Recension
- Plans Death Cab For Cutie
- 2005
- Atlantic/Warner
Känner inte, men förstår
Lyssna
Externa länkar
- Death Cab For Cutie
- En webb som ser ut som musiken låter.
Jäklar vad jag har lyssnat. I hur många situtationer som helst. Glad, ledsen och förbannad. På tåg, i bil, till fots. Mitt i natten, i sängen. Jag har ansträngt mig till max. Men hör fortfarande inte det där som gör att människor runt om mig pratar om årets skiva när de hör den här skivan. Jag hör snygg, lite småtråkigt mesig amerikansk collegerock. Inget som gör mig särskilt upphetsad. Snygga melodier, grymt snyggt spelade och ännu snyggare producerade. De flyter fram i takt med omvärlden utanför mina hörlurar, men tar aldrig över. Får mig aldrig att sluta tänka på människorna runt omkring mig.
Ben Gibbard kanske är det geni många försöker göra honom till. Eller så kanske han är en helt vanlig dödlig som du och jag. Med hjälp av Chris Walla och de andra i bandet kommer han alldeles oavsett mina åsikter erövra världen med den här skivan. En ny generation relationstyngda småvuxna kommer gråta till Death Cab For Cutie. Och älska.
OC-generationen har fått sitt eget arenaband.
Men till mig når de inte riktigt fram. Jag tycker mig ha hört låtar som de här många gånger förr. Bra, men utan att beröra mig på djupet får de mig mest att tänka på produktionsdetaljer. Men visst finns här en handfull låtar som förtjänar den status de kommer få som klassiker från det unga tjugohundratalet. ”Soul Meets Body”, ”Summer Skin”, ”I Will Follow You Into The Dark” och ”Crooked Teeth” definierar på många sätt hur ledmotivet till den vita världen låter just nu.
Jag gillar ”Plans”. Men jag gör det inte lika mycket som du. Varje gång jag lyssnat på den har jag fått en oemotståndlig längtan efter några klassiker som jag ger mig samma känslor som jag tror den här skivan ger dig.
”OK Computer”
”Deserter's Songs”
”From Nothing To One”
Eller nästan vad som helst med R.E.M.. Där finns allt jag inte får av den här skivan. Det som gör mig lite avundsjuk på dig som älskar ”Plans”. Du som känner att det här är en klassisk skiva.
Till skillnad från mig. Som bara förstår det.
Publicerad: 2005-09-26 00:00 / Uppdaterad: 2008-02-26 22:18
31 kommentarer
Jag tycker att DCFC är så djävulskt tråkiga alltså, förstår inte hypen. I övrigt är nog Ben Gibbard ett geni dock, men Death Cab… nej.
#
Nähä?! Har creddmaffian bestämt att man inte får gilla det här bandet längre? Jag tyckte att den här skivan var bra, men jag får väl leta reda på någonting annat då…sådant är livet ibland.
#
"Soul Meets Body" är den enda låten som inte är helt jävla ointressant. Tråkigt.
#
Jättebra recension! Jag är på din sida Fredrik! Men en sjua skulle jag definitivt ha satt ändå.
#
Collegerock? Jag blir nästan provocerad. 8/10. Kanske 9.
#
Vilket tjat om OC i samband med Death Cab numera och hela bandets existens och recensioner av skivan verkar baseras på det. Orelevant. Ointressant.
#
Tycker ungefär som Fredrik. En hyffsat bra skiva. Är det nån fler än jag som tycker att det låter som Semisonics skiva "Chemistry" ibland? Inget ont menat med det, jag lyssnade på den ett tag oxå. F.ö lyssnade jag på Opeth i bilen på väg till jobbet i morse. Nothing to see here. Move along.
#
Deras Transatlanticism kan aldrig överträffas.
#
Lätt en av årets bästa skivor, och det har inget med OC att göra, även om alla måste skriva något om det i sina recensioner. Den är mycket mer sammanhåller än Transatlanticism, bättre producerad än något dom släppt ifrån sig, och så är låtarna otroligt starka rakt igenom. Sen är ju texterna i en klass för sig, men det har dom ju alltid varit när det gäller DCFC.
#
Death Cab är självklart collegerock. Ett Weezer för 2000-talet, fast sämre och tråkigare. Amerikankst, intetsägande musik för amerikanksa intetsägande dramaserier om amerikanska intetsägande ungdomar. Usch usch usch blä.
#
är det här en sågning, eller ber fredrik om ursäkt för att han inte tycker om albumet?
#
Varken eller, är min tolkning av texten.
#
GAAAH!!! Hur mycket hajp DCFC än har fått av OC så är det OLAGLIGT att ens nämna dem i samma mening. DCFC har INGET med OC att göra alls hur mycket de än hajpar bandet i serien.
Förstår man inte Death Cab förstår man inte musik. Punkt.
#
Tycker Fredrik är väldigt noga med att poängtera att förstår är precis det han gör.
Jag håller med honom, det är bra, men det är bra på precis samma sätt som Kent är bra eller R.E.M. Lite som att köpa en ny kavaj. Den är bra och snygg men man får inte så mycket mer (jävligt dålig liknelse, jag vet, men ni fattar).
#
OC?
#
OK.
#
bengt – det där var det töntigaste jag nånsin läst.du lär inte ha lyssnat på mycket musik
#
Orelevant att artister är med i pissiga teveserier som riktar sig till tonåringar? Visst, om man så vill. Men jag vet iaf att det inte är något för mig. Precis som Daniel Lindström. Precis som The Rembrandts. Men ni har kanske deras plattor också?
Urgh, varför orkar jag ens bry mej..
#
Efter en vecka känns skivan som minst en sjua. Förmodligen en åtta. En av årets bättre skivor.
#
Jag noterar sorgset att recensenten inte någonstans nämner DCFCs texter. Om man bara ser till musiken är Death Cab â€bara†mycket bra gitarrpop, men det är ju med texterna som Ben Gibbard höjer sig över alla andra. Det ju är med sina texter han blivit geniförklarad. Ta t.ex. Postal Service eller Styrofoams â€Couches in Alleys†där Gibbard författat texterna och låtit andra skriva musiken. Vi snackar om högklassig vardagspoesi. Men alla uppskattar vi väl olika aspekter av musiken…
#
För det första: Bra resencion.
För det andra: Bra skiva. Inget som kommer gå till världshistorien kanske, men jag kan tänka mig att jag kommer tycka om att plocka fram denna även om ett par år. Dessutom är texterna bra.
Alla som gillar denna borde dessutom skaffa Nada Surfs Let go. Ännu bättre.
#
Människor som inte gillar detta har förmodligen ingen som helst känsla för musik överhuvudtaget!
#
Dashboard Confessionals någon?
#
Sen när blev man stämplad som okunnig och dum i huvudet bara för att man tycker om något som några andra hatar? Hur gamla är ni, tretton? Visa lite respekt, people. Det är ett fritt land.
#
debatt…
bra recension
#
Tråååkigt. Death Cab är förmodligen det mest överskattade popbandet just nu.
#
Tyckte inte heller att Plans var någon höjdare. Men jag håller fortfarande Death Cab For Cutie som ett av mina favoritband. Skulle vilja tipsa alla om deras andra album We Have The Facts And We're Yes, som enligt mig i a f är det bästa albumet genom tiderna.
#
Vem är OC, bor han här i stan eller?
#
Fredrik har faktiskt rätt. Som lösryckta låtar är nästan alla fantastiska, men som skiva är den för fram producerad.
#
I Will Follow You Into The Dark är helt underbar. Usch alltså, bra skiva som fan.
#
Skivan eller DCFC’s som helhet bjuder inte direkt på några rafflande och omtumlande nya ljud. Men för oss som har en förkärlek för texterna,vardagspoesin, så är det här riktigt riktigt bra.
Väl överproducerat på sina ställen kanske, men Jag vill ändå påstå att de fantastiska texterna uppväger det.
Förövrigt en väldigt bra skriven recension,hade dock gärna sett aningens högre betyg.. ;)
Smaken är som baken,hårig och otrimmad.
#
Kommentera eller pinga (trackback).