Efter publikfiaskot för Hultsfredsfestivalen 2007 väljer Rockparty att ge festivalchefen JP Bordahl foten. Bordahl stod själv för rejäla ommöbleringar i organisationen när han kom till Rockparty efter att ha blivit sparkad från Borås Stadsteater. - Det är som i vilket företag som helst. Om det går dåligt måste man ändra på vissa saker, säger Rockpartys […][...]

Tanken var att fredagen skulle inledas med Bring Me the Fucking Riot… Man, men ett Stora Dans fyllt till bristningsgränsen (kanske att ta i men nästan i alla fall) gjorde att jag fick lyssna på konserten utanför. En brännande sol och ett linne, tillsammans med sjukt torra läppar, gjorde att jag fick ta min tillflykt […][...]

Så. Då har jag lämnat de småländska skogarna och anlänt hem till huvudstaden igen. Visst är Småland fint, men det går aldrig upp mot min dusch. För att inte tala om min egen varma säng. Just nu lyssnar jag på några väl valda låtar av Pet Shop Boys. Det var nämligen så gårdagskvällen slutade (i […][...]

Årets… …bästa: Rookiescenen. …sämsta: Kylan. Tur jag hade understället med mig. …miss: Hatebreed. …överraskning: Cut City. …mat: Cajunkyckling med klyftpotatis och limesås. …dryck: Gentlemans Jack. …mest saknade: roliga metalnamn i de extremare subgenrerna. …märkligaste: Varför fanns det så lite mat runt Pampas i år? …ångest: Var tar alla pengar vägen egentligen? …önskan inför nästa år: […][...]

Den avslutande dagen av festivalen ägnades i princip uteslutande åt Rookiescenen. Jesaiah, The Bombettes och The Scams var inplanerade sedan tidigare och Mikael övertygade mig om att även se Cut City, något jag i efterhand är mycket glad över. Sammantaget blev det fyra bra spelningar, full pott helt enkelt. Jesaiah var första bandet ut och […][...]

Jens Bring Me the Fucking Riot… Man på Stora Dans var i ärlighetens namn ganska avslaget. Jag gillar Sävsjökillarnas simpla och dansanta rock ‘n’ roll, men något riktig geist visade bandet aldrig, tyvärr. Publiken verkar gilla vad de hör dock, för Stora Dans är ganska proppfull. Att jag sedan inte är bekant med det nya […][...]

Det blev inte så mycket hela konserter igår. Ibland nöjer man sig med att bara vandra förbi, se någon låt, konstatera att det var dåligt, eller helt okej men inget man orkar stå och se ett fullständigt set med. Igår kikade jag således förbi You Say Party, We Say Die!, Joy Denalane, Ozzy och mina […][...]

Den första dagen av årets upplaga var tämligen slätstruken. Det hela startade bra med ett Flogging Molly på topp. Vädret och en god tillströmning av folk gjorde konserten till den start man alltid önskar sig. Klockan fyra var det dags för festivalens höjdpunkt och antagligen årets höjdpunkt, Converge! Dessvärre blev denna höjdpunkt en konsert i […][...]

Festival. Det var ett tag sedan nu. I ärlighetens namn måste jag erkänna att det är min debut på Hultsfred. Jag har hållit mig på Arvika. Rockparty verkade så… ungt. Och visst känner jag mig lite gammal. Jag har ont i nacken efter första natten i tältet, fastän jag fick ha det helt för mig […][...]

Flogging Molly var först ut på min festival i år och det var precis så bra som jag hade förväntat mig. De är ett rutinerat liveband som vet hur man för sig och Pampas passar bandet mycket bättre än vad Atlantis gjorde. Och inramningen var närapå den bästa tänkbara. Sol, mycket folk, bra ljud och […][...]