Recension
- Alive II (album, 2×cd) Kiss
- 1977
- Casablanca
Toppskick
Lyssna
Etiketter
När Kiss släppte sin andra liveskiva Alive II 1977 var bandet på toppen av sin karriär. Efter genombrottet med Alive 1975, hade de följt upp med skivorna Destroyer, Rock and Roll Over och Love Gun, tre riktigt bra skivor som alla innehåller numera klassiska Kisslåtar. Alive II bjuder på material från dessa tre skivorna, inspelad under Love Gun-turnén.
När man pratar om liveskivor i allmänhet och Kiss diton i synnerhet kommer alltid Alive på tal och nämns inte sällan som en av de bästa liveskivorna som gjorts. Alive II har dock alltid hamnat något av i skymundan av sin föregångare, men för min del håller jag tvåan minst lika högt som ettan, även om det känns smått omöjligt att kunna välja emellan dem.
Låtmaterialet på Alive II är i princip oklanderligt. Från öppnande monsterhiten Detroit Rock City via tunga namn i Kisskatalogen som Love Gun, Calling dr Love, Shock Me och I want you till Shout it out Loud. Peter Criss-balladen Beth avverkas så klart den också, tillsammans med personliga favoriter som King of the Night Time World, I Stole Your Love och en oerhört drivig version av God of Thunder. En smått magnifik upplevelse för ett rocköra.
Visserligen är materialet inspelat på olika platser och tidpunkter och sedan sammanfogat till en skiva, några av låtarna spelades till och med in utan publik och publikljud lades till i efterhand, men kanske är det därför som det låter så bra. Säga vad man vill om att manipulera, men när det ökar upplevelsen är det bara att tacka och ta emot.
Sista sidan på dubbelvinylen viks till fem nyskrivna kompositioner, som tyvärr börjar vittna om åtminstone Ace Frehleys kommande avhopp några år senare. Av de fem låtarna medverkar han enbart på en av dem. Sologitarren hanteras i stället av Bob Kulick, bror till Bruce Kulick, som åtta år senare blev fullfjädrad medlem i Kiss. Låtarna hamnar möjligen i skymundan av livekavalkaden, men ska inte skämmas överhuvudtaget, tvärtom.
Om Kiss hade valt att kasta in handduken efter Alive II hade de blivit än mer legendariska än vad de redan är. Efter äventyren med soloskivorna förlorade bandet lite fokus så sakteliga, men det går inte att komma ifrån att de första sex skivorna från 1974 till 1977 är klassiker allihop. Alive II visar upp ett Kiss i toppskick.
Publicerad: 2008-03-23 14:07 / Uppdaterad: 2010-04-06 12:26
16 kommentarer
Helt allvarligt. Lägger ni upp en till jävla Kiss-recension kommer jag aldrig någonsin mer besöka den här sidan.
#
Hejdå ! :)
#
Så jävla fett med grymt!! Sminket!! Riffen!! Tungan!! Nörden i Ac/dc – SLÄNG DIG I BRUNNEN OCH TA GUBBKEPSEN MED DIG!!
#
herregud , bara i att skita i att läsa dom då ju. Va glad över att här kommer upp recensioner överhuvudtaget.
#
Sen ska vi förstås inte glömma att Kiss främsta och enda riktigt minnesvärda insats för musikhistorien var att de drog in en ansenlig mängd pengar åt skivbolaget Casablanca, så att Casablanca kunde ge ut ännu mer av det som var bolagets kärnverksamhet och också det de gjorde bäst: disco! (ja, och så Parliament då).
#
Fortsätt att reta indiepopoffren här på DSC med mera KISS-recensioner :) Helt underbart, fortsätt så.
#
Får jag fråga varför redaktionsmedlemmarna själva går in och dissar varandras recensioner och favoriter??? Verkar ju helt sjukt…?
Undrar också vad det är med KISS som upprör folk så förbannat!? Det är ett rockband, inte en terroristgrupp eller fascistregim… Lägg er energi på att hata sådant som spelar någon roll. Gillar ni inte KISS – skit i att läsa för helvete! Ska det vara så svårt?
Fortsätt med mer KISS fram till den 30 maj!!! Skönt med lite återblickar såhär innan! :)
#
Håller med Gitarrhjälte.
En liten rättelse, Tomas skrev ”Sista sidan på dubbelvinylen viks till fem nyskrivna kompositioner”
Sista låten (Any way you want it) är skriven av Dave Clark
på 60 talet.
Tack för en bra recension.
#
Gitarrhjälte: För att styra upp våra redaktionskollegors irrfärder?
#
Håller helt med Tomas om att ”Alive II” är lika bra som den klassiska ”Alive!” Öppningen är snudd på omöjlig att överträffa. Få grupper kan plocka fram en så stark öppningslåt (”Detroit Rock City” är en av världens 20 bästa låtar alla kategorier) och den här versionen är makalöst bra. En annan höjdpunkt är naturligtvis ”Shock Me” med Aces släpiga leadvocal, en annan av Kiss absolut bästa låtar. Och som Tomas också säger; den studioinspelade sid 4 är helt OK, inte minst Aces ”Rocket Ride” som visar att han var på väg in i sin höjdpunkt som både låtskribvare och gitarrist och som resulterade i hans suveräna soloskiva (och några sorgligt bortglömda pärlor på ”Dynasty”.) ”Alive II” är en tiopoängare i min bok! Och glöm inte de fejkade tatueringarna man fick med vinylen när den släpptes! Världsklass!
#
Fett Grym Mannen !!! KISD för evigt :) :)
#
Ola Andersson:
Får inte era redaktionsmedlemmar skriva om vad de vill??? Låter ju som värsta DDR-fasonerna…? Fast det går kanske indiekidsen igång på?
#
Här skriver vi bara om det som indiekidsen går igång på.
#
[...] tio år efter den släpptes, som min relation till Kiss började, vid sidan av den första skivan, Alive II och Asylum. Kanske är det därför som jag på något sätt har tagit den för given, hållit den [...]
#
[...] Alive! (1975) Alive II (1977) Alive III (1993) Kiss Unplugged (1996) Symphony/Alive IV [...]
#
Fantastisk live album om inte det bästa och icke att förglömma de underbara studiolåtarna.
#
Kommentera eller pinga (trackback).