Artikel
Way Out West: Woven Hand på Trädgår'n
Till skillnad från Pustervik, där det rapporterades om kökaos och oklarheter med armband, var det bara att knalla rätt in på Trädgår’n, där Woven Hand skulle spela. Lokalen var perfekt i storlek för David Eugene Edwards och mannar, lagom fullt utan att man behövde trängas nämnvärt. Och jag är ganska säker på att i princip alla var nöjda med vad de fick se och höra.
För när David Eugene Edwards sjunger lyssnar man. Mannen är en av de artister som jag har sett som framför sin musik med absolut störst inlevelse och passion. Hans röst är kraftfull och bandet jobbar med styrkorna i musiken på ett synnerligen effektfullt sätt. Från att i princip bara ha plinkat lite med gitarren (trevligt att han spelar på en Gretsch) slås allting an och man tror himlen ska falla ner. Strålande.
Den knappt timmen långa konserten tog sig sakta framåt, men utan att någonsin bli tråkig. Jag är inte särskilt bekant med Woven Hand när det kommer till låttitlar, men ingen av låtarna kan beskrivas som dålig, inte när den framförs på det sätt som den gjordes igår. Jag saknade bara Sinnerman en aning.
En bra början på festivalen. I dag väntar ett späckat schema. Först ut är Boredoms, sen ramlar det bara på fram till strax innan midnatt när The Pogues äntrar scenen. SMHI rapporterar om skurar och eventuellt även åska i kväll, men jag hoppas vi slipper det.
Publicerad: 2007-08-10 12:19 / Uppdaterad: 2007-08-10 12:19
En kommentar
Kul att DEE blandar material från så väl 16 Horsepower som Woven Hand. Perfaspelning, om än tokvarmt. Det kändes inte som om man tagit ett steg närmare gud och himlen, snarare som om man stod på farstubron till helvetet. ;-)
#
Kommentera eller pinga (trackback).