Det har knappast gått att undvika. Någon gång under helgen började ryktesspridningen om en turné. Men skulle de verkligen? Kunde det vara sant? Brittiska medier gjorde allt för att ta reda på sanningshalten i påståendet. För ett par dagar sedan kom det officiella beskedet att det blir en återföreningsturné och i samma ögonblick fylldes samma […][...]

I veckan kom rapporter om hur Sly Stone nu lever som hemlös i sin bil på gatorna Los Angeles och fjärmar sig allt mer från sin omvärld. Hur tragiskt det än är lever hans musikaliska livsverk och den kreativa anden är i allra högsta grad fortfarande närvarande och influerande. Funkig psykedelisk soul är onekligen en […][...]

Inte helt enkelt att veta riktigt vad man ska vänta sig av någon som vuxit upp med en pappa som spelade i The Temptations, som själv på meritlistan har samarbeten med Snoop Dogg, Erykah Badu och nyligen Flying Lotus, en kortare sejour i ett tyskt pojkband, turnéer med Leon Ware samtidigt som han är basist […][...]

Att lyssna på Pólýfónía är att befinna sig mitt i en virvelstorm av analoga vintagesynthar, Farfisa- och Hammondorglar, malande, tuggande kraut, sprittande melodier, en trummis ute på en veritabel tour de force och en spelglädje som det inte går att värja sig mot om man nu av någon anledning skulle vilja göra det. Femmannakvartetten med […][...]

I somras meddelade Efterklang att de kommer lägga ner sitt skivbolag Rumraket men också att de som sitt sista släpp skulle släppa Canon Blues Rumspringa. Hur tråkig nedläggningen än är går de därmed också ut med flaggan allra längst upp i topp. Med god hjälp av Efterklang själva och inte minst stråkkvartetten Amiina är Rumspringa […][...]

Efter ett antal kosmiska utflykter som en av kaptenerna i den norska rymddisco-flottan har Joachim Dyrdahl på sitt tredje album åtminstone tematiskt landat på en betydligt mer jordnära plats. Sagara är inspirerad och till stora delar bestående av inspelningar han gjort på Java under en studieresa kring den indonesiska gamelan-musiken. Grundidén var att förena gamelans […][...]

Skillnaden mellan något förträffligt och förfärligt är inte sällan precis lika liten som skillnaden mellan uttrycken är i text. I John Maus fall finns det inte utrymme för några mellanlägen. Hans säregna domedagsdunkla elektroniska släpp har inte bara tänjt på gränsen för vad som egentligen är populärmusik men också gett upphov till en hel del […][...]

Fjäderlätt popeskapism är något som hör årstiden till och när Hugo Manuel under sitt Chad Valley-alias låter sina soldisigt storslagna låtar rulla in som vågor träffar han rätt på så många sätt. Visst är det lika lättflyktigt som lättviktigt ur många hänseenden men Manuel, som heller aldrig hymlat med att arister som Kylie Minogue och […][...]

Avslutande Books of Blood på The Archer Triology Pt. 1 skvallrade om att The Deer Tracks antagligen skulle växla upp några steg på Archer-triologins mittdel och halvvägs in i inledande Meant to Be tuggar sig följriktigt en elgitarr in i stillheten samtidigt som tempo och sound stegras rejält. David Lehnbergs och Elin Lindfors sorlande, porlande […][...]

Det mest uppseendeväckande med SBTRKT är inte att Aaron Jerome i sin SBTRKT-skepnad väljer att dölja sitt ansikte bakom färgglada masker. Det handlar mer om den förskjutning hans musik tagit sedan släppet under eget namn Time to Rearrange. Från den tidigare puttriga nu-jazziga smyghousen har han tagit ett rejält kliv, inte som utstyrseln kan antyda […][...]