2011. I en av dess variationer. 1. The Rapture – In the Grace of Your Love 2. Apparat – The Devil’s Walk 3. The Soft Moon – Total Decay EP 4. Jamie Woon – Mirrorwriting 5. The Horrors – Skying Så röstade jag i redaktionens varv i år. För ovanlighetens skull hade jag snarare än […][...]

I år är det 38 år sedan historien om Holy Ghost! tog sin början. Det var då som fransmannen Cerrone trummade sig in i afrodiscojazzfunk-konstellationen Kongas. Väl där mötte han låtskrivaren Alec R. Costandinos. Tillsammans skapade de Kongas afrodiscofunk-klassiker Anikana-O 1974. Samarbetet föll så väl ut att de båda sedan skapade Love in C Minor, […][...]

I år är det 30 år sedan Men At Work satte Australien på popkartan med sin Down Under. 30 år senare spelar landsmännen i Cut Copy in låten igen. För vad är väl Take Me Over om inte Down Under en gång till? Det finns band som jag vet att jag borde gilla mycket mer […][...]

Den korta versionen: jag jobbar i kapp. Först 100 fantastiska låtar från 2008. Sedan lika många från 2009. Uppdelade i block om 10, publicerade en i veckan. 20 veckor. 200 låtar som alla borde upptäcka. I ingen särskild ordning, även om jag som vanligt säkerligen sparar några av de allra bästa till slutet. Det är […][...]

Midnight Juggernauts’ andra album är ett större steg mot att vara ett riktigt rockband, med allt inspelat live, mer ”autentiskt”, inte lika formulaiskt som föregångaren Dystopia. Det ska helt enkelt vara bättre. Om det nu bara varit sant. The Crystal Axis är Dystopia utan Daft Punk. Det bör påpekas att den franska duon inte varit […][...]

The Golden Filter är Stephen Hindman och Penelope Trappes, elektroniknörd respektive före detta flygvärdinna. Baserade i New York gör de lätt, fluffig discopop. Singeln Solid Gold har figurerat på musikbloggar under en längre tid, men i övrigt har man i huvudsak kunnat höra duon som remixare, bland annat av Peter, Bjorn & John, Little Boots […][...]

Eftersom festivalarrangörerna valt att släppa ungefär tre band i taget för att få så mycket press som möjligt har vi för länge sedan tröttnat på att skriva om varje enskilt bandsläpp (herregud, köp en annons det kostar inte så mycket). Nu har de flesta av festivalerna våren och sommaren 2010 hunnit släppa ett gäng bokningar. […][...]

Monarchy skulle enligt något av de många lösa rykten som flaxar runt på internetet avslöja sina identiteter i januari 2010. Hittills har det mig veterligen inte skett, varför både bloggarna och musikmagasinen ju kan fortsätta med sina hypoteser om Starsmith, Paul Epworth och fan och hans moster åtminstone ett tag till. En inte alltför vågad […][...]

Jag försvarar villigt min etta med näbbar och klor. Jag älskar den. Resten spelar inte fullt lika stor roll, vissa har jag inte hört på ett par år, någon kom i höstas. Givetvis har man ju också glömt en del, och vissa kanske inte egentligen bör vara med. Men, spillerill. Det var aldrig någon riktig […][...]

Jag börjar tro att Phoenix satt detta i system. Sedan debuten med United för nio år sedan fram till idag har det alltid varit två låtar på varje album som verkligen varit extra allt. Redovisning: Too Young & If I Ever Feel Better från United (2000) Everything Is Everything & Run Run Run från Alphabetical […][...]