Maud Lindström är en poet som gör proggiga visor om kärlek och sex. De handlar, till exempel, om vad man ska göra om ”käckheten plötsligt tar slut” när man är uppfostrad att bli Fröken Normal. Eller om hur det känns att ligga i en ”knullvarm” säng när den man ligger bredvid egentligen vill vara hos […][...]

Jäklar vad jag har lyssnat. I hur många situtationer som helst. Glad, ledsen och förbannad. På tåg, i bil, till fots. Mitt i natten, i sängen. Jag har ansträngt mig till max. Men hör fortfarande inte det där som gör att människor runt om mig pratar om årets skiva när de hör den här skivan. […][...]

Till att börja med är Vapnet ett bra namn rent stilmässigt, det låter bra, kort och koncist och kraftfullt. Innebörden är ju destruktiv men kan det finnas konstruktiva användningsområden för vapen? Vapnet! Där har ni det. Det hade inte haft samma effekt om det var Vapen. Man kanske inte förväntar sig att ett band som […][...]

Vid vissa tillfällen, kanske när man befinner sig en bit hemifrån och gärna när man mest av allt önskade att man låg hemma i sin varma trygga säng, kan det vara bra att påminna sig om att ifall man bodde här så skulle man ju vara hemma nu. Man vet aldrig om dessa visdomens ord […][...]

Under damernas fotbolls-EM blev någon stackare (från tv antar jag) uppringd och påhoppad av en av Stockholms gratistidningar. Anledningen var att de använde [den uppenbarligt sexistiska och förnedrande] ”Konichiwa Bitches” som vinjettmusik för mästerskapet, och reportern försökte få det till att det var kränkande för fotbollsdamerna. Det fantastiska var hur tv-killen lyckades vara så avslappnad […][...]

Kommer de bli större än U2? Kommer de bli störst i världen? Kan det vara tack vare Chris Martins fruga Gwyneth Paltrow som försäljningssiffrorna har ökat i USA? Coldplay har blivit ett fenomen, med mediedrev i samma storlek som vilken Big Brotherdokusåpa som helst. Tillräckligt med skivsläppsbevakning för att bli trött på det innan man […][...]

Efter några skakiga veckor och en lång kväll ute i vimlet landade jag i en polares soffa, Hon skulle, mycket bestämt, spela upp en låt för mig. Solen började resa sig över taken men hon var bara tvungen. Så, alldeles för högt, utan någon som helst hänsyn till sovande grannar började tonerna som utgör det […][...]

Hej, jag heter Kal Ström och jag är populärkulturknarkare. Jag är ledsen, men det är sant. Eller rättare sagt, jag är inte alls ledsen. Det är fantastiskt att knarka populärkultur. Det enda som går åt är tid. Tid som jag många gånger i och för sig inte har, men tid är det enda som knarkas […][...]

En dubbel-CD. Det är slutet med andra ord, varför ger man annars ut en dubbel-CD? Ärligt talat så bryr jag mig inte så mycket, kände att det tog emot lite att lyssna på den. Första spåret är ”Luke Skywalker” och som i en virvelvind kastas jag våldsamt tillbaka 10 år i tiden. 10 år är […][...]

Jag stannar upp när The Tough Alliance når mina tankar. Jag fascineras av dem. Jag fascineras över uppståndelsen de skapar, musiken de spelar och deras till synes nonchalanta attityd. Och den känslighet som ligger utanpå huden. Man måste ju till exempel älska den totalt humorlösa kommentaren från Ola Borg, från skivbolaget Service, till Kristofer Ahlströms […][...]