Orphan Songs är stundtals briljant. Förstaspåret glittrar som en äkta diamant, och den avslutande, självbetitlade låten är också en riktig pärla. Men en skiva med tretton spår är trots allt ganska lång, och kvaliteten varierar. Orphan Songs är Carl-Otto Johanssons soloprojekt. Låtarna på den självbetitlade debuten var först tänkta att bli bandet Eye Drops, som […][...]

Pelle Carlberg är väldigt charmig live. Jag såg honom på Mosebacke inför albumsläppet förra veckan och reagerade på hur dansant det var och hur glad jag blev. Det kanske hade någonting med ölen och sällskapet att göra också, men jag blev ändå lite lyckligare av att se den forne Edson-sångaren framföra låtarna från det nya […][...]

Pop Dakar. Gratisfestivalen som samlade hundratals indieungar vid Gula villan vid universitetet år efter år efter år. Indieungar som jublade åt Jakob Hellman och sjöng med i Orups alla gamla hits. Fast i år fick popen vila. Anledningen lär vara Popaganda som drar igång nu i helgen. Popen räcker inte till. Därför fick Pop Dakar […][...]

Första gången jag hörde Anders Persson och Carl Smith var någon gång i våras. En bekant som var en aning nere förklarade att han blev gladare av att lyssna på låten Tony Montana. Det är både fullt förståeligt och fullt oförståeligt. För det finns inte mycket glatt, alls, på Perssons och Smiths självbetitlade debutalbum. Nej, […][...]

Lost in a daydream of blue and I feel so free And then it’s like I fall from the sky Everything that I see is you And you should know that I’m thinking about What you said when you held my hand I adore you Ungefär så känner jag när jag lyssnar på Melpo Menes […][...]

Det är svårt att höra vad Johan Duncanson sjunger. Jag tror inte vi ska skylla det på sluddrande, utan mer på att musiken tar över och hans röst ligger långt bak bland alla trolska syntslingor. Ja, kanske lite på sluddrande också. Hur som helst förstod jag inte, förrän jag läste texten, att förstasingeln från albumet […][...]

Det är svårt att få ett stadigt grepp om Monde Yeux. Debutalbumet Naked Girls, en superrosa skiva med superrosa omslag, inleds med titelspåret, en helt igenom toksvängig dänga med underbar ljudbild, lustig text (”And only naked girls can hurt me that way”), ukulele och körande män. Det är sånt jag vill höra nu. Det är […][...]

Lördagskväll runt klockan halv nio. Och jag undrar vad jag egentligen gör på en stor gräsmatta där folk går runt i Converse, hög musik spelas i bakgrunden och den snöpliga förlusten mot Spanien just visats på storbildsskärm. Som vanligt fryser jag alltid, trots fyra tröjor och två jackor, den ena som jag lånat till mig […][...]

Emil Jensen Så får du mig ändå Det bästa som hände den här månaden var att jag fick ett smakprov från Emil Jensens kommande album som spelas in just nu. ”Så får du mig ändå” heter låten som bäddats in en mjuk produktion signerad Lars Halapi. En varm och skön låt som utan tvekan är […][...]

Kal Ström och Madelene Holm guidar genom veckan som gått på dagensskiva.com och uppmanar er att rösta på oss i Svenska podradiopriset. (Just nu är vi etta i musik, tvåa i amatörkanal, trea i originalkanal och sexa i bästa svenska kanal.) 2008-05-20 Chrystallion Hattin (album) Isabelle Ståhl menade att vattnigare power metal får man leta […][...]