Foto: Sofia Qvarnström

Så står alltså 23:e upplagan av Hultsfred för dörren och en känsla av att det är ”nu eller aldrig” är påtaglig. Den allmänna uppfattningen i diverse medier är att det måste gå bra i år för att motivera fortsatta festivaler vid Hulingen. Och vi är benägna att hålla med. Årets startfält ser dock lite bättre ut än förra årets, återstår bara att se om det kan leverera. Redaktionen kommer närvara, om än i en decimerad version, och tipsar här om akter ni inte bör missa.

Tomas Lundström:

Raised Fist (Pampas, fredag, 15:45) Att spela mustig hardcore som Raised Fist på en så stor scen som Pampas är ett vågspel. Men jag har aldrig sett Raised Fist misslyckas med att ta kontroll över en scen fullständigt och jag antar att de kommer göra detsamma även här.

Witchcraft (Stora Dans, fredag, 01:30) Har aldrig lyckats se Witchcraft på scen, trots att de är från Örebro, där jag har bott i 4 år och besöker hyfsat frekvent forfarande. Tiden 01:30 får väl anses i senaste laget, men sånt är livet på festival.

The Donnas (Pampas, lördag, 19:45) Olyckligt nog krockar konserten med avslutningen av Sverige-Spanien, men i en bra värld har Sverige redan stängt matchen vid det laget.

Jonas Appelqvist:

Fujiya & Miyagi (Teater, torsdag, 18:30) Svängigaste elektronikan på festivalen kommer från en trio som helt skoningslöst blandar krautrock med indiepop med fantastiskt resultat.

Anti-Flag (Pampas, torsdag, 15:45) Första svängen till Sverige för detta samhällskritiska punkband. Med tydliga drag av The Clash och Against Me! står de ut från massan och gör det med den äran.
Black Lips (Atlantis, fredag, 17:30) Senaste skivan ”Good bad, not evil” var en av förra årets bästa, det är ett skäl till att se bandet. Deras intensiva liveshow på Debaser Malmö för någon månad sen är ett annat. Sevärt!

De akter som har speltid på lördagen runt 18:00 och 90 minuter framåt får ursäkta, då är jag upptagen. Fotboll, you bet!

Isabelle Ståhl:

HIM (Hawaii, fredag, 00:00) Efter HIMs hittills tyngsta platta, Venus doom, ska det bli fantastiskt att se dem framföra mästerverket live.

Mustasch (Pampas, fredag, 01:45) Mustasch är alltid mäktiga live och ska bli ett kärt återseende.

Evergrey (Atlantis, lördag, 19:30) Evergrey var det länge sedan man hörde av, men nu är ny skiva på gång av progmetallmästarna och liveframträdandet ska bli en intressant upplevelse.

Patrik Hamberg:

Atmosphere feat. Brother Ali (Atlantis, fredag, 01:30) Även om When life gives you lemons, you paint that shit gold var en liten besvikelse brukar Slug, Ant och brorsan Ali alltid bjuda på en fin show. Särskilt från bästa scenen i Småland.

The Cool Kids (Teater, lördag, 02:30) Årets nördhiphop. Retro på idagvis. Bakåtlutat och nedskruvat på ljud som hämtade från ett SID-kort. Kanske den enda konset som kommer att få någon att vilja säga ”jag var där” om ett år eller två i årets startfält.

Nina Natri (Stora Dans, torsdag, 22:30) Jag gillade både Fidget och Homy. Åtminstone ibland. Det jag alltid gillade var Ninas röst. Jag är väldigt nyfiken på att höra hur hon låter när hon står på egna ben.

Madelene Holm:

Markus Krunegård (Atlantis, torsdag, 15:30) Egentligen är det inget jag trängtar efter att se på Hultan i år, förutom älskade Markus Krunegård då. Av olika anledningar missade jag konserten på Debaser Medis i maj, men har ändå stora förhoppningar på Markus live. Dessutom är han ju där för tredje året i rad, och förra årets Laakso-konsert var rätt magisk, med Peter Jöback på plats och allt.

Tingsek (Atlantis, lördag, 21:30) Om jag ändå skulle vara på Hultsfred i år, vilket jag inte kommer att vara, skulle jag nog passa på att se Tingsek också. Jag är ingen aktiv lyssnare, men förra årets konsert var en av de bästa på festival. Toksvängigt, och dessutom mycket glädjespridande.

Joel Alme (Stora Dans, fredag, 18:00) Till sist skulle jag också kika in om Joel Alme kunde leverera någon sommarfeeling på scen. Jag har börjat lyssna på honom ungefär en månad försent, men tycker inte att det gör särdeles mycket. Det passar in så här i början av sommaren.

Mats Guldbrand:

Rage Against the Machine (Hawaii, torsdag, 00:00) Förbannat bra helt enkelt. Det enda som stör mig något är att jag gärna hade sett hela konserten med ocreddiga Jimmy Eat World, men valet är ändå lätt i slutändan. Alla kommer vara där och hoppa framför Hawaii.

The Process (Stora Dans, fredag, 15:00) Punk och hardcore som jag har varit nyfiken på ett tag nu efter att ha hört ep:n Taste the knife.

The Haunted (Atlantis, lördag, 01:30)
Mer eller mindre i brist på annat, men jag har svårt att tro att en spelning med The Haunted skulle göra någon besviken, snarare tvärtom. Gammal är äldst.

Maria Gustafsson:

First Aid Kit (Stora Dans, lördag, 15:00)
Joel Alme (Stora Dans, fredag, 18:00)
Kristian Anttila (Stora Dans, lördag, 12:00)
När de utländska akterna främst erbjuder collegerock hade jag siktat in mig på de svenska debutanterna First Aid Kit och Joel Alme som fortfarande, till skillnad från en stor del av festivaluppställningen, förmodligen tycker det är roligt att göra en festivalspelning. Och varför inte se Kristian Anttila som alltid bjuder på något utöver det vanliga. På gott och ont.