Text
Hemma
Jag såg tre hela konserter under Arvikafestivalen. Men samtidigt såg jag fler konserter än någonsin. Att fotografera var stressigt men kul. En skön utmaning för att styra upp festivalandet. Inspirationen tog slut på lördagen när regnet kom men som helhet är jag oerhört nöjd med att jag rev upp mitt beslut om att aldrig mer åka på festival.
Jag fick äntligen se Chris Corner live. IAMX gjorde en helt fantastisk spelning som säkert kommer eka länge i öronen på de som såg den. En spelning som det kommer pratas om som en klassiker om några år. Och jag såg äntligen en hel föreställning med Emil Jensen. Dessutom hann jag intervjua bägge dessa herrar.
Avslutade med att se Patrick Wolf tillsammans med en mer eller mindre fanatisk publik nästan få Apollos tält att lyfta rakt upp och igenom den jämngrå molnmassan. När vi lämnade det leriga området kändes det dock helt rätt. Det var dags nu.
Och som vanligt tänker jag alltid på de fantastiskt trevliga människor som utgör ryggraden i Arvikafestivalen. De fixar allt. Utan att gnälla. Är alltid snälla och beredda att hjälpa till. Galaxens organisation har all anledning att se framtiden an med tillförsikt. Deras prissättning och förmåga att boka intressanta artister är en stor tillgång och så länge de har lojala och proffsiga funktionärer kommer jag alltid vara beredd att komma tillbaka.
Tack för i år.
Publicerad: 2007-07-15 16:33 / Uppdaterad: 2007-07-15 16:34
En kommentar
Jag var där. På IAMX, Patrick Wolf osv. IAMX ekar fortfarande i mina öron, men du borde absolut ha sett Zeigeist innan du stack. Får The Knifes scenshow att se ut som en stumfilm och musik som är minst lika bra. Lördagens största överraskning.
#
Kommentera eller pinga (trackback).