Karina Pasian är ett underbarn. Hon föddes 1991 och under uppväxten i New York ska hon tydligen inte bara lärt sig bemästra både sång och klassiskt piano, utan även sex språk. Skivbolagen slogs över Pasian, men efter att debutalbumet släpptes på segrande Def Jam 2008 har hajpen sinat ut och det har varit svårt att […][...]

14 400 stygn. Jag kan inte låta bli att tycka att det är något värmande med artister som fortfarande lägger manken till i skapandet av skivomslag i dessa digitala tidevarv. Kanske just därför. Men så finns det förstås ambitionsnivåer och ambitionsnivåer. När det blev dags för Jenn Mierau att knåpa ihop sitt första album blev […][...]

Precis som på den självbetitlade debuten öppnar Jennifer Hudson sitt andra album med en fantastiskt bra låt. No One Gonna Love You, producerad av Rich Harrison (Crazy In Love), har simpelheten som genomsyrade Destiny’s Child mer hiphopiga R&B, och med Hudsons superba röst får musiken samma kaxiga självkänsla som bara kan mätas med Beyoncés. Det […][...]

Idag fyller Alicia Keys 30 år, och i juni är det tio år sedan hon släppte sitt debutalbum Songs In A Minor. Kanske kommer jag återkomma till Ms. Keys flera gånger under 2011, för det är ett jubileum värt att fira, men idag blir det bara en kort hyllning. Till världens varmaste kvinna som någonsin […][...]

För en timme sedan dök det upp en tweet på twitter.com/eyedeaabilities, som förkunnade att Eyedea är död. Flertalet artister och tusentals fans har adresserat det hela, och känslan är att det stämmer. Ingen mer superpålitlig information finns dock att tillgå, så små förhoppningar om att det bara är ett otäckt rykte finns. En trevligare nyhet […][...]

Jag gav Drake ett försök precis i början av hans storhetstid, det var ett par år sedan. Då var det hans mixtapes som gällde och jag läste på flera ställen att Drake skulle bli bäst i världen. Jag trodde verkligen att jag skulle bli frälst. Det blev jag inte, för jag var snål. Jag lyssnade […][...]

00-talet var decenniet då jag växte upp. Vid millennieskiftet gick jag i femman och lyssnade på Smurfhits, men det dröjde inte länge efter det innan jag började tycka om musik på riktigt. Efter en utflykt till stålkängor och nitar hittade jag till vita sneakers och hiphop. Fast forward till 2010, och vi ser på min […][...]

Fever Ray Fever Ray Jag slås av det stora mörkret på Fever Ray:s självbetitlade debutskiva. Men jag är osäker på vad mörkret består av. /…/ Det långsamma tempot och de mörka malande tonerna. Även om det strös ut rikligt med lättare toner ovanpå anrättningen smakar det sorg. Det smakar uppgivenhet, förlorad kraft. Men även om […][...]

2009 fyller hiphopen 30 skivår. Ola och Pontus firar detta i och med att lista 30 låtar av DJ Premier och RZA, två av världens mest legendariska hiphopproducenter. Deras direkta ansvar för delar av hiphopens utveckling är enorm. Min del i firandet handlar dock om en snubbe som tycks vara mest irriterande, men som faktiskt […][...]

Jag är inte en sucker för kärlek, snarare en motståndare. Men de där känslorna har även hos mig hittat vägar för att ta sig ut, och dagensskiva.com har vid vissa tillfällen kommit att bli något av deras plattform. Till musik och artister kan jag nämligen känna så innerliga känslor att jag blir alldeles översvämmad. Alicia […][...]