Fan, ännu ett värdelöst improvisationsköp! Bara för att expediten i skivaffären rekommenderar skivan behöver det inte betyda att den är värd 169 kronor. Bara för att framsidan är vacker behöver inte musiken tilltala dig. Skärpning Niklas! Som vanligt när jag är uttråkad står jag framför rekommendationshyllan på Bengans och stirrar. Men för en gångs skull […][...]

Hur bra är det här egentligen? Jag har alltid haft ett ambivalent förhållande till Nick Cave, för alla har en personlig relation till alla de konstellationer han har presenterat sig genom under åren, så hur ska jag låta min syn på honom råda? Jag hör musiken och hör en man som har så ofattbart mycket […][...]

Loveninjas har tagit mig med storm. Mitt hjärta för dem är nu lika stort som det mjukishjärta de symboliskt bar med sig vid sina första spelningar. Trots att de nu övergett prestationen att släpa med sig ett stort hjärta vid varje spelning så kommer i alla fall jag att behålla detta inspirerande indiepopband i mitt […][...]

Att Skinny Puppy tillhör eliten av alternativa elektroniska band, det skriver nog de flesta under på. I och med deras comeback 2004 med plattan ”The Greater Wrong of the Right” så är de nu större än de någonsin drömt att vara. Och Skinny Puppy kommer alltid att vara Skinny Puppy, även om Dwayne inte är […][...]

Jag sitter i Paris tunnelbana klockan 23.59 och beslutar mig för att hoppa på första bästa tåg och därmed börjar resan till ”Une saison vole'e” när jag hastigt kliver på innan dörrarna hinner slås igen. Det är Francois tredje skiva och hon har levt ett ganska undanskymt liv i Sverige där hennes skivor inte fått […][...]

Det är inte utan att vara lite bedrövad jag till sist stänger av Trent Reznors pubertala ångest någonstans där han brölar ”Uh-With-uh-Teeth-uh!” accompanjerad med en simpel basgång och en trumvirvel. Jag orkar helt enkelt inte mer, hur mycket jag än älskar Nine Inch Nails. Min favoritplatta är NIN:s The Downward Spiral, en skiva som verkligen […][...]

Det är så svårt att säga något elakt om The Magic Numbers. Dom verkar ju vara så snälla och gulliga och trevliga, lite som ett The Band uppfött på kalaspuffar med en massa sirap i. Ändå måste det sägas: ”Those The Brokes” håller inte riktigt hela vägen. Den har genomgående starka låtar men ibland så […][...]

Religiösa säger att gud har en mening med allt. Att han där uppe inte gör något utan att ha en tanke med det hela. Ibland så tror jag på det. Den 10 februari 2006 tvivlade jag och jag kommer från och med då alltid att tvivla. Vad var meningen med att låta James Dewitt Yancey, […][...]

Klockan var långt över midnatt. Jag både frös och var för berusad för mitt eget bästa. På största scenen, Vintergatan hördes en långsamt malande ”Pass This On” inleda kvällen och plötsligt var alla tvivel borta; jag skulle få avnjuta den bästa spelningen i mitt liv. ”The Silent Shout Tour” har beskrivits som en ambient och […][...]

Idag har emomusiken flyttats från Rites of Springs DIY-hardcore till något som mer kan beskrivas som en hårdare version av indiepop, som mest består av plastdepressioner och udda frisyrer. Det finns dock de som spelar emo på riktigt, enligt grundtanken. Emotional hardcore. Circle Takes the Square är ett sådant band. Emo:n blandas upp med musik […][...]