1994 lämnade Faith No Mores kultförklarade och solglasögonprydde gitarrist Jim Martin bandet. För att fylla hans plats hyrde man in Trey Spruance från Mike Pattons knasprojekt Mr. Bungle. Resultatet blev lysande. Visserligen försvann stora delar av det karakteristiskt tjutande gitarrljudet med Jim Martin. Men Trey Spruance tog med sig två andra, viktigare egenskaper; punk och […][...]

Föreställ dig en äkta svensk sommar med sill och brännvin på bordet, några oskalade färskpotatisar, sommarängens blommor på bordet, glada rödkindade personer runt det med gröna knän på sina byxor efter en vänskaplig fotbollsmatch på det nyklippta gräset… Det som saknas då är musik som känns sommar och flåsar känsla. Ett av spåren på denna […][...]

Skivbolaget Teenage USA Recordings är coola. Baserade i Toronto, Kanada dyker dom med näsan före in i det kanadensiska indie-träsket och hittar band efter band som oftast har någonting fint att tillföra världen. Bland annat så har de numera underbara Elevator i sitt stall, vilket gör att en gammal Eric's Trip-sucker som jag själv blir […][...]

Det finns fyra artister här i världen jag skulle ge det mesta för att se live, Neil Young (skall uppfyllas två gånger i sommar), Bob Dylan (också dags i sommar), Soundgarden (ingen större chans) och Nine Inch Nails. För de två första krävs väl ingen större förklaring och Soundgarden gillar väl många, men den fjärde […][...]

På ett teoretiskt och konceptuellt plan gillar jag verkligen idén bakom VP records senaste samlingsserie, ”Riddim Driven”. Men i praktiken blir det faktiskt för mycket med en hel CD bestående av tolkningar av två riddims, i det här fallet ”Chiney Gal” och ”Blazing”. Kanske är det mitt öra som inte är riktigt uppvärmt. Förmodligen är […][...]

Fre kommer att bli stora och folkligt accepterade med sin nästa skiva. Den kommer att sälja åtminstone guld, förmodligen ännu bättre. ”Välkommen till Fre” är en sådan där ovanlig skiva som förändrar det svenska musiklandskapet. Därför är den dömd att inte sälja särskilt bra. Så brutalt är det oftast att ligga i frontlinjen. Visst skulle […][...]

När jag fick förfrågan om att skriva en gästrecension gick tankarna direkt till dEUS debutalbum. En av de få skivor jag tveklöst kan rekommendera den som vill höra något annorlunda. Innan jag dyker in i en beskrivning tänkte jag berätta lite kort om varför denna skiva var ett givet val. 1995, året efter skivans release, […][...]

Jag vet inte vad jag tycker mest illa om. Att den här skivan känns som en enda lång pengahungrig spekulation. Att en sida i cd-häftet gör reklam för skivor som inte har det minsta med 2Pac att göra (bland annat solodebuter från två artister som av en slump är med på varsitt spår på 2Pacs […][...]

Då var det dags igen, det årliga släppet av hitlåtar från den Jamaicanska musikscenen är här. ”Reggae Gold” är den mest genomarbetade och varierade samlingen som ges ut i dag, tillsammans med en handfull andra. Det är amerikanska bolaget VP som står bakom plattan. Reggaeindustrin i sig är ganska liten, namn man hört förut dyker […][...]

”You remind me of my jeep, I wanna ride Something like my sound, I wanna pump Girl you look just like my cars, I wanna wax And something like my bankaccount, I wanna spend” Om någon annan än R. Kelly sa en sån sak till mig skulle han garanterat åka på spö. Råpisk. Men, när […][...]