She had that Camarillo brillo Flamin’ out along her head, I mean her Mendocino bean-o By where some bugs had made it red She ruled the toads Of the Short Forest And every newt in Idaho And every cricket who had chorused By the bush in Buffalo She said she was A Magic Mama And […][...]

BILD ETT: Dagensskiva.com tonar upp med tinnar och torn. Det är en imponerande byggnad, fylld av ljud och ljus och dofter. Små rörpostsystem skickar runt signalerna och vi träffas på lunchen och spelar innebandy med Olas basker. Mig hittar ni nere i bottensektionen i den stora brännheta sopugnen. Här går demo-singlar, gamla vinyler från 70-talet […][...]

Den här skivan är asbra, jag somnar när jag hör den. Det kanske låter konstigt men något av det bästa betyg en skiva är att den ger mig lugn de nätter eller perioder som jag har svårt att sova. Den här lilla skaran av skivor är för min del frontade av bland andra ”Come on […][...]

Grindcore. Kanske den mest extrema formen av musik som består av traditionella instrument som gitarr, trummor och bas. En fartdåre till musikform som flyter någonstans mellan punk och metal. Vem hade trott att den skulle ta sig in på prisceremonier och nationell TV? Nasums förra skiva ”Helvete” lyckades med just detta. De hyllades för sin […][...]

För ett knappt halvår sedan släppte Anna Ternheim sin EP ”I'll Follow You Tonight”. Då slogs jag av hennes kraftfulla personliga röst och kalheten i dess samspel med de akustiska melodierna. Det var bara fyra låtar, men de lovade mångt om mycket. Nu omsluts Annas röst av en melodiösare produktion. Musiken har förvandlats till något […][...]

Året var 2000 och världen hade delats upp i tu: R Kelly hade gjort ”TP-2.COM” och D'Angelo hade gjort Voodoo. Tillsammans var dom vår tids motsvarigheter till Marvin Gaye respektive Al Green. ”TP-2.COM” var ju ”What's Going On” och ”Let's Get It On” sammansydda till en extravagant päls och ”Voodoo” var ”Al Green tolkar Abbey […][...]

När jag är som mest positiv till Q and Not U tänker jag att de är moderna arvtagare till Perry Farrell och hans Porno for Pyros (”Collect the Diamonds”), och kanske Kevin McMahons Prick. Men oftast tänker jag att kejsaren är naken. De har klätt upp sig i fina moderna punkfunk-kläder, men de misslyckas helt […][...]

Liam Howlett har den senaste tiden fått den ena usla recensionen efter den andra för sitt senaste Prodigy-album. Kanske är det därför jag vill visa på att Liam en gång i tiden var något av ett musikaliskt geni. För tolv år sedan släppte nämligen Prodigy sitt fantastiska debutalbum, en skiva som så många andra orättvist […][...]

Melodramatiskt kromad muskelpop. Strömlinjeformad och serieproducerad. Lika unik som en Ford Mondeo, men också lika komfortabel. De fyra herrarna i Zac tar ifrån tårna och gör en skiva som kommer gå många obemärkt förbi. Men de som köper den kommer falla pladask. Det kommer fram såna här band med jämna mellanrum. De låter ungefär likadant […][...]

Rush. Redan gruppnamnet sitter rätt i munnen. Vi pratar om tre bandmedlemmar som sedan slutet på 60-talet levt för sina instrument utan att för den sakens skull försökt göra karriär av det. Då har man ändå sålt bortåt 40 miljoner plattor. Glöden har ännu inte falnat och med varierande intervall släpper bandet fortfarande skivor. Geddy […][...]