dagensskiva.com

48 timmar

Gästrecension

Oasis: Standing on the Shoulder of Giants
Standing on the Shoulder of Giants (album, cd) Oasis
2000
Epic/Sony
1/10

Oasis har redan skrivit på sin dödsdom

Lyssna

Sök efter skivan

Det tog ett tag för Beatles att börja uppskatta skojiga piller och få en fascination för stora indiska instrument. Innan dess hade de under ett årtionde förändrat världens musikscen för alltid. Precis som punken skulle göra ett årtionde senare.

Noel och Liam Gallagher har i och för sig nästan alltid gillat skojiga piller, men deras band, Oasis, dödade sin egen karriär mycket snabbare. För mig var sagan över på fyra år.

Musikscenen 1995 var lite sådär. Suede hade släppt sitt fantastiska debutalbum och efterföljaren ”Dog man star”. Primal Scream hade några år tidigare dundrat ut mästerverket ”Screamadelica” och åkte världen runt med turnén efter ”Give out but don't give up”. Men ”Det Stora Rockbandet” fanns inte. Ingen tänkte ens på det.

I just den vevan dök Oasis upp på Hultsfredsfestivalen och gjorde sin första spelning utanför England. Alla som var på festivalen säger i efterhand att de var inne i Teaterladan och såg Oasis.

Det är lögn.

Hajpen skulle dessutom startat redan då. Alla skulle redan förstått.

Det är också lögn.

Min jobbarkompis var på Oasis presskonferens på Hultsfredsfestivalen och den enda som ställde frågor till bandet var Andres Lokko, då på tidningen Pop. Men detta var innan ”Definitely maybe”. Det var innan Noel sa att Oasis var större än Gud. Och det var innan Liam spöat sin första fotograf.

Fem år senare var Oasis tillbaka i Hultsfred. Det största problemet då var inte att journalisterna inte ställde frågor – det största problemet var att Noel stannat hemma i England. Han ville inte turnera utanför England sas det. I partierna där han sjunger på skivorna blev det tyst på scen – bandet fick spela musiken och Liam vände demonstrativt ryggen mot publiken.

Sagan var över. Oasis hade tappat greppet. Det här var inte bandet som en gång i världen var Det Stora Rockbandet, älskade av alla och för mig personligen enda anledningen till att jag över huvud taget tog mig upp ur sängen på morgonen.

I stället var det ett skämt. Ett coverband. Och allting stavas ”Standing on the shoulder of giants”, deras fjärde skiva som kom förra året.

Oasis styrka från debuten och på de två efterföljande skivorna var tillhörigheten. Noel var en gång i tiden vanlig fotbollshuligan i Manchester som på hemmalaget Citys matcher stod i hejaklacken med alla de andra. Där var man någon, en del av en större helhet, och inte bara fyllo med ett skitjobb som ingen brydde sig om.

Just den samhörigheten finns i Oasis tidiga musik. Publiken kände igen sig, Liam sjöng ”You gotta make it happen” och när Oasis öppnade ett gig med två singelbaksidor på Manchester Citys hemmaarena hördes inte sången – publiken sjöng för högt. De kunde ju låten. Vilket annat rockband kan öppna ett gigantiskt utomhusgig med två singelbaksidor där alla kan varenda rad? Man kände igen sig, det var ju killar från samma gata, killar med skitjobb som slagit sig ut och lyckats. Precis som alla stora band gjort i alla tider.

Jag vet inte var den musikaliska sprickan började. Den fanns egentligen inte när Liam hoppade av USA-turnén med orden ”jag slutar i det där jävla bandet”. Och den fanns inte när Liam spöade fotografer, söp som en svamp och på ett gig i Sverige sa: ”shoes on stage, band goes home” till någon som kastat skor upp på scenen. I stället var det då Oasis var som bäst. De tog över världen, åkte på turné, släppte fantastiska skivor och bevisade att det fan går om man bara vill att bli rockstjärna.

Sprickan kom snarare när både Noel och Liam som lyckliga familjefäder skulle försöka sig på att tävla enbart mot sig själva och inte alla antagonister från uppväxten.

I ”Little James” har Liam fått in textraden ”you play with your toys, even though they make noise”.

Nånstans i närheten av exakt där insåg jag att Oasis aldrig någonsin kommer få mig att vråla som en idiot längst fram i publiken på en spelning bara för att musiken som kommer från scen är det viktigaste jag hört sen min brorsa första gången förklarade för mig vilka Sex Pistols var.

”Little James” är från ”Standing on the shoulder of giants”. Kommer du inte ihåg den? Inte ”Gas panic!”, ”I see a liar” eller ”Put yer money where yer mouth is” heller? Jag gör inte det i alla fall. Jag sålde mitt exemplar av skivan efter två veckor.

Alla fantastiska rockband är det i början. Inte när de vibbar in indisk musik spelad av män i långa, långa skägg. Det fantastiska ligger i det ögonblicket då bandet kastar in alla sina drömmar om att en gång få bli Det Stora Rockbandet i sin första studioinspelning. Där finns naiviteten, ilskan, våndan, och kärleken till det de gör. Den fanns hos Oasis på ”Definitely maybe”. Och den fanns definitivt på ”(What's the story) morning glory?”, deras bästa skiva. Den fanns lite grand på den i efterhand ganska underskattade ”Be here now”.

Men på ”Standing on the shoulder of giants” fanns det inget kvar att bevisa. Melodierna var borta. Och Noel insåg det så mycket att han slutade turnera. I stället är det låtar som orerar ut i gitarrsolon, aptråkiga ballader, en puls som inte finns, en sångröst som inte alls känns inspirerad, ett omslag som är hysteriskt fult, texter som får Tomas Ledin att framstå som ett musikhistoriskt geni och genom hela skivan hör man att det är ett band som verkar ha gett upp.

Hela skivan är ett hån. Hade ett demoband dykt upp med de där låtarna hade man aldrig fått ge ut den. Det borde Noel insett. Det borde skivbolaget insett. Fansen och recensenterna insåg det – men då var det för sent, då fanns den redan där och fiaskot var ett faktum.

Nu är Oasis inte tillbaka på noll. De är redan förbrukade, på ett sätt. De har inte bevisat att de kunnat gå vidare. Det fantastiska bandet Primal Scream har utvecklats och förändrat musikscenen fyra gånger om på nittiotalet, nu senast med helvilda ”XTRMNTR”. Oasis har däremot kört i samma hjulspår och bara blivit sämre, tröttare och fetare – allt som Noel själv hatade med musikscenen när han gjorde sin första låt – som för övrigt var ”Live forever”, en låt som kom när jag gick i högstadiet.

För mig är Oasis hela anledningen till att jag ville börja spela musik, skriva om musik, leva med musik. Först med Oasis insåg jag att musik för mig är mycket viktigare än precis allt annat. Med Oasis genomlevde jag gymnasiet, hade mitt första riktiga förhållande och träffade de vänner som just nu är mina bästa. Skulle jag välja en grupp som är soundtracket till mitt liv är det Oasis.

Det är just därför ”Standing on the shoulder of giants” är så jävla usel. Det är som om min bästa vän en dag helt plötsligt skulle berätta att han varit otrogen med min flickvän. Oasis har alltid handlat om tillhörighet, men nu har de slutit alla utom sig och förlorat allt de velat bevisa. Just nu står de för allt jag avskyr med rockmusik.

Det kommer en ny skiva nästa år, sägs det. Men för mig har sagan Oasis redan avslutats med att hemskt slut. Ungefär som om häxan skulle gjort en fin middag på Hans och Greta i stället för att de kommit undan. Kanske kommer Noel börja göra innovativ rock med isländsk strupsång på den där skivan de ska släppa nästa år.

Ärligt talat skiter jag i vilket. Oasis kommer aldrig bli lika viktiga igen.

Någonsin.

Joakim Johansson

Publicerad: 2001-12-22 00:00 / Uppdaterad: 2008-06-19 10:06

Kategori: Dagens skiva, Gästrecension, Lördag, Recension | Recension: #1234

67 kommentarer

Öh, definitely maybe kom väl innan 1995?

Maria Oregistrerad 2001-12-22 00:11
 

Åh åh, den där kritiken var hård, men den satt ta mej fan där den skulle!

Benjamin Orff Oregistrerad 2001-12-22 01:38
 

Det är fegt att sparka på dom som redan ligger…

kollo Oregistrerad 2001-12-22 02:27
 

Bra Jocke! :)

Anders Jakobson Oregistrerad 2001-12-22 02:44
 

det härär fan sorgligt. sotsog är fan deras bästa hittills. låtarna är allt annat än oinspirerat, och hade du behållt skivan längre än två veckor hade du insett det. dessutom förstår jag inte vad all skit om oasis har med skivan att göra i recensionen. sorgligt…

niklas Oregistrerad 2001-12-22 08:50
 

Nu i juletider kan ni väl recensera lite snällare? Jävla musikfjantar!

GOD JUL! Oregistrerad 2001-12-22 09:28
 

Jäkligt fånigt att sätta en etta, när den är värd kanske en fyra eller femma. Det här var inte seriöst för fem öre, trist att ni ska hålla på och tönta er. Intressant musiksmak du har Jocke, du kanske kan få jobb på Expressen! :\

Plupp Oregistrerad 2001-12-22 10:18
 

Det här var ju enbart löjligt. SOTSOG är ju klart bättre än t ex Be here now-skivan. Fuckin' In The Bushes tycker jag visar att de inte blivit tröttare och sämre.

Fredrik Oregistrerad 2001-12-22 10:44
 

Det har blivit inne att såga Oasis, precis som det har blivit inne att hylla the Strokes. Den här skivan är deras sämsta, men det är verkligen inte så dålig som vissa vill få folk att tro. En femma-sexa skulle jag ge den.

jazzman Oregistrerad 2001-12-22 10:55
 

Tips:

http://www.dagensskiva.com/index.asp?datum=2000-2-25

jazzman Oregistrerad 2001-12-22 10:55
 

Skivan är deras överlägset sämsta – det håller alla med om. Men mer än en etta är den definitivt värd, även om flera låtar låter läskigt slätstrukna. En besvikelse, visst, men inte en genomrutten skiva!

dRoger Oregistrerad 2001-12-22 11:45
 

håller med jazzman.det var ni själva som gav SOTSOG 7/10 när skivan kom. har ni ångrat er eller. skivan kanske är inte deras bästa men 1/10 det är fel. skivan är ganska bra tycker jag och 7/10 är rätt betyg. det finns jätte många rock skiver som är mycket sämre än den här. ALLA ni som läste den här dåliga recensionenborde`: joakim snackar skit.!!!

max Oregistrerad 2001-12-22 11:51
 

hahaha. denna skivan har inte mycket..men den har dock ”who feels love?” och ”gas panic” ..kanske ”roll it over”…..dom e hyfsade ..så lite med än en etta…

Gustaf Oregistrerad 2001-12-22 11:56
 

Fånigt att bara ge skivan 1/10.

Z Oregistrerad 2001-12-22 12:07
 

vi kan väl ändå inte skylla på dagensskiva. detta var väl en gästrecension?

HenryLee Oregistrerad 2001-12-22 12:49
 

Alltså, förstår ni själva hur pinsamma ni är nu… Hur dålig skiva Oasis än gör så kan det inte bli lika dåligt som Crazy Town. Crazy Town fick också en etta och alltså måste ni tycka denna är lika dålig… Näe, fattar inte riktigt.

Daim snattaren från Hässleholm Oregistrerad 2001-12-22 13:35
 

Rolig recension (bra skrivet, änna). Lite väl lång kanske. Det verkar som om många missförstått vems åsikter det är som framförs dock. ”har ni ångrat er eller” Tsss.

Lone Raider Oregistrerad 2001-12-22 13:48
 

hoho här fanns det svallande känslor minsann.

martin friberg Oregistrerad 2001-12-22 13:57
 

Alla komentarer på recensionen visar ändå Oasis storhet. Alla verkar känna sig mer eller mindre träffade på något sätt.

Bolan Oregistrerad 2001-12-22 14:02
 

jag har skivan och jag gillar den,det är inte definitely maybe elle what the story… men den ine håller många bra låtar som håller klas 1/10 är helt fell. jokke jag tror att du måste lyssna på den en gång till. ja kan förstå att du är besviken att oasis inte gjorde en skiva på samma skala som deras första men 1/10 är bara töntigt.Jag tror att joakim nilsson fick bättre betyg av dagensskiva än oasis. tror du att hans skiva är bättre än oasis?

tom Oregistrerad 2001-12-22 15:33
 

Bara för att förtydliga. På dagensskiva.com presenterar vi (nästan)varje lördag en gästrecension dvs en recension skriven av någon som inte tillhör den ordinarie dagensskivaredaktionen. Det här är en sådan.

Samtliga gästrecensioner finns på:

http://www.dagensskiva.com/guest.asp

David Drazdil Oregistrerad 2001-12-22 16:18
 

bra recention. håller med om allt utom att oasis var bättre förr

läsk Oregistrerad 2001-12-22 17:37
 

Mycket faktafel..

Oasis var på hultsfred 94 inte 95. Låten heter ”I can see a liar” inte ”I see a liar”. Det fans demoband med låtarna och skivan dök ändå upp…

Du skriver ”Melodierna var borta”, har du lyssat på skivan?

Om du sålde din platta efter två veckor och skivan kom år 2000. Hur kan man då recensera skivan nu? Kommer du ihåg hur låtarna?

Skivan ska ha en åtta eller nia i betyg tycker jag.

klasse Oregistrerad 2001-12-22 18:53
 

Allvarligt talat.. den här skivan är värd mer än en etta. Fan va patetiskt. Jag trodde att ”dagensskiva” var en seriös sida.

Kalle Oregistrerad 2001-12-22 19:23
 

Kom igen, några bra låtar är faktiskt med..

Robert Oregistrerad 2001-12-22 19:26
 

”Att de bara orkar, våra storkar”.

Lion Bar, Sthlm. Oregistrerad 2001-12-22 19:41
 

Läs igen. Det handlar inte om en objektiv syn på hur starka låtarna är. Det handlar om en attitydförändring som ligger på gränsen till föräderi. Det handlar om hans känslor för bandet. När de började spela var de ju RockBandet för honom, och många andra. När ett band som är RockBandet plötsligt slutar vara Rock (vi snackar attityd här) och släpper en skiva med godtagbara istället för Oumbärliga låtar, då är de inte längre RockBandet, typ. Det är personligt för honom, nog förstår vi att det kanske inte är det för er.

Ey Oregistrerad 2001-12-22 19:47
 

Hårda bud i Mellerud

Liam Oregistrerad 2001-12-22 20:08
 

suverän recension. kul med alla upprörda kommentarer också efteråt, haha.

tigervispa Oregistrerad 2001-12-22 21:27
 

oasis är tråkiga man fan vad krystat det känns att ge den en etta. zzz.

nov Oregistrerad 2001-12-22 22:00
 

Fullkomligt lysande. hi hi. Och kul att se hur alla klagar över att skivan ”ska vara bättre”. SOTSOG är en fullkomligt usel skiva. Så är det bara

Hanna D Oregistrerad 2001-12-23 19:31
 

Det va den sämsta recensionen jag har läst. Om man skriven en recension så lång om ett album som kom för snart två år sedan måste man gilla det, jag tror att jokke är en feg person som inte vågar säga som han tycker, bara för att alla andra sågar så sågar han också. Och att bedömma en skiva som man har sålt efter tvår vecker kan man inte ha lyssnat tillräckligt på för att skriva en recension på. Jag tycker att recensionen handlar mer om Liam och Noel som personer inte deras musik och om andra band som överskattade Primal Scream som man inte ska jämnföra med oasis inte samma musik still. Jag håller mad att det inte är den bäste oasis ha gjort med lyssna på Gas Panic, roll it over och go let it out deom håller mycket hög klass. Men sen vet jag inte varför tex i can see a liar är med kanske den sämsta dom ha gjort.Jag tycker att Jokke ska lyssna på den igen ock kom tillbaka om en månad och säg vad du tycker då.

Eric Oregistrerad 2001-12-24 00:18
 

väldi väldi bra recension! dock….man ska aldrig säga aldrig. om några år när/om noel upptäcker att han fortfarande e killen som är en del av helheten och inte gud(!) så kan d hända grejjer….rätt syfte är ordet

peterr Oregistrerad 2001-12-24 00:33
 

SOTSOG e ju kallas bra. Pinsam recension. Oasis är defenitivt inte slut ännu.

Vänta och se.

Calle Oregistrerad 2001-12-25 01:52
 

Till alla er som rasar över Jocke och hans recension, och även dagensskiva.com. Som det tidigare kommenterats här så berättar Jocke hur han personligen upplevde den här skivan. jag tror inte det var hans mening att skriva en objekitv och saklig recension då en sådan redan gjorts här innan. Istället berättar han, enligt mig på ett intressant sätt, hur musik kan påverka en, både positivt och negativt.

Förhuden Oregistrerad 2001-12-27 17:48
 

För att förtydliga ännu mer. Vi är alltid subjektiva när vi skriver våra recensioner. När det kommer till musik är objektiviteten en myt som måste bekämpas. Vi försöker, var och en, förmedla vår upplevelse av musiken inget annat. Vi sätter inte betyg gemensamt. Vi skriver inte recensioner gemensamt. Det är alltid den individuella och därmed subjektiva upplevelsen som kommer fram i våra texter.

Patrik Hamberg Oregistrerad 2001-12-27 20:26
 

jag fattar inte en grej, ni skriver att att jokke berättar om sina känslor till oasis men vad fan har det med skivan o göra. det är musiken man sätter betyg på inte bandet. visst kan man göra det men inte här.man kan inte sätta en etta bara för att oasis har föändrats och du tycker inte om det.om känslor kan du skriva någonannanstans, det är musiken det handlar om här!”!

m Oregistrerad 2001-12-29 23:09
 

herregud, det är ju bara en recension! jag tror att vissa oasis-miffon känner sig trampade på tårna. ”skivan är värd minst en sexa” – jaha, vad bra, men den här recensenten tyckte inte så. orka bry sig om en sådan skitsak!

meh! Oregistrerad 2002-01-03 16:17
 

Ni som kommenterar och är seriöst upprörda är fan det roligaste jag sett på länge! HERREGUD! Skärp er! Det är för fan inte ni som recenserat skivan. ”Den är värd hit och dit…” Gör en egen site där ni kan berättar hur ni onanerar till diverse Oasis skivor men jag tänker då inte kolla in den. Muppar!

SNYGGVE. Oregistrerad 2002-01-04 14:52
 

Jag tycker recesionen är bra skriven, men jag kan inte hålla med om allt Joakim poängterar. När jag köpte skivan blev jag först också besviken, soundet skiljde sig totalt från de tidigare skivorna. Men sen började jag lyssna, på musiken och på texterna och vissa ex.vis ” where did it all go wrong”, sunday morning call” och roll it over” har en djupare mening än alla andra deras tidigare låtar. Vilket kan ses som en besvikelse för många, för oasis budskap i tidigare material har inte inneburit så mycket tankeverksamhet som dessa låtar.

Jag tror inte oasis är slut på långa vägar!

Louise Oregistrerad 2002-01-04 17:14
 

Vilken pajas…Är det så hippt att skriva ner Oasis…moget. Vore kul om mer än fem rader ägnas åt skivan och musiken i en milslång recension…

Pute Oregistrerad 2002-01-04 20:50
 

Jag håller med Joakim helt och hållet. Oasis är slut och ”Stading…” är en trött skiva gjord av personer som inte längre brinner för musiken. En gång i tiden var Oasis det största bandet i världen, men det var då det. Noel har skrivit sina låtar och har inga nya bra låtar att komma med. Egentligen började förfallet redan med ”Be here now”, men då ville jag inte inse att Oasis var slut. ”Be here now” har sina stunder men är alltför pompös och känns som en upprepning. Så här i efterhand har det framkommit att Noel och grabbarna inte heller var nöjda med skivan men tyvärr hade man inte vad som krävs för att få till en bra uppföljare. Tyvärr känns det som om Oasis är slut och det känns bara trist. För mig var Oasis det bästa som kom från England under 90-talet och det kändes som om Oasis skulle kunna bli vad Beatles var för 60-talet. Nu är det dock ingen som jämför med Beatles längre och det visar väl hur långt ner Oasis har sjunkit? Det kommer tydligen en skiva till sommaren och jag kommer givetvis att köpa den, mest beroende på nostalgiska skäl. Förmodligen kommer jag att bli grymt besviken, men det skall mycket till innan man överger gamla favoriter. Jag köper t o m Mellencamp-skivor fortfarande så då förstår ni hur lojal jag är!

Puskas Oregistrerad 2002-01-05 16:30
 

vafan…oasis!!!man kan inte ge oasis en etta hur som helst…jaja skärpning för fan…dagensskiva!illa…puss

Dan Bäckman e sur! Oregistrerad 2002-03-07 14:17
 

Hörru Dan, och alla ni andra som klagar på dagensskiva. I det här fallet kan ni inte skylla på dem då det är en gästrecensent som skrivit recensionen. dagensskiva själva tycker något helt annat om skivan. Kolla i rutan ”recenserat” till vänster. Peace.

gobbe Oregistrerad 2002-03-07 14:30
 

Detta var den bästa recension jag någonsin har läst. Fantastiskt bra, även om det kanske har ändrats något efter Heathen Chemistry.

Mattias Oregistrerad 2002-08-27 12:55
 

Jag älskar alla er som inte gillar dagensskiva för att någon via dagensskiva gjort en sågning av en skiva – det är så otroligt komiskt att jag inte kan undvika att gilla er. Det går dubbelt för de som säger att det är kollektivets beslut! UNDERBART!

EM Oregistrerad 2003-01-02 22:10
 

Skivan kanske inte är deras bästa men hur fan tänker man när man ger den en etta! Jag är inget Oasis-fan men t.o.m jag fattar väl att denna platta är mycket bättre än t.ex. The Hives och sånt! Sök nytt jobb!

Benny Oregistrerad 2003-02-21 22:02
 

Sorgligt att läsa. Otroligt dålig recension.. en ETTA?!! visst! en femma eller sexa… men en ETTA! Det är helt sjukt, otroligt dåligt skrivet.

Deras sämsta platta, men utan tvekan bättre än det mesta som släpps!

Peter Oregistrerad 2003-03-02 20:55
 

Hm.jag förstår inte riktigt hur du tänker när du ger skivan 1/10. visst, den är inte i närheten av morning glory och be here now, men så usel är den inte. Little James är det svagaste på skivan, nästan lite ironisk, men en 5-6:a skulle jag ha gett. men det är ju bara vad jag tycker. tack för mig.

Lisa B Oregistrerad 2003-05-30 19:06
 

Pinsamt är väl enda ordet jag får fram. Vilken nolla den här fjanten är. Dessutom är texten fullspäckad med faktafel! Som någon nämnde så var Oasis på Hultsfred '94, vilket dessutom, till skillnad från vad skribenten skriver, inte var Oasis första spelning utanför England. Såvida inte Paris tillhör England, så var Hultsfred '94 Oasis ANDRA spelning utanför STORBRITANNIEN…

Linus Oregistrerad 2003-07-07 05:05
 

Pinsam recension, du kan inte på allvar mena att skivan är så dålig. Den är långt ifrån deras bästa men den är fan inte dålig. Jag kommer iaf ihåg mästerverk som Go Let It Out, Who Feels Love och Gas Panic! Allt är inte svart eller vitt!

Dog Man Oregistrerad 2003-08-16 11:11
 

Haha, vilken fåntrattrecension! Med Oasis-mått mätt är det en ok skiva vilket innebär 8/10 på en vanlig skala. Tack för mig!

Lilla Värtan Oregistrerad 2003-10-01 09:36
 

du har ju nollkoll för fan!

who? Oregistrerad 2003-11-26 15:58
 

Notera att författaren till recensionen inte skrivit rätt titel på plattan. Det ska vara ”shoulder” och inte ”shoulders”…

Johan Oregistrerad 2003-12-03 14:41
 

en av världens sämsta skivor! en etta är att överskatta den

j0n Oregistrerad 2004-01-02 20:55
 

Men vad fan, Definitely Maybe kom ju 1994.

Fruktstund Oregistrerad 2004-01-02 21:54
 

Vad ska jag säga, du snackar om att inte komma ihåg låt namnen. Jag kommer ihåg dom. Jag kommer även ihåg skivtiteln på Primal Scream skivan du nämner. Den heter "Give Out But Don't Give Up" och inte "Give out but don't get up"…… sämsta reccencion jag läst

Diminishing Returns Oregistrerad 2004-03-26 23:43
 

Oförskämt dåligt betyg… Where Did It All Go Wrong måste vara en världens bästa låtar…

Medlem 2004-05-23 16:11
 

ALLA Oasis skivor är värda minst en 8!

"Little James" är en fantastisk fin låt och slår tamejfan t.o.m. "Hey Jude"!

Jag hatar folk som dissar Oasis! Det bandet har gjort några av världens bästa låtar genom tiderna:

"Live Forever", "Some Might Say", "D´Ya Know What I Mean", "Stop Crying Your Heart Out", etc. Världens bästa band tillsammans med Depeche Mode, Kent, Prodigy, Embrace och Suede!

Carl Schönbeck Oregistrerad 2004-08-24 15:40
 

jag tycker att i princip alla har varit överdrivet kritiska mot Jocke. Hans recension är hans sätt att se på detta. Men jag kan inte förstå för en sekund hur man kan tycka som han gör. Håller med alla som tycker att den här skivan är i god oasis-klass. Sunday morning call är en låt som vars text är djupare än de äldre skivorna. Oasis kommer aldrig ta slut. Noel är ett geni. Liam är unik. Jag är arg ledsen men mest av allt besviken på denna recension.

Medlem 2004-09-08 23:19
 

Mitt i prick.

Joakim Sparv Oregistrerad 2004-09-14 08:51
 

grym recension.

hsa Oregistrerad 2004-10-17 04:32
 

Idiotisk recension. Fullkomligt idiotisk, även om det är brödernas tråkigaste stund.

7/10.

Medlem 2005-07-03 01:39
 

[...] av Enos produktion, som inte lyckas dölja att singeln Violet hill lika gärna kunde ha hamnat på Oasis fjärde skiva. Vilket är ett sämre [...]

 

Sjukt bra recension, weow!

Lasse Lucidor Oregistrerad 2008-06-19 21:52
 

Beatles tog piller redan under Hamburg-tiden! Ville bara påpeka detta…

Jonas Oregistrerad 2010-09-21 13:27
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig