Det här är en lista över 2010 års tjugofem bästa skivor. Jag har lyssnat som fan, så det här stämmer bra. 24 av 25 finns i Spotify, och allting rekommenderas givetvis varmt! Jag har dessutom satt ihop en Spotify-playlist (lyssnas bäst med shuffle på) med en låt (den bästa) från varje skiva ur min lista, plus ett par bonuslåtar från skivor som inte kom med på listan. Lyssna på listan!

20 av dessa skivor finns recenserade på dagensskiva.com. Klicka på albumtiteln för att läsa recensionen.

25. T.I. No Mercy

Rösten är djupare, och han levererar skärpta, ofta allvarstyngda, rader istället för att fylla ut sina låtar med heyheyande och klyschiga hot som han gjorde på sina tidigare album. Jag gillar T.I. hur han än rappar, och även om hans första skivor fortfarande är hans bästa visar han här hur fantastisk han är, ur en mer “teknisk” synvinkel.

24. Strong Arm Steady In Search Of Stoney Jackson

Fokus hamnar mycket på Madlib och hans beats, men SAS gör allt annat än biroller. Deras verser lägger sig kring beatsen perfekt, och deras ord och berättelser innehåller både humor, kritik och abstrakta rim.

23. Statik Selektah & Termanology 1982

Om Statiks senaste album sa jag att det alltid blir bra när Termanology rappar över hans beats. När 100 Proof släpptes kändes Statiks sound urvattnat och oinspirerat, men att Term ändå fick det att leva är ett bevis på att de är starka tillsammans. 1982 är det smartaste de båda kunde göra.

22. Robyn Body Talk Pt. 1

Robyn fortsätter göra perfekta popsånger på tre och en halv minuter. Lady Gaga står iklädd en gigantisk tekopp med en silverhummer på huvudet och maler på om hur avant garde hon är för att sedan göra den tråkigaste radiomusiken med meningslösa texter som öron någonsin tvingats utstå. Robyn kanske har en liknande “anything goes”-attityd till kläder men hon lyckas göra musik som är intressant men inom ramarna för vad den konventionella populärkulturen kan stå ut med.

21. Jazmine Sullivan Love Me Back

År 2010 är det Jazmine själv som håller elden levande för hiphop soulen. För de som saknar godhjärtad, men ack så självsäker, R&B i dessa avklädda och dansanta dagar finner här den bästa tröst.

20. Ghostface Killah Apollo Kids

19. Ski Beatz 24 Hour Karate School

18. John Legend & The Roots Wake Up!

En skiva där framför allt Legend tillåter sig själv att slappna av och leva ut. Istället för de senaste albumens tröstlösa försök att inte störa någon sjunger han med ett nytt djup och med en närvaro jag saknat hos honom på sistone.

17. Kno Death Is Silent

16. Reflection Eternal Revolutions Per Minute

Talib Kweli är ett geni som yttrar allt från djupa och tänkvärda tankar till sylvass politisk kritik och fyndiga oneliners. Revolutions Per Minute är en skiva med substans som (om det nu krävs) förtjänar alla chanser den behöver för att växa sig ett litet bo i själen.

15. The-Dream Love King

Hans artisteri imponerar. Att beundra någon för utförliga sänghistorier är märkligt, men egentligen är det bara för att han får allting att låta så jäkla bra. The-Dream producerar, skriver och sjunger själv. Han är en mästare på musik.

14. Sade Soldier Of Love

Musik att fylla tomma hjärtan och bottenfrusna själar med.

13. The Roots How I Got Over

[...] hög lägsta-nivå, grundmurad kvalitet och utmärkt hantverk. Black Thought och ?uestlove fortsätter att leverera. Helt oberoende av vilka musiker som finns runt dem.

12. Homeboy Sandman The Good Sun

Homeboy Sandman gör, oavsett vilken stil han väljer, väldigt egen musik, och gillar man något av snubben så gillar man allt av snubben.

11. Marco Polo The Stupendous Adventures Of Marco Polo

The Stupendous Adventures Of Marco Polo är ett stundtals fantastiskt inslag i årets musiksommar, och då de bra delarna kraftigt väger över får den betyget väl godkänd.

10. Roc Marciano Marcberg

9. Nottz You Need This Music

Jag kallar Nottz musik för okaxig eftersom jag slås av hur avslappnad och opretentiös den är. De här tonerna har skapats lekande lätt, och det är riktigt roligt att lyssna på dem!

8. Nappy Roots The Pursuit Of Nappyness

Men det är ändå det sköna lugnet. Det gemytliga skrytet. Värmen och ärligheten i musiken och texterna. Melodierna och den felfria sången. Det är det bästa.

7. Celph Titled & Buckwild Nineteen Ninety Now

6. Big Boi Sir Lucious Left Foot… The Son Of Chico Dusty

Sir Lucious Left Foot… The Son of Chico Dusty låter på många vis precis som väntat. Big Boi klämmer in fler vassa rader per låt än många andra klarar av på en hel karriär.

5. Bun B Trill OG

Att ha förväntningar uppe i skyn inför nya plattor med mannen som har blivit Houstons mest respekterade emcee sedan Scarface är givetvis naturligt. För att man ska bli ytterliggare imponerad krävs det en hel del. Och Trill OG är en hel del.

4. Hole Nobody’s Daughter

Hon är ironisk och självhatande och hon älskar sig själv. Hon storljuger och man faller för det. Hon berättar sanningar så raka att man inte kan ta dem som något annat än skämt. Courtney Love är precis som hon brukar.

3. Freeway & Jake One The Stimulus Package

Att skala ner valet av favoritlåtar är omöjligt. Freezys hook på One Foot In, flowswitchet och berättandet på Never Gonna Change, lugna Free People, kärleksförklaringen till musik på Freekin’ The Beat eller Bun B:s närvaro på Sho’ Nuff. Det är storslaget allting.

2. Christina Aguilera Bionic

När musik är så här bra är det löjligt att föra argumentet att det är dåligt för att Aguilera har snott andras stilar. Populärmusik är en färskvara, alla försöker göra samma sak men alla lyckas inte. Christina Aguilera har lyckats.

1. Skyzoo & !llmind Live From The Tape Deck

Textmässigt är det få som slår honom. Skyzoo använder sig av många ord, och det kan ibland dröja innan man verkligen förstår vad han säger. Men när man väl har lärt sig hur man ska lyssna får hans musik ett sällsynt djup. Man känner sig träffad. Nu har han dessutom fått den där sköna överlägna känslan i sin rap som bara hiphopens vassaste rappare och lyricister bemästrar.

!llmind och Skyzoo är som duo den starkaste på länge och jag hoppas att Live From The Tape Deck bara är deras första offensiv i kriget mot dålig musik.