Uppräkningen av 100 låtar som alla borde ta med sig från 2005 fortsätter här med del 10, de sista tio låtarna. Alltså: 100 låtar från 2005. 100 förklaringar till varför de är livsnödvändiga. Uppdelade i intervall om 10.

I morgon kommer en text om 2005 års duo. Och en presentation av två låtar som gjorde att de var det.

Perasma ”Swing 2 Harmony (Deserves an Effort Polyphony Vocal Mix)”
När den melodiösa trancen är på sitt mest storslagna humör blir det inte sällan ett symfoniskt anslag på ambitionerna. Och de suggestiva ljudlandskapen, som hos grekiska Perasma förvandlades till årets kanske mest svulstiga trance-piñata. Gabriel & Dresden-remixen i all ära, men det var under Edu Jiménez dirigentpinne som ”Swing 2 Harmony” kom till sin fulla rätt. Och halvfartsbreaket som börjar vid tre och en halv minut för att sedan byggas upp mot ett tranceklimax lika exploderande som en soluppgång kan vara 2005 års allra mesta gåshudsminut.

Steve Mac vs Mosquito feat. Steve Smith ”Lovin' You More (That Big Track) (Vocal Club Mix)”
”I keep on lovin' you more, more, more” kan på många sätt vara en av årets mest banala och platta textrader. Men samtidigt – varför krångla till det? När låten sedan kläs i ett Blaze-piano, hjärtslagsbas, congadans och fejkade stråkar från nittiotalets tidigaste dagar försvinner snön och kylan utanför. Men det är de stunder när Steve Smith och kören når fram till höjderna i refrängen och glädjebubblet stänker ut över alla grå stunder i livet som kärleken verkligen spränger fram. Årets mesta brittiska gospelstund (som dessutom finns med en nästan lika fantastisk Freemasons-mix).

Rockefeller feat. Gina G ”Back 2 U (Dennis Christopher Club Mix)”
”Ooh aah, just a little bit”. Visst minns vi Gina G:s eurovisionsschlagerlåt för Storbritannien räkning (de har ju en tendens att importera australiensiskor att sjunga åt dem, de där britterna). Det här känns väldigt mycket som att det är precis den Gina som Rockefeller lånat in till den mullerpumpande ”Back 2 U”, hemmahörande i samma regnstänkta känslotonart som David Morales ”Here I Am”. Att Rockefeller dessutom väver in Freeeze electroklassiker ”I O U” förstärker bara vemodet ytterligare.

Each Others feat. Tameko Star ”Fast Car 05 (Club Mix)”
När Tracy Chapman gamla original kläs om under Each Others ledning går bilresan på skumpiga vägar där ett otal hårda stenar dunkar fram en taktfast rytm medan vidssträckta sädesfält av sorgset stirrande gitarrer. I passagerarsätet sticker Tameko Star, från gamla eurokonstellationen Livin' Joy, ut huvudet genom rutan och låter de varma bastonerna sväva förbi ansiktet. ”Just cross the border and into the city / and finally see what it means to be living”. Sällan har den ständiga drömmen om flykten från den lilla staden och det lilla livet målats upp lika vackert.

Jupiter Ace feat. Shena ”1000 Years (Just Leave Me Now) (Original Club Mix)”
Egentligen borde den här låten inte finnas. Knappt ens vara möjlig. Det som började sitt liv som en rätt omärklig textrad i en låt med gamla Heaven 17 har i Jupiter Ace Professor Baltazar-maskin trillat ut som ett litet sprängfyllt gospelkörspiller. Med ett ljudkaos bestående av hänsynslös filterfunk och diverse ylande ljud blommar ”1000 Years” ut i den mest storslagna maskinkyrkan sedan Anthony Rothers ”Father”.

Axwell & Sebastian Ingrosso feat. Michael Feiner ”Together (Original Mix)”
Få låtar växte lika mycket 2005 som Axwells och Ingrossos möte i ”Together”. Det som första gångerna kändes som lite halvtråkigt och anonymt växte som sig som en stormande lavin allt större och mer vansinnig – precis som ”Together” gör som låt. Crescendot som börjar efter två och en halv minut börjar längst ner i ett ödesmättat stillsamt elpiano börjar långsamt, långsamt vibrera sönder bergsidorna medan Feiners desperata falsettröst jobbar sig allt högre närmare den instabila toppen. När sedan stråkarna spränger hela berget nästan två minuter senare och skickar honom störtande mot de rytande vågorna en evighet längre ner är det den största musikaliska cliffhangern sedan Kate Bushs balansgång på samma vindpinade avsats i nyinspelningen av ”Wuthering Heights”.

Freemasons feat. Amanda Wilson ”Love on My Mind (Club Mix)”
Vad gör man om man får rättigheterna att sampla Jackie Moores klassiska ”This Time Baby”? Om man kallar sig Freemasons svänger man ihop 2005 års mesta discobomb med lite lagom burksamplingskänsla och en nypa filter. Komplett med discobreak och årets snyggaste discovideo. Full Intention-remixen i all ära, men här står det mellan originalversionen och ”Back to Philly”-mixen, som lånar ännu mer från Jackie och som även slänger in lite mer slagverk.

Julian Jabre ”Swimming Places (Original Mix)”
Nästan elva minuter av samma melodislingor loopade om och om igen. Egentligen borde det bli ointressant efter en fem-sex minuter, men Julien Jabres drömska ”Swimming Places” är allt annat än tråkig. Byggd kring en basgång och ett småblygt klockspel doppar Julien ner ljud och slingor, byter ut, flyttar om, plockar bort och lägger till igen. Som en fortsättning på tidigare års bygg-den-så-kommer-de-låtar som Sebastien Telliers ”La Ritournelle” och Pete Hellers ”Big Love” formar Julien inte bara ljud och melodier utan hela filmer med handlingar och scenografier bestämda av lyssnarna själva där de åker fram genom natten mitt ute i ingenstans eller omgiven av storstadens pulserande liv. Allt sakta, sakta crescendouppbyggt mot pausen efter fem och en halv minut när passagerarna kliver ur bilen och stirrar upp mot den strålbeströdda natthimlen för någon minut innan de kliver in igen och fortsätter sin resa till dess att de försvinner bort lika sakta som de gled in.

Unity ”I Love You (Ben Watt Blackness of Night Remix)”
Den osvikliga känslan för pop av allra innersta och mest kärleksfulla slag klarade utan problem att följa med Everything But the Girl på den dansmusikåterfödda sidan. De senaste tio åren har Ben Watts remixer och produktioner varit fernissade i den mest skinande glitter men utan att någonsin förlora själ, värme eller melodi till de designade ytorna. Och precis som hos Everything But the Girl har hans musik alltid ett underbart drag av vemod som aldrig riktigt vill släppa taget ens om de mest livsbejakande av kompositioner. När han plockade med ”I Love You” (en fantastisk titel i sin enkelhet) på ”Buzzin' Fly 2″ stuvade han om det långsamt släpande originalet till något som betydligt mer liknade Manoo & Francois A:s ursprungliga dansremix. Men istället för att låta pianot ta kommandot är det en ”Missing”-akustisk gitarr som sveper med oss ut i kvällsvärmen på balkongen. När sedan tonerna från stråkkvartetten i balsalen är det som att änglarna alla verkar gråta. ”Tears come to my eyes I don't cry / just wonder why I never tell you I love you / But I won't go down without a fight / I gotta make it through this night to you”. Livräddarmusik för alla som någon gång varit där.

Harlem Hustlers feat. Orlando Johnson ”U Can Do It (Harlem Hustlers Club Mix)”
Ingen, verkligen INGEN, låt 2005 var så överdoserad på en livstidsförbrukning av uppåtdroger och lyckopiller och glittrande i så många av discobågens färger. Med sin helt vansinniga basgång, sin wacka-wacka-gitarr, sina stråkar som skakar skapelseberättelsens grundvalar, sin sång av en Orlando Johnson som låter otäckt mycket som Byron Stingily och sin text så övereuforiskt glädjeexploderande att den förmodligen är förbjuden i många länder. När breaket nästan fem minuter in lämnar kvar en ensamt falsettdarrande stråke som inte hann av scenen med alla andra instrument står det så väldigt klart att ingen annan låt 2005 var lika mycket guldålderdisco, Studio 54 och New York. Och lika självklart kan den bara vara skapad av italienare. Finns det någon rättvisa i världen kommer ”U Can Do It” spelas varenda nyårsaftonstolvslag världen över härifrån till evigheten.

ALLA DELAR I OLAS SAMMANFATTNING AV 2005

100 fantastiska låtar 2005, del 1

100 fantastiska låtar 2005, del 2

100 fantastiska låtar 2005, del 3

100 fantastiska låtar 2005, del 4

100 fantastiska låtar 2005, del 5

100 fantastiska låtar 2005, del 6

100 fantastiska låtar 2005, del 7

100 fantastiska låtar 2005, del 8

100 fantastiska låtar 2005, del 9

100 fantastiska låtar 2005, del 10

2005 års 20 bästa album

Årets duo 2005