Mars 1985.

Frankie Goes to Hollywoods mäktiga ”The Power of Love” åker ut från Tracks-listan efter elva veckor. Det var, så långt i Tracks-historien, inte bara en av de låtar som legat längst på listan – det var också en av det årets mest säljande singlar. Och det var också med Frankie Goes to Hollywood som producenten Trevor Horn nådde sina största framgångar.

Samma vecka som ”The Power of Love” lämnar Tracks-listan kliver en annan artist in på en blygsam tjugondeplats: Art of Noise.

Om Frankie Goes to Hollywood var den artist som drog in Trevors stora lönechecker så var Art of Noise, gruppen/kollektivet/konceptet han själv var medlem i, hans mesta lekstuga. För ”Close (To the Edit)” blev det bara två veckor på Tracks-listan, med en femtondeplats som bäst. Kort efter de där två veckorna i mars 1985 hade de flesta Tracks-lyssnare säkert redan glömt bort den där skojlåten, byggd kring en VW Golf som inte vill starta.

Kort efter ”Close (To the Edit)” hörde jag sedan ”Moments in Love”. Efter det fanns det liksom ingen återvändo.

För mig blev den där strejkande startmotorn starten på ett förhållande som varat i 24 år vid det här laget. Bland de artister som jag rankar allra högst och som jag lyssnat på ständigt, om än i perioder, sedan jag upptäckte dem är det bara New Order som kan konkurrera i längd på förhållandet.

Art of Noise är en av de artister som påverkat musiken som vi känner den allra mest under förra århundradet. Framförallt inom den elektroniska musiken och dansmusiken. Men de har samtidigt sällan lyfts fram när de mest inflytelserika artisterna. Inte heller här, på dagensskiva.com, har vi skrivit om en enda av deras skivor under de snart sju år vi har funnits.

Med den här specialen ändrar jag på den saken.

Jag inser att andelen läsare som kan tänkas få något större intresse för Art of Noise i och med det här är rätt liten. Andelen läsare som dessutom orkar traggla sig igenom alla mina texter är förmodligen ännu färre. Men förhoppningsvis kanske jag kan få åtminstone någon att upptäcka en helt fantastisk grupp.

Det är ju trots allt det som är anledningen till att jag levt med Art of Noise så länge. Inte på grund av deras påverkan på musiken som kom efter dem, utan helt enkelt för att de gjort helt fantastisk musik.

Jag skulle kunna skriva mycket mer, men jag har mer än fyllt min kvot med alla de texter ni hittar här nere. Så jag stannar här.

Anne. Trevor. J.J. Gary. Paul.

Tack.

THE NOISE BEFORE THERE WAS NOISE

Malcolm McLaren Duck Rock (1983)

THE ORIGINAL NOISE

Into Battle EP (1983)

(Who’s Afraid Of?) The Art of Noise (1984)

In Visible Silence (1986)

In No Sense? Nonsense! (1987)

Below the Waste (1989)

The Seduction of Claude Debussy (1999)

Reduction (2000)

COLLECTED, RE-COLLECTED AND REFORMATTED NOISE

Daft (1986)

The Best of the Art of Noise – Art Works 12″ (1988)

The Ambient Collection (1990)

Reconstructed…For Your Listening Pleasure (2003)

And What Have You Done With My Body, God? – The ZTT Sessions 1983-85 (4CD-box) (2006)

THE NOISE OF OTHERS

The FON Mixes (1991)

The Drum and Bass Collection (1996)