Text
Arvika 2008: Behemoth
Nergal.
Bild: Tommy Södergren, rockfoto.nu
Det är en minst sagt en smålurig ekvation att lösa, den att placera ett så pass komplext och mastigt band som Behemoth sist på näst största scenen på en festival och att man då fortfarande ska vara så pass pigg att man mäktar med att tillgodogöra sig själva giget. Tre dagar på festival sätter ändå sina spår.
Ändå gick det och jag håller tre anledningar till detta väldigt högt: Behemoth var riktigt bra, ljudet var riktigt bra, om än lite lågt inledningsvis, och de höll konserten ganska kärnfull. Allt var över på 45 minuter.
Och jag kan inte annat än att känns att det är en väldigt lång bit från de tre låtar jag gav Death Cab for Cutie till att höra Nergal påannonsera öppnande Slaves Shall Serve. På ett väldigt bra sätt. Behemoth, och metalband i stort, har ofta väldigt bra scennärvaro och levererar en bra show, så också på Arvika. Likt Arch Enemy-spelningen på Hultsfred tidigare i sommar, blev Behemoth en härlig ventil av metal mitt bland all indie och elektronisk musik. Gott så.
Låtmaterialet kom som väntat mestadels från de två senaste släppen, Demigod och The Apostasy, men att de brände av Chant for Eskaton 2000 som näst sista låt var ytterst välkommet.
Avslutande Turbonegro-covern I Got Erection blev också avslutningen på min Arvikafestival och det var en lika överraskande som finfin sådan.
Publicerad: 2008-07-07 11:34 / Uppdaterad: 2008-07-07 14:04
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).