Oneirologi är termen för vetenskaplig drömforskning. Har man inte förstått av CunninLynguists tidigare album och Knos spridda produktioner att de någon gång skulle ge ett album den här titeln så förstår man det redan en minut in i Oneirology. Det är en tjock matta av ljud som rullas ut och manipulerar och kväver ens sinnen […][...]

Ms Muldrow låter sig produceras av Madlib. Det här är första smakprovet från ett kommande gemensamt album.[...]

The Truth Is Here var det första jag lyssnade på av Brother Ali, och jag tyckte verkligen att det var skitbra. Men sedan började Ali kännas för tung, för nära, för djup, för predikande, för bra. Därför orkade jag aldrig riktigt med Us, och det var länge sedan jag spenderade en kväll med Brother Ali. […][...]

Nappy Roots har sedan första skivsläppet 2002 förädlat hiphopen med det allra finaste av country rap. På de två senaste plattorna har de med låtar som On My Way To GA, Small Town och Ride delat med sig av Kentucky för alla som vill lyssna. Jag älskar Nappy Roots för deras sympatiska röster, de som […][...]

Childish Gambino, eller Donald Glover som han så fint heter egentligen, gör mycket. Han skådespelar, han kör stand-up, han skriver manus, han rappar och han sjunger. Camp är hans första stora släpp, men sedan 2008 har han gett ut en handfull mixtapes och album. Kanye West-ambitionerna är väl mättande i den gospel som tar över […][...]

Action Bronson blev förra årets älskling för alla djupt troende hiphopanhängare. I de underjordiska kretsarna blev han en stjärna när han rappade sig genom sitt Queens i genuina musikvideos. Jag har inte lyssnat på hiphop sedan 1979. Jag brukar rangordna mina favoritrappare främst efter hur bra deras musik är, och om musiken faller men rapparen […][...]

TM:103 Hustlerz Ambition är sann mot sin titel, den liknar mer Young Jeezys stordebut, Thug Motivation 101, från 2005 än hans övriga album. Det är en kraftig besvikelse. Istället för att leverera outtröttliga hitlåtar som bästa plattan The Recession var smockfylld med sänker Jeezy tempot och gör hans fjärde album till en tråkig resa. Det […][...]

För sisådär tio år sedan satt jag och diskuterade musik med en kollega. Vi var båda musikintresserade och vi hade samma arbetsuppgifter, vi var båda textmänniskor. När jag sa att texter inte betyder något för mig konstaterade hon förvånat: ”du är i fel bransch”. Jag minns inte vad jag svarade, men förmodligen något i stil […][...]

Det är möjligt att det är som det skrivits, att M.E.D. inte är den mest underhållande rapparen eller den störste lyrikern i spelet. Det kan vara så. Men jag är uppenbarligen den otypiske hiphoplyssnaren då. För jag störs inte alls av det. Jag gillar rösten. Det räcker för mig. Lyssnar sällan nära på orden. Kanske […][...]

När Yelawolf först dök upp i min värld blev han snabbt avfärdad som ointressant rockrappare. Men då han fortsatte att synas på allt från album av Big Boi och Slim Thug och mixtapes av Emilio Rojas blev det omöjligt att inte ge honom en viss uppmärksamhet. Och efter ett par intressanta hiphopinsatser fick jag en […][...]