Undermåliga band som inte ens är nyskapande undermåliga utan till råga på allt rippar ett redan etablerat koncept, oftast The Smiths, är en särdeles ohygglig del av popmusiken. Som bekant tycker man markant sämre om exempelvis The Sounds än om Basshunter, eftersom man i det första fallet faktiskt är god vän med våldtäktsoffret. Liechtenstein, som […][...]

Med sin fäbless för keltisk mytologi och urgamla instrument har skotten Alasdair Roberts gjort sig känd som en hängiven museivakt åt den anglosaxiska folkmusiktraditionen. Efter att ha upplevt ett genombrott på kvantnivå som sångare i bandet Appendix Out har Roberts ägnat de senaste åtta åren åt att spela in halvknepiga soloskivor, och när så Spoils […][...]

När jag var i tolvårsåldern var jag kär i Kurt Cobain. Han var inte kär i mig, eftersom han var synnerligen död sedan ungefär tio år tillbaka. Det var så klart lite trist, tyckte jag, men jag vidhöll likväl att en död Kurt Cobain fortfarande var mer underhållande än någon av de levande killarna i […][...]

Med 30 år i musikbranschen har Bob Mould byggt upp ett anseende större än de flestas. Efter att ha satt standarden för all nutida indierock med det banbrytande punkbandet Hüsker Dü gick han vidare till powerpop och projektet Sugar. De senaste 15 åren har han ägnat åt att spela in bekväma soloskivor, och nu är […][...]

Jag tycker att nostalgi är överskattat. Det är något synnerligen unket över folk som inte kan släppa hur coola de var i gymnasiet, i lumpen eller på Emmabodafestivalen 1995. Nej, istället för att grotta ner sig ska man se till att den kommande dagen blir lika bra som det som varit. Carpe diem, som jag […][...]

Det har blivit dags för Sarah Assbrings tredje skiva under alter egot El Perro Del Mar. Det rör sig om ett sju spår kort konceptalbum om kärlek (!), och den här gången är det något som har hänt. Detta något är förmodligen Rasmus Hägg. Studio-medlemmen har nämligen slagit sina påsar ihop med Assbring och skapat […][...]

”Man håller andan när han går förbi en på gatorna i Göteborg”, förklarade en bekant för mig över en öl för några år sedan. Sedan skakade han förundrat på huvudet, drog handen genom sin quiff och fäste blicken någonstans i fjärran, troligtvis Manchester. ”Nicklas Franke”, sade han högtidligt, ”är Gud”. Av ovanstående framgår två saker: […][...]

Den sex år långa processen mot demonproducenten och det avdankade geniet Phil Spector har nått vägs ände. En enhällig jury dömde på måndagen den 63-årige Spector för mordet på skådespelerskan Lana Clarkson, rapporterar bland andra DN. Förste man/kvinna att droppa en låttitel och plocka en billig poäng vinner en flaska hårspray.[...]

Ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. När Colin Meloy, kreativ motor bakom The Decemberists och poplyrikens egen Percy Bysshe Shelley, hittade folksångerskan Anne Briggs EP The Hazards of Love bestämde han sig till exempel för att skriva en låt med samma titel. Det blev ingen låt. Det blev en rockopera. I […][...]

Emil Svanägen alias Loney Dear har gjort vad som i folkmun kallas för en Jens Lekman. Han har gått från källarinspelningar och CD-R-skivor till att bli en fullfjädrad indie-axiom, och antalet mysskäggiga rockkritiker på andra sidan Atlanten som hyllar Svanängens svävande pop har ökat lavinartat. Nu är det dags för uppföljaren till 2007 års utmärkta […][...]