allt är det grymt charmigt! [Emelie]

05. Ayesha feat. Tristes Tigres ”Reggaetengue”
Det var rytmen det inte gick att stå emot. Det spelade ingen roll om du hört den förut. Du ville bara dansa dansa dansa och glömma alla sorger och bekymmer i en gammal säck. [Patrik H]

06. Teddybears STHLM feat. Mad Cobra ”Cobrastyle”
2004 sammanfattas enklast: ”bom-digi-bom di-dang di-dang digi-digi”. Det säger allt. [Patrik E]

07. Damn! ”Transplant”
Växlar ohämmat mellan moll och dur, kombinerar stel robotröst med blodfullt hårdsväng och ljuvlig stämsång. Ömsom hotfull och bitter, ömsom glädjefäktande. Kärleksfulla referenser till såväl Stevie Wonders ”Tree” som Steely Dan/Donald Fagen. En sån där fantastiskt oförutsägbar låt som slutar på ett helt annat ställe än den börjar. Underbara Damn!s spelglädje hörs – som vanligt – i varje ton och har smittat mig till ett tungt beroende under några månader 2004. [Fifi]

08. Stonebridge feat. Therese ”Put 'Em High”
Av all musik jag lyssnat på under året insåg jag att det inte finns någon låt jag lyssnat på fler gånger än just ”Put 'Em High”, så valet blev rätt enkelt. Glittrande disco och blått vemod i en lika självklar som omöjlig duett. Ba-be-ba-bao. Ba-ba-be-ba-bao. ”Put 'Em High” var den bästa låt Kylie aldrig spelade in 2004. [Ola]

09. Sophie Rimheden & Håkan Lidbo ”Shout”
Det är Sophies tur nu. [Kjell]

10. Khonnor ”Phone Calls From You”
Att en tonårig kille från Vermont skulle ligga bakom en av årets allra vackraste skivor var onekligen lite otippat. Fast efter att ”Handwriting” fyllt 2004 med brusigt sprakande popballader känns alla hyllningar till Connor Kirby-Long precis lika välförtjänta som självklara. [David]

11. Björk ”Who Is It”
Att det bara är röster spelar ingen roll. Vad rösterna gör spelar roll. Det låter fantastiskt. Så enkelt är det. [Kal]

12. Hovet ”Vacker & lugn”
Ingen har sjungit mer innerligt än Anna Stadling i år. I en sång om livets stora små frågor backas hon upp av piano och dragspel och får mig att rysa. Ett pekoral på en bagatellskiva. Som berört mig mer än något annat i år. Vackert. Och lugnt. [Fredrik]

13. Anna Ternheim ”Shoreline”
”I'll Follow You Tonight” och ”To Be Gone” är lysande. Men under Broder Daniel-covern står luften stilla. [Susanna]

14. Bad Religion ”Let Them Eat War”
Årets trallvänligaste och viktigaste. Ett år då kriget verkade vinna mark som konfliktlösare, men återigen visade sig vara en farlig vän. Nationalism och krig löser inte konflikter, i år har motsatsen till och med bevisats. [Peter]

15. God Among Insects ”Purified in Carnage”
Årets skiva. Att välja ut en representativ låt går egentligen inte. Just nu är ”Purified in Carnage” bäst. I morgon kan det vara ”Headless Nun Whore”. Eller någon annan. [Tomas]

Det var jämnt mellan poängplaceringarna i listan, men ettan och tvåan drog ifrån det övriga startfältet rätt rejält. Och till slut var det Anders Wendin som kunde plocka hem segern rätt ohotad.

1. Moneybrother ”Blood Panic”
2. The Knife ”Deep Cuts”
3. The Radio Dept. ”Lesser matters”
4. The White Stripes ”Elephant”
5. Outkast ”Speakerboxxx/The Love Below”
6. José González ”Veneer”
7. Damien Rice ”O”
8. Belle & Sebastian ”Dear Catastrophe Waitress”
8. The Mars Volta ”De-Loused in the Comatorium”
10. Broder Daniel ”Cruel Town”

11. Radiohead ”Hail to the Thief”
12. The Cardigans ”Long Gone Before Daylight”
13. David & the Citizens ”Until the Sadness Is Gone”
14. Ed Harcourt ”From every sphere”
15. Essex Green ”The Long Goodbye”
16. Postal Service ”Give Up”
17. Bear Quartet ”Angry Brigade”
18. Fireside ”Get Shot”
18. Josh Rouse ”1972″
20. Laakso ”I Miss You, I'm Pregnant”

21. Rocky Dennis ”Maple Leaves”
21. Timbuktu ”The botten is nådd!”
21. Turbonegro ”Scandinavian Leather”
24. Cat Power ”You Are Free”
24. The Thrills ”So Much For The City”
26. Lars Winnerbäck ”Söndermarken”
26. The Strokes ”Room on Fire”
28. The Hidden Cameras ”The Smell of Our Own”
29. Calexico ”A Feast of Wire”
30. Isolation Years ”It's Golden”

31. Franke ”Optimismens hån”
32. Randy ”Welfare Problems”
33. A Perfect Circle ”Thirteenth Step”
33. Bonnie 'Prince' Billy ”Master & Everyone”
35. Björns vänner ”Tappat halva hjärnan”
36. Grandaddy ”Sumday”
37. Gang Starr ”The Ownerz”
37. Mogwai ”Happy Songs for Happy People”
39. My Morning Jacket ”It Still Moves”
40. Jay-Z ”Black Album”

40. Tobias Nilsson ”Lara”
42. Bad Cash Quartet ”Midnight Prayer”
42. Four Tet ”Rounds”
42. Logh ”The Raging Sun”
42. Magnus Carlson ”Ett Kungarike för en Kram”
46. The Rapture ”Echoes”
46. U.N.P.O.C. ”The Fifth Column”
48. Laakso ”Long Beach EP”
48. The Shins ”Chutes Too Narrow”
50. Kings of Leon ”Youth & Young Manhood”

51. 50 Cent ”Get Rich or Die Tryin'”
52. Holden ”Holden”
53. Jayhawks ”Rainy Day Music”
53. Mew ”Frengers”
55. David & the Citizens ”New Direction”
56. The Perishers ”Let There Be Morning”
57. Cursive ”The Ugly Organ”
58. Erykah Badu ”Worldwide Underground”
58. Broadcast ”Haha Sound”
60. Leopold ”Dreaming is for anyone”

61. Metallica ”St Anger”
61. Björn Olsson ”Björn Olsson”
61. Black Rebel Motorcyle Club ”Take Them On, On Your Own”
61. Neil Young & Crazy Horse ”Greendale”
61. The Concretes ”The Concretes”
66. Florence Valentin ”Allt dom bygger upp ska vi meja ner”
66. Sophie Zelmani ”Love Affair”

Eftersom fyra av skribenterna (Anders, Emelie, Kjell och Marie) bara varit med någon månad och tre (Kristofer, Susanna och Tomas) under två tredjedelar av året kan ni med fördel läsa listan som en fingervisning om ungefär var vi kommer att fortsätta leta i år.

Kanske hittar du några skivor du inte lyssnade på förra året. Det gjorde i alla fall jag.

/Patrik Hamberg
Chefredaktör

01. Outkast ”Speakerboxxx/The Love Below”
02. Moneybrother ”Blood Panic”
03. The Knife ”Deep Cuts”
04. Fireside ”Get Shot”
05. Erykah Badu ”Worldwide Underground”
06. Moloko ”Statues”
07. Fannypack ”So Stylistic”
08. The Rapture ”Echoes”
09. R Kelly ”Chocolate Factory”
10. Belle and Sebastian ”Dear Catastrophe Waitress”

11. Yasume ”Where We're From The Birds Sing A Pretty Song”
12. Four Tet ”Rounds”
13. Missy Elliot ”This Is Not a Test”
14. The Mars Volta ”De-Loused In The Comatorium”
15. Madonna ”American Life”
16. Miss Universum ”Selfelected”
17. The Radio Dept. ”Lesser Matters”
18. Al Green ”I Can't Stop”
19. Nasum ”Helvete”
20. Cult of Luna ”The Beyond”

21. The Hidden Cameras ”Smell of Our Own”
22. Luomo ”The Present Lover”
23. Differnet ”Come on And Bring Back the Brjokén Sounds of Yore!”
24. Jaga Jazzist ”The Stix”
25. Mark Ronson ”Here Comes the Fuzz”
26. The Matthew Herbert Big Band ”Goodbye Swingtime”
27. The Bronx ”The Bronx”
28. The Blood Brothers ”Burn Piano Island, Burn”
29. The Postal Service ”Give Up”
30. DM & Jemini ”Ghetto Pop Life”

31. Cradle of Filth ”Damnation and a Day”
32. Kristofer Åström & Hidden Truck ”Dead End EP”
33. Boban Markovic orkestar ”Live in Belgrade”
34. Broder Daniel ”Cruel Town”
35. Ralph Myerz & the Jack Herren Band ”A Special Album”
36. Black Eyes ”Black Eyes”
37. Laakso ”I Miss You I'm Pregnant”
38. David Sylvian ”Blemish”
39. Franke ”Optimismens hån”
40. Timbuktu ”The botten is nådd”

41. Xiu Xiu ”A Promise”
42. Peter Dolving Band ”Bad Blood”
43. Kopernik ”Kopernik”
44. Diamanda Galas ”Defixiones Will and Testament”
45. Tomahawk ”Mit Gas”
46. Logh ”The Raging Sun”
47. Neptunes ”Present … Clones”
48. Grand Tone Music ”Go to Hell”
49. The Cardigans ”Long Gone Before Daylight”
50. Dizzee Rascal ”Boy in da Corner”

51. Machine Head ”Through the Ashes of Empires”
52. Jolie Holland ”Catalpa”
53. Colleen ”Everyone Alive Wants Answers”
54. Burek V ”Burek V”
55. Ed Harcourt ”From Every Sphere”
56. Kings Of Leon ”Youth & Young Manhood”
57. Tape ”Milieu”
58. Zongamin ”Zongamin”
59. Burnt Friedman & The Nu Dub Players ”Can't Cool”
60. Draconian ”Where Lovers Mourn”

61. Christopher O'Riley ”True Love Waits”
62. London Elektricity ”Billion Dollar Gravy”
63. Ricochets ”The Ghost Of Our Love”
64. Tosca ”Dehli9″
65. Magnet ”On Your Side”
66. Kindred the Family Soul ”Surrender to Love”
67. Cat Power ”You Are Free”

Personliga listor:
Kal Topp 25 2003
Ola Topp 20 2003
Patrik H Topp 25 2003
Tomas Topp 10 2003

Ingen rangordning, men väl en spelordning.

1. 50 Cent ”In Da Club”
Årets mest obevekliga brottarhit som under årets första halvår höll alla dansgolv i en brutal brygga. [Patrik H]

2. Beyoncé Knowles feat. Jay-Z ”Crazy in Love”
Ibland blir det fel. Fel genre. Fel artist. Fel helt enkelt. Det här är inte min musik. Det här paret berör mig lika mycket som Bennifer. Lik förbannat är det denna låt som _är_ 2003. Oräkneliga call-n-respons-sessioner med rödtottarna kan inte ha fel. Uh-oh, uh-oh, uh-oh oh no-no! Nonsens-språk för ”2003 års låt”. [Patrik E]

3. The Knife ”Heartbeats”
Jag förstod inte att elektronisk musik kunde beröra. Men The Knife ger en känsla av vemod och hopp som jag förnekat datorer förut. Vackert, men samtidigt hårt som flinta. Det måsta bara vara årets låt. [Peter]

4. Al Green ”My Problem Is You”
Tidlös Pompsoul med blöt bluesorgel (Robert Clayborne) och fuktigt gitarrrsolo av Charles Pitts. Als gnyende, seglande segerröst rotfyller din själ på nytt. Hurra! [Kjell]

5. Snoop Dogg feat. Pharell ”Beautiful”
Århundradets pimp tillsammans med den slickaste charmören gjorde årets kärleksanthem som även fungerar att skaka sin rumpa till sena kvällar om och om igen. [Marie]

6. Big Boi ”Bowtie”
Snuskigt bra lyckofunk med struttigt blås och vinkorksplopp. Redan vid den definitionen vet man ju. Stod i stark konkurrens med Mark Ronsons ”She's Got Me”, som spelar på samma känslosträngar och påverkar min kropp på likartat sätt; fånflin, funkboll i magen och okontrollerade spasmer liknande dans. Jag vill också gå i fluga. [Fifi]

7. London Elektricity feat. Robert Owens ”My Dreams”
Owens personifierar uttrycket ”själ” och gör mig allt mer övertygad om att han skulle kunna kompas av en matberedare och ändå få resultatet att bli soul. [David]

8. Basement Jaxx feat. Lisa Kekaula ”Good Luck”
Motown-stomp, Phil Spector-ljudväggar, discostråkar, mullrande basgång, handklapp, soulgitarr och raspig sång. Inget svängde hårdare än ”Good Luck” 2003. [Ola]

9. Moloko ”Familiar Feelings”
Disco. Disco. Disco. Som fan. [Fredrik]

10. André 3000 ”Hey Ya”
André spårar Outkasttåget ännu längre ur hip-hopmittfåran. Så knasigt briljant att hip-hoplyssnarna blev förvirrade och förvirrade blev hip-hoplyssnare. Kärlekshatarna stod emot radios och teves sedvanliga kamp att spela sönder en hitlåt ovanligt länge och videon är ju bara klockren. [Susanna]

11. David Sylvian ”A Fire in the Forest”
Gudalikt vacker, naken, närvarande, omisstagbar, med en personlighet som fyller tomrum, elektriskt fulländad. [Anders]

12. Xiu Xiu ”Apistat Commander”
Det handlar om hjärtat. Det räcker så. [Kal]

13. José González ”Heartbeats”
Egentligen är The Knifes version årets bästa, en låt som direkt tog ett hårt nackgrepp på mig och sen förde mig ut på ett vansinnigt neonljusblinkande, halt dansgolv. Att José Gonzàlez lyckas göra en fantastisk cover på låten, som i sig är ett mästerverk, säger mer än tusen ord. [Emelie]

14. The Hidden Cameras ”The Man That I am With My Man”
Urinsex har aldrig varit trevligare. [Kristofer]

15. Black Eyes ”Deformative”
Det här är den snabbaste och kanske enklaste låten på ett av årets album. Den bjuder upp till dans på ett för året signifikativt vis, men samtidigt låter det här mer än bara punkfunk. Det är inte tur som har gjort att det står DIS135 på skivan. [Mikael]

16. Nasum ”Stormshield”
En fantastisk låt som exemplifierar Nasums storhet perfekt; förmågan att kombinera brutalt mangel med dynamiska och snygga låtarrangemang. [Tomas]

Motstridiga åsikter till trots är det med inte så lite stolthet vi presenterar resultatet av ett par månaders diskussioner. Årets fyrtiofem bästa skivor.

1. Snoop Dogg ”Paid tha Cost to Be da Boss”
Kanske var det förvåningen som gjorde att Snoop slog ner som en så total funkbomb hos oss. Vem hade väntat sig det, nu? När Snoop blivit stadgad och ordentlig (nåja), när året varit utan riktigt bra hiphop-släpp förrän på slutspurten? En bomb, da bomb.

2. The Hellacopters ”By the Grace of God”
Inte bara en förfining av det egna soundet. Sveriges bästa och pålitligaste rockband. Vi kommer aldrig tröttna på den här skivan.

3. The Perishers ”From nothing to one”
Trots att varken bandet eller skivköparna verkar ha förstått det så är den här skivan inte något mindre än en klassisk svensk debut!

4. Cee-Lo ”Cee-Lo Green and His Perfect Imperfections”
Han vänder upp och ner och ut och in på p-funken. Kör den genom Atlantas egen mixer och levererar årets d-funkbomb.

5. Missy Elliot ”Under Construction”
Världens bästa Missy tittade bakåt utan att för en sekund befinna sig tio år framåt i tiden. Minst lika bra som vanligt.

6. Queens of the Stone Age ”Songs For The Deaf”
Trummorna. Dave Grohls trumspel tvingar oss i fånleende trans. Bandet spelar distinkt, utan onödiga toner och lyfter det redan starka låtmaterialet med en frenesi och glöd man sällan hör.

7. The Dillinger Escape Plan ”Irony Is A Dead Scene”
Ibland behöver musik fungera som en ångvält. Med Mike Pattons hjälp levererade The Dillinger Escape Plan årets överkörning på årets format, ep:n.

8. Bright Eyes ”Lifted or the Story Is in the Soil, Keep Your Ear to the Ground”
Två av årets bästa skivor från en och samma penna. 2002 var året då Conor Oberst gjorde allting rätt.

9. Common ”Electric Circus”
Varierat och svängigt. Den coole Common kan tyckas vara mjuk på ytan, men vassa kanter lurar under skägget. Det verkar inte som det går att misslyckas omgiven av okayplayers.

10. Doktor Kosmos ”Reportage!”
En dokusåpa i Bredäng. Overkligt, fast på riktigt. Vi blev mer än glada av den riktiga låtsasmusiken i år också.

11. Christian Kjellvander ”Songs from a Two-Room Chapel”
12. The Roots ”Phrenology”
13. M Hederos & M Hellberg ”Take Care”
14. Håkan Hellström ”Det är så jag säger det”
15. The Streets ”Original Pirate Material”
16. Koop ”Waltz for Koop”
17. Solomon Burke ”Don't Give Up On Me”
18. Moneybrother ”Thunder in My Heart EP”
19. Blackalicious ”Blazing Arrow”
20. Desaparecidos ”Read Music/Speak Spanish”

21. Lambchop ”Is A Woman”
22. …And You Will Know Us by the Trail of Dead ”Source, Tags & Codes”
23. Saint Etienne ”Finisterre”
24. Sharon Jones and the Dap-Kings ”Dap-dippin with…”
25. Donnie ”Welcome to the Colored Section”
26. Akufen ”My Way”
27. Nappy Roots ”Watermelon, Chicken & Gritz”
28. Kent ”Vapen & ammunition”
29. Logh ”Every Time a Bell Rings an Angel Gets His Wings”
30. David & the Citizens ”For All Happy Endings”

31. The Coral ”The Coral”
32. Raphael Saadiq ”Instant Vintage”
33. Scarface ”The Fix”
34. Cornelius ”Point”
35. Looptroop ”The Struggle Continues”
36. Caesars Palace ”Love for the Streets”
37. The Celophane Flower ”Too Good To Be Famous”
38. Marit Bergman ”3:00 AM Serenades”
39. All Systems Go ”Mon Chi Chi”
40. Kimya Dawson ”I'm Sorry That Sometimes I'm Mean”

41. Coldplay ”A Rush of Blood to the Head”
42. Oxes ”Oxxxes”
43. The Royal Beat Conspiracy ”Dig it!”
44. Bad Religion ”The Process of Belief”
45. Tom Waits ”Blood Money”

Över huvud taget verkar det som om ni tyckt att det varit ett bra år för svenskproducerad musik. På topp tio hittar vi lika mycket svensk som utländsk musik och de tre översta platserna tillfaller alla inhemska artister.

1. Håkan Hellström ”Det är så jag säger det”
2. Kent ”Vapen & Ammunition”
3. David & The Citizens ”For All happy Endings”
4. Bright Eyes ”Lifted”
5. Christian Kjellvander ”Songs from a Two-Room Chapel”
6. The Streets ”Original Pirate Material”
7. Sigur Rós ”( )”
8. Queens of the Stone Age ”Songs for the Deaf”
9. The Hellacopters ”By the Grace of God”
10. Coldplay ”A Rush of Blood to the Head”

11. …and you will know us by the trail of dead ”Source Tags & Codes”
12. Badly Drawn Boy ”Have you fed the fish?”
13. Mando Diao ”Bring 'Em In”
14. Wilco ”Yankee Foxtrot Hotel”
15. Doves ”The Last Broadcast”
16. The Coral ”The Coral”
17. Bruce Springsteen ”The Rising”
18. Marit Bergman ”3.00 AM Serenades”
19. Foo Fighers ”One by One”
20. Doktor Kosmos ”Reportage!”

21. Caesars Palace ”Love for the Streets”
22. Solomon Burke ”Don't Give Up On Me”
23. Sophie Zelmani ”Sing and Dance”
24. Looptroop ”The Struggle Continues”
25. The Libertines ”Up the Bracket”
26. Desaparecidos ”Read Music/Speak Spanish”
27. Norah Jones ”Come Away with Me”
28. Timbuktu ”Wått's Dö Madderfakking Diil?”
29. Yeah Yeah Yeahs ”Yeah Yeah Yeahs”
30. Josh Rouse ”Under Cold Blue Stars”

31. Eminem ”The Eminem Show”
32. Múm ”Finally We Are No One”
33. The Perishers ”From Nothing to One”
34. The Flaming Lips ”Yoshimi Battles the Pink Robots”
35. Red Hot Chili Peppers ”By the Way”
35. The Ark ”In Lust We Trust”
37. Johnny Cash ”Man Comes Around, American 4″
38. Logh ”Every Time a Bell Rings an Angel Gets His Wings”
39. The Sounds ”Living in America”
40. Moneybrother ”Thunder in My Heart”

41. Lambchop ”Is a Woman”
42. Ulf Lundell ”Club Zebra”
43. Audioslave ”Audioslave”
44. Thåström ”Mannen som blev en gris”
45. Missy Elliott ”Under Construction”

0. Tyskarna från Lund
”Global Fussball OK” Fotbolls-VM levde. Luften var laddad med Ginger Ale och rödvin. Oförstående blickar från förbipasserande. Allsång som skulle få Lasse B att tacka för sig och söka nytt jobb. Fragmentariska, febriga bilder från ett fuktigt förtält fyllt med redaktionsmedlemmar på en småländsk gräsmatta. Total lycka och gemenskap till tonerna av ett perfekt enlåtssoundtrack. Sommaren 2002 i kondenserad form. [redaktionen]

1. Kent ”Dom andra”
”Dom andra” är undantaget som bekräftade regeln att Kent alltid släpper sämsta låten som förstasingel. För även om ”Vapen & ammunition” är kvintettens svagaste platta är låten med visselslingan från helvetet utan tvekan årets signaturmelodi. [PE]

2. Queens of the Stone Age ”No One Knows”
Den här låten har jag haft en härlig romans med i år. Eller ska jag säga, den här låten är som en symbolisk vecka av en underbar het romans (= hela skivan). Bilden av mig – lätt berusad i ett hotellrum i Portugal, förvånad att plötsligt höra favoritlåten på ett underligt ställe, hysteriskt spelande på lufttrummor och galet leende – är en kär bild som jag gärna minns länge. Skivan och jag har gått in i nästa fas nu, vi älskar inte flera gånger om dagen längre och är inte desperata efter närkontakt. Vårt förhållande har svalnat lite, men vi kommer alltid gilla varandra väldigt mycket. [FN]

3. The Dillinger Escape Plan ”Pig Latin”
Ingen pardon. Suget startar och bara växer. Mike Patton var det som fattades The Dillinger Escape Plan. Fantastiskt. Verkligen en asbra låt. Överlägset bäst i år. [KS]

4. Six By Seven ”Speed Is In/Speed Is Out”
Många låtar slogs om den här platsen. Det kunde lika gärna ha stått …and You Will Know Us By the Trail of Dead, Desaparecidos, Division of Laura Lee, Kevlar eller Sparta här. Och kanske borde det göra så. Energifylld popmusik med hardcorefärg har det kommit i överflöd och för en gångs skull är mängden mer än välkommen. Six By Sevens bidrag till en drägligare tillvaro stavas 2 minuter och 30 sekunder tyglad urladdning. [MN]

5. All Systems Go ”Taking Up Space”
Rock rakt in bröstkorgen. Snabbt, svängigt och ansträngt. Som en trimmad Opel ungefär. [PD]

6. Yeah Yeah Yeahs ”Bang”
2002 var EP:ns år. I min värld i alla fall. I ”Bang” darrar luften emellan tonerna och Karen O stöter ut musikburet sex. Jag glömde nästan bort ”Bang” när ”Machine EP” släpptes utan att vara särskilt bra, men sen kom jag på att man bara behöver lyckas en gång för att göra en asbra låt. [KS]

7. The Royal Beat Conspiracy ”Try Me”
Driv, tempo, dekadens och ett sabla råös! Ingen låt har gjort mig gladare under året. [FW]

8. Bright Eyes ”Lover I Don't Have To Love”
Conor Oberst har lyckats med bedriften att släppa två utmärkta skivor i år, och att välja en låt från alla de som kommit med något av hans band har inte varit det lättaste. Jag kan räkna till minst tre låtar från ”Lifted or the Story Is in the Soil, Keep Your Ear to the Ground” som passar här. ”Lover I Don't Have to Love” har trots konkurrensen blivit den låt som spelats högst och flest gånger. Få låtar från i år har passat bättre att ha ont i hjärtat till. [MN]

9. The Drowners ”Lupinne”
En sång som slår hårt i den nerv som är övergivenhetens nerv. Ensamt är det att gå på livets stig, och det kan bli djävligt bra låtar av det. [PD]

10. Lambchop ”The Old Matchbook Trick”
En sammetsmjuk, melankolisk betraktelse över livet som turnerande musiker kryddad med Kurt Wagners sedvanligt svarta humor. Avskalat, varmt och väldigt vackert från en skiva som bara fortsätter att växa. [DD]

11. M Hederos & M Hellberg ”Take Care”
Den värmländska duon tackar för sig och gör det på bästa tänkbara sätt. ”Take Care” sammanfattar allt deras musik handlar om. Moll och magi. [PE]

12. Moneybrother ”Thunder in My Heart”
Första halvårets självklara ledmotiv till eufori. Introt är ett av de snyggaste jag nånsin hört. [FW]

13. Koop ft Yukimi Nagano ”Summer Sun”
Årets sötaste sommardag till tonerna av jazz som är lika mycket nu som då. Magiskt. [PH]