Recension
- The Drum and Bass Collection (CD) Art of Noise
- 1996
- China Records
Mest meningslös
Lyssna
Externa länkar
- På webben
- En sida om Art of Noise.
- Diskografi
- En rätt heltäckande diskografi.
- ZTT
- Skivbolagets sida.
- Art of Noise
- Dagensskiva.com:s stora Art of Noise-special.
This album marks the eradication of rock and roll from the face of the planet
Welcome to the new generation…
Fem år efter det att några av europas då främsta namn på techno-scenen tagit Art of Noise låtar och gjort egna, för det mesta rätt löst hållna, tolkningar av dem var det dags för nästa… om inte generation så åtminstone nästa genre som haft Art of Noise som en viktig inspirationskälla att göra samma sak.
Med den inledande programförklaringen, hämtad från cd-häftet, är det en del att leva upp till.
De som skulle möta de här förväntningarna och den här gången ta sig an Art of Noise banbrytande musik var Doc Scott, Dom and Roland, ILS, PFM, Seji, J. Majik, Digital Pariah, Lemon D, Flyright och Aquasky. Och precis som på The FON Mixes är det verkligen tolkningar det handlar om – där originalversionerna fått stå som någon slags mental idébild att ta utgångspunkt i.
Faktum att banden mellan original och uppdatering är ännu svagare än på The FON Mixes. Och just där ligger den största svagheten hos The Drum and Bass Collection.
Det börjar bra när Doc Scott lägger en försiktig hand på Something Always Happens och förser den med ett luftigt drum’n'bass-beat i samklang med ursprungsmaterialet. Ungefär samma angreppssätt har PFM när röstväven Opus 4 blir vackert smattrande instrumental-drum’n'bass.
Men sen.
Någonstans handlar musik alltid om vad man tycker om och inte tycker om. Även på tributskivor. För mig, som föredrar min drum’n'bass melodisk och själfull, blir The Drum and Bass Collection tyvärr en rätt tråkig historia. Det blir inte ens elaksmattrande drum’n'bass, som också går hem rätt bra i Ola-lägret, utan mest ett rätt ointressant mellanläge. Allra mest besviken blir jag på hur fantastiska Camilla – The Old, Old Story fullständigt slarvas bort till något som försvinner in i till och med den mest enfärgad tapet.
Lägg dessutom till att kopplingarna till Art of Noise för det mesta inte sträcker sig mycket längre än de utskrivna låttitlarna i cd-konvolutet så förvandlas The Drum and Bass Collection till något i princip meningslöst. En, med några lysande undantag, rätt halvmesig drum’n'bass-samling där ”Art of Noise” råkat hamna på omslaget av misstag.
Framförallt är det långt ifrån den slutgiltiga lösningen på rock’n'roll-problemet.
LÄNKAR
Ola Andersson vs The Art of Noise
Dagensskiva.com:s stora Art of Noise-special.
Publicerad: 2006-11-02 00:00 / Uppdaterad: 2007-07-18 23:12
En kommentar
[...] The Drum and Bass Collection (1996) [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).