Text
Way Out West: Sigur Rós
Foto: Rockfoto.nu/Beatrice Törnros
Det är lätt att känna sig berusad när man ser på Sigur Rós. Hjärnan, strupen och tungan vill följa med i det man ser och hör, men det går inte. Jag känner mig som ett barn som härmar ljud, men inte har en aning om vad det betyder eller vad det egentligen är som sjungs. Men det känns bra ändå. Berusande rusigt.
Eftersom det är Sigur Rós är det ju naturligtvis pompöst. Klotrunda bollar till lampor över hela scenen. Blåsarna i A Clockwork Orange-vita kostymer med hatt, stråkkvartetten är draperade som grekiska gudinnor. Jónsi Birgissons halvalvklädsel är naturligtvis inte alls OK, men jag förlåter honom.
Jónsi ber oss att sjunga med men eftersom alla blir så förvånade över att han gör sig förstådd är det knappt någon som svarar genom annat än glada läten.
Magnifika Innà mér syngur vitleysingur, Við spilum endalaust och Festival. Innan de går av före extranumret känns det som hela scenen agerar slagverkare i det som är så nära Sigur Rós någonsin kommer komma en stadiumanthem Gobbledigook. Scenen badar i ljus, bandet skjuter konfetti som dessutom får snöa ner från ljusriggen. När det röda ljuset kommer ner i sina mörkaste toner är det bedårande vackert.
När de kommer in igen och avslutar med Popplagið är jag alldeles nöjd. En alldeles utmärkt spelning.
Publicerad: 2008-08-09 13:31 / Uppdaterad: 2008-08-09 13:39
9 kommentarer
Det var så vackert och underbart att jag grät. Det var värt varenda krona! Magiskt.
#
Musikjournalister runt om i Sverige gäspar och säger att det var ”gnälligt och långdraget”. Bevis på vilka skittidningar det egentligen är.
Kal har helt rätt denna gång; detta var bästa akten på fredagen. Utan konkurrens.
#
att håkan hellström och broder daniel fått så stor plats på wow tyder på minimal sjukdomsinsikt. jo ni är götebörgare hela bunten. as.
#
det här var bra skit. pallar dock inte med så ljus sång i alltför större utsträckning men om man bortser från det, grymt!
#
Den var en fantstisk spelning. Gåshud från början till slut. Markus Larsson från aftonbladet fattar ingenting!
#
Tja, det var inte jämförbart med spelningen på China 2003 men riktigt bra ändå. Hafsól och Popplagið ger mig gåshud varje gång jag hör dem live.
#
Bland det starkaste sömnpillret jag någonsin svalt. Fullkomligt överhypade dom där islänningarna…
#
Det var plågsamt att höra Henrik Berggrens stämma precis efter Jónsis…
#
word….
Magiskt!!
#
Kommentera