Östersund. Plötsligt finns staden överallt. Jag, som tills ganska nyligen trodde att Östersund var en intetsägande Norrländsk halvstor stad utan vare sig personlighet eller talanger, har blivit slagen på fingrarna både en och två gånger den senaste tiden. Det började med en jobbarkompis som så småningom blivit både en granne och nära vän. Från Östersund. […][...]