Recension
- The Black and White Album (cd) The Hives
- 2007
- Universal
Gör det igen
Lyssna
Externa länkar
- The Hives Broadcasting Service
- Lyssna, titta och framför allt läs. Ofta stor humor.
- The Hives på Myspace
- Inte fullt lika fylligt, men fortfarande roligt.
Etiketter
Egentligen behövs ingen djupare analys än konstaterandet att det här är en världsfenomenal skiva.
Men eftersom jag ibland gillar att brodera ut så tar vi väl den långa versionen också.
Jag hade kunnat skriva den här recensionen redan efter första lyssningen. Det är ju så med vissa skivor att de sitter precis där de ska med en gång. Du känner direkt att det här är en skiva som kommmer att stå testet.
The Hives är tillbaka med ännu ett fantastiskt album. Det fjärde i raden och dessutom, jag tvekar inte ens att skriva det, deras allra bästa. De lyckas med andra ord i sitt uppsåt att skapa ett ”Greatest Hits” inte bara i stämning utan också i praktiken.
En av sakerna jag gillar med The Hives är teoretiserandet bakom musiken. Den här gången känns det mer genomtänkt och uttänkt än någonsin tidigare. Det finns något fint i att ett så tillsynes spontant och klacksparkande band som The Hives faktiskt lägger så mycket tanke bakom sin musik. Det märks inte minst i intervjun i senaste numret av Sonic.
Första singeln och albumöppningen Tick Tick Boom är The Hives i kvadrat. Allt som gjort dem stora i en hårt silvertejpad rockbomb. En riffest med en ylande Pelle och ett trumbeat riktat direkt mot reptilhjärnan.
Try It Again beskriver de själva som en förlängning av idéer de testade på Tyrannosaurus Hives och i mina öron låter det som en mer fullvuxen släkting till gamla fina Instant Repeater laddad med både handklapp och en hel cheerleader-kör. Det är direkt oemotståndligt.
Så långt låter det lite som vanligt. Fast mer och större. Och alldeles, alldeles underbart. Jag dansar sittandes. Sjunger med. Hytter med näven. Skakar på huvudet. Varje bussresa blir till en förfest.
Sen kommer den första av en knapp handfull som är de bästa Randy-låtarna sedan Randy själva släppte mästerverket The Human Atom-Bombs. Jag tänker så klart på You Got It All Wrong, Return the Favor, Square One here I Come (koskällan!) och glammiga allsångseposet You Dress Up for Armageddon, I Dress Up for Summer. Frågan är om inte Randy Fitzimmons nyttjat Randybusarnas tjänster som underkonsulter i de låtbyggena?
Tillbaka till cd-skivans spår fyra där vi ramlar in i det första samarbetet med Pharrell och samtidigt det första tydliga uttrycket för det Howlin’ Pelle i Sonic pratar om som ”Wolly Bully”-faktorn och som jag själv ibland kallar för ostighet. Det finns som bekant inget mer avväpnande än ostig musik och The Hives dukar upp ett par rejäla ostbrickor på The Black and White Album (strålande kaxig titel). Well Alright är modern frat rock så att det stänker om det. Härligt.
När Pharrell och The Hives senare bjuder upp till discodans med tydligt avstånd mellan kropparna, armarna längs sidorna och Queen i minnet i T.H.E.H.I.V.E.S. har jag redan kapitulerat för längesen. Då är det bara att stämma in i kören och skråla ”we rule the world” och konstatera att det här faktiskt är ett mästarmöte som funkar.
Jag sa ost. The Hives sa Giddy Up!. Det tydligaste uttrycket för Devo-kärleken de pratade om redan i samband med förra albumet. Och visst låter den också lite som lokalkollegorna CDOASS. Fast köttigare. Jag förstår varför de tänkte på Timbaland när de fick den av herr Fitzimmons. Jag förstår också precis hur Timbo skulle ha kunnat förstöra den.
Nu är det väl inte riktigt så att The Hives har återuppfunnit sig själva. Det är snarare så att de över huvud taget inte håller tillbaka. De struntar i att vara knivskarpt konsekventa och släpper alla hämningar. Det gör det här till en charmant och fullkomligt avväpnande skiva.
Den största förändringen ligger egentligen inte i att de använder programmerade stråkar och synthar. Den största skillnaden mot förr är att Pelle sjunger lika övertygande som han ylar. Han har hittat en djupare ton som han återvänder till i flera av låtarna. Kanske har han rent av gått i Kishti Tomitas skola. Det ger utrymme för nya musikaliska möjligheter och en större dynamik än tidigare.
Som sagt, egentligen behövs ingen djupare analys än konstaterandet att det här är en världsfenomenal skiva.
Publicerad: 2007-10-19 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-19 08:49
69 kommentarer
Årets recension! Hoppas skivan är lika bra som recensionen.
#
Överproducerad.
För många kockar till denna soppa.
Blir ingen helhet i skivan. Känns mer som en samlingsskiva (som du sa: En ”Greatest Hits”), inte en hit skiva.
Klockrena låtar dock.
Tyrannosaurus Hives är fortfarande min favorit i och med att de uppfyllde de höga förväntningarna från VVV.
Try again, Hives!
#
Oj då. Jag trodde det var inne att tycka att Hives var ute. Så jag hade förväntat mig ett betyg kring 3-4. Max.
Personligen har jag aldrig stått ut med skiten. Jag försökte verkligen på en festival en gång, men var tvungen att gå halvvägs.
#
Skönt att någon fler än jag uppfattar de tydliga Randyvibbarna. Just de nämnda låtarna låter sjukt mkt Welfare Problems.
#
För mig kändes det inte som en 10:a efter första lyssningen… snarare som en 6:a kanske.
Det är i alla fall de ”ostiga” låtarna som funkar bäst, tycker jag. Tick Tick bomb är skittråkig.
#
Precis så här ska den här siten vara hela tiden. Precis så här.
#
Så pass…
Personligen tyckte jag skivan var trist som satan.
#
Jääääääääääääääävligt bra skiva, kanske inte en tia, men bra nära.
#
Hatar att ni har en fallenhet att hylla handklapp i var och varannan recension.
#
Handklapp är bra i techno.
#
Lägg av. Handklapp är kanske bra musiks innersta väsen.
#
ja, det var ju oväntat att ytterligare ett uselt örebrorelaterat band får en tia på dsc
#
jag tycker i och för sig om uttänkt musik, men vad är meningen med att tänka ut något när man ändå landar i en mögig riffest med en ylande Pelle och ett trumbeat riktat direkt mot reptilhjärnan?
#
”Världsfenomenal”??
Jag vet att jag inte riktigt är nere med kidsen och den senaste lingon, men vad innebär det att att en låt är ”ostig” i positiv bemärkelse? ”Ostighet”??
Skivan är säkert bra. Hives är ett sånt där band som är strax över medel, trivsamma helt enkelt. Hade Pelle lärt sig att hålla käften emellanåt hade de varit riktigt bra live också. Nu är de tyvärr outhärdliga.
#
Handklapp relaterar jag till en desperat febrig ”jag ser Jesus” blick för att sedan gå hem från kyrkan och tukta sina barn.
#
Jag trodde också att det var ute att hylla Hives.
Fan, jag börjar bli gammal.
#
Ostig ~ kitschig ~ ”Wooly Bully”-faktorn ~ okonstlat.
Sen vet jag inte om kidsen förstår uttrycket. Det är jag alldeles för medelålders för att avgöra.
#
”Egentligen behövs ingen djupare analys än konstaterandet att det här är en världsfenomenal skiva.”
Lär dig svenska.
#
Världsfenomenal är en referens som kanske inte landar för de av er som inte läste Bamse på Rune Andréassons tid. Jag ber om ursäkt för min ålder igen.
#
”Handklapp relaterar jag till en desperat febrig “jag ser Jesus†blick för att sedan gå hem från kyrkan och tukta sina barn.”
I musikaliska sammanhang är det ett positivt omdöme i mina ögon. Och öron. Men jag är ju som jag är också.
#
mmm, uppenbarligen
#
gillar varken handklapp eller hives, denna skiva kommer inte få en enda lyssning. slöseri med tid
#
[...] Recensioner: DN, SvD, Sydsvenskan, dagensskiva.com · Bloggar! → Köp The Black and White Album hos CD-Wow, Ginza eller [...]
#
Det kan vara för att jag börjar bli gammal men det känns inte lika fräscht längre. Ingen 10 poängare för min del och absolut ingen platta som toppar Kents nya, inga överraskningar här inte. =)
Hade jag inte vetat att James Brown gått bort förra året, rest his soul, så skulle jag kunna svära på att han var med på ett hörn någonstans i ”Well allright!”.
Nä fan, jag är trött på allt jäkla ylande. Får ju bara huvudvärk och då har jag inte ens hunnit hälla upp ett glas rött..
#
Undrar vad Howlin Pelle skulle tycka om era kommentarer? Ni älskar ju alla Hives ni vet bara inte om det än. Hives mosar skit som Kent. Tick Tick Tick….BOOOOOOOOOMMMMM!!!!
#
inne eller ute! vad håller ni på med. musik är väl fan inte trend, det är livselexir. har inte hört hela plattan men med tanke på låten som snurrar på radio kan det aldrig bli en 10:a, låter otroligt snott och färglöst tycker jag.
#
Och återigen Barry White som kanske relaterat. Är det Barrys dödsbo som sponsrar?
#
Ingen större hemlighet att The Hives är stora fans av Randy. Hörs ännu tydligare på denna skivan. Fattas bara att Randy får ett större erkännande nu då!
#
Vaddå ”ostig ~ kitchig”? Inte nog med att du använder fula lantisuttryck, du vet inte ens vad de betyder. Skärpning.
#
”Jag hade kunnat skriva den här recensionen redan efter första lyssningen. Det är ju så med vissa skivor att de sitter precis där de ska med en gång.”
För mig är det oftast tvärtom – att de skivor som kräver längre tid att lyssna in är oftast de som håller längre (t.ex. Tool’s alla plattor) och är mycket bättre än de plattor som låter bra från början (system of a down?)..
Vore intressant om du gjorde en till recension av skivan om ett halvår
#
Helt okej skiva, men hade förväntat mig mycket bättre efter mästerverket Tyrannosaurus Hives. Vissa låtar är jävligt bra. Vissa är helt värdelösa. (främst Giddy Up och T.H.E.H.I.V.E.S.)
#
Den här skivan är den bästa käftsmäll och pungspark jag fått på väldigt länge.. The hives kan fortfarande.. Det bevisade de iofs på storsjöyran tidigare i sommar, men skivan överträffade ändå mina förväntningar!
#
Hörru Nisse Lätt, förtydliga vad som var fel med svenskan där?
Kanonrecension. Jag poppar så tapeterna trillar ner.
#
Jag är fullkomligt övertygad om att detta är årets rock.
Ni som gillar Rock men inte håller med är bara avundsjuka på mig.
Rokkot+Rock=Sant
#
Sällan har välen platta varit med vära 10/10. Har bara höer ett par spår än men det bankar ju skiten ur ALLT ANNAT som getts ut av nåt svensk artist eller grupp. Kent kan dra åt helvete – även om dom är bra. Winterträck kan bara krypa ner i diket. Och Mando Diaos nya kommer säkert att vara rena skiten jämför med detta. Dom är The Hives och vi böjer oss framåt och tar den upp ianalen med ett glädjetjut!!!
#
Ketto har rätt och The Hives suger.
#
När jag ser att det äntligen kommit en recension av detta mästerverket sitter jag och verkligen hoppar till i stolen och hoppas att den här som har skrivit detta kan något om musik och det visade sig att han kan !
2007 års bästa helt klart. Hey little world !
#
Skrev jag verkligen det där? LOL!
#
Fantastisk recension och fantastisk skiva!
Revolutionerande!!
Sitter och dansar här med näven i luften..
Får rysningar hela tiden..
Bästa svenska skivan genom tiderna?
#
Jättebra skiva, hemskt dålig recension.
#
Hives har lyckats med det som Randy misslyckats med de senaste fem åren. Jag blir varm i mitt lilla hjärta över att det fortfarande finns band som vill göra sån här musik.
Synd bara att väljer att släppa sämsta låten på skivan som första singel.
#
Hehe, vem sitter och dricker rött vin och dissar Hives? Det känns inte som en skiva man sitter i soffan och dricker vin till. Hyvä!! Som att vara asplakat på operan. Det bara går inte..
#
Och ingen nämner infinite mass? Tycker det låter mycket som 1991 på en del spår. Hives blir bara sämre och sämre.
#
Hives = Infinite Mass … Ehhh
Vet inte vilken skiva du lyssnat på men du får nog köpa originalet och inte tanka hem skivan…
Eller köpa alla Infinite Mass skivor om du föredrar det..
Ute och cyklar = JA!!
#
Du har uppenbarligen inte lyssnat på 1991, eller så är du döv. :P
#
…vilket nog är samma sak förresten, hrm.
#
skitbra skiva. Varje bussresa blir till en förfest.
#
Hej. Patrik, kul som fan att du ger skivan topp betyg. Jävligt kul att någon är POSITIV till att The Hives vidgar vyerna. Jag har följt skivans födelse från extremt nära håll och den värd toppbetyg efter allt jävla flängande världen över.
Varför jämförs The Hives med Randy? Eller snarare, varför menar man att The Hives snor från Randy? Jag vet att det är ömsesidig kärlek banden emellan men det är väl ändå The Hives som sitter i förarsätet..jag tror att de båda banden har försökt göra samma sak och att ljuden påminner om varandra då de har spelats in på samma plats. Gröndahl.
För övrigt så är det JÄVLIGT tungt när kompet kommer igång i ”Eye of the beholder” med Metallica..
Kör så det ryker!
#
Daniel: Det spelar väl ingen roll vem som sitter i förarsätet? I mina öron låter det som om The Hives använder sig av harmonier jag tidigare hört hos Randy. Men jag gillar båda banden och menar egentligen inte att något av banden snor från det andra. Eller åtminstone inte att det skulle vara något dåligt i att sno. Hela Randys karriär bygger väl på att stjäla med stil?
#
ja, det här var ungefär så tråkigt jag förväntat mig. Lyssnar igen nu men kan inte se nåt annat än att ge den max 5/10. Det är inte dåligt, men det finns ju så mycket intressantare och bättre musik att lyssna på.
#
ska påpekas att den slår Kents platta med hästlängder och det säger väl allt hur sorgligt menlös den är. Skage Hives plattan lite mer tid ändå, den har sina poänger. Kent däremot är utvisade i min match.
#
The Hives har gjort en grym skiva, men jag avvaktar innan jag placerar den på min topplista genom tiderna. Har konstaterat tidigare att The Hives är alldeles för stora för humorlösa Jante-Sverige, och kommentarerna understryker det. Underbar recension förresten, nästan så man kan tro att Howlin Pelle har skrivit den själv. Ni som uppenbarligen aldrig gillat bandet kan väl rikta energin åt något annat håll…
#
En underhållande skiva, men att ge den en 10a är ju ganska pinsamt!? Flera låtar på slutet är ganska meningslösa. Varför inte tagit de 8 bästa och fått till en klassisk punklängdsskiva och kanske förbättrat ett seriöst betyg till kanske 7/10? Men nu som helhet 5/10
#
Patrik Hamberg: Det är för mig av någon anledning väldigt viktigt att The Hives gentemot Randy sitter i förarsätet, eventuellt som co-driver och Randy kan sitta i mitten där bak så att de ser bra och inte blir åksjuka, därför att det var Randy som stod där helt knäckta när The Hives kom med sin VVV och Randy stod där (återigen) med nån slags Thin Lizzy punk. Då gjorde Randy det igen. De vände gothkappan efter vinden och vips var de ute på turnè med The Hives och Burning Heart i ryggen. Här skulle det erövras. Sen kom de hem och skrev avslaget till ”Dirty and Cheap” som hamnade på ”Welfare Promblems” Tja, det är som jag brukar säga, rätt ska vara rätt. Tänk dig om media skulle börja hävda att Angus och Malcolm hade börjat låna lite av Krokus? Eller att Ozzy har nog lyssnat en del på Hellfuelled på sistone, han och Zakk Wylde?
Ha ha ha! Vilka lökiga exempel!
Förresten, din recension lär inte bli synad i sömmarna på ”The Scrutinized Press” sidan. Peace brotha!
#
Patrik Hamberg igen: Kul namn förresten, ”Hamberg” ”Hamburg” ”Berg of Ham” ”Mountain of Ham”. Ja ja..
Det va ju inte det. ”Fall is just something that grown-ups invented” är något som mycket väl kunnat vara signerat Granberg/Granberg/Gustafsson/Brännström.
Hey dough.
#
Tja. Jag tycker nu inte att VVV och THAB låter särskilt lika. Däremot tycker jag att THAB och TWABA har tydligt släktskap.
Sen tycker jag kanske inte att Randy lyckats toppa THAB.
Och där har vi väl skillnaden idag.
#
Va fan. Har det här utvecklats till en chat?
Jag ska erkänna att jag lyssnat svinmycket på WP och svin lite på THAB. Och på den turnè jag pratade om så hade väl Randy THAB i bagaget. Du har kanske rätt? Vem har influerat vem? Nick Arson vs Stefan Granberg. Helvete! Jag gillar inte att förlora.
Jag tror att jag börjar lyssna på (T)INC istället. Dom låter ju som inget annat band.
#
Hives tog sig inte in på United world chart topp 40. Betyder att mindre än 40 000 ex av skivan såldes första veckan worldwide. Som en liten jämförelse sålde Per gessle 120 000 ex av sin förra platta första veckan- I Sverige.
#
är ett hives-fan sedan tidigare kan man säga. jag var till en början ganska missnöjd med detta album. det var inte riktigt vad jag hade önskat mig. inte vad jag väntade mig heller, jag väntade mig en jäkla ösig skiva med snabb rock, den jag gillar. jag tyckte att de hade tappat tempo. skivan var upp och ner. det kändes soma tt de inte kunde bestämma sig om hur skivan skulle låta. inte heler hur låtarna skulle låta. de var likson 3 låtar i 1 kändes det som. då skulle jag nog ha gett skivan max en sexa. men nu ett tag efter införskaffandet av skivan när jag har junnit lyssna genom den ordentligt förstår jag hur jävla bra den är. jag skulle också ge detta album en tia. om man slopade de fyra ”sämre” låtarna:T.H.E.H.I.V.E.S, giddy up, puppet on a string och meningslösa mellanspelt a stroll through hive manor corridors. om man också hde kunnat komma på en bättre inledning på texten i square on here i come(som int alls är bra, enligt mig)som hannars e en väldigt bra låt. hade man rättat till dessa ”fel” på skivan så hade det varit en solkar tiepoängare. nu får den av mig en 8..
#
[...] Diao Never Seen the Light of Day (35)The Hives The Black and White Album (59)Timbaland Timbaland Presents: Shock Value (23)Looptroop The Struggle Continues (68)Mat åt far [...]
#
de här jävla automatiska spaminläggen, är det vad som kallas web 2.0? mög.
#
thehivesbroadcastingservice.com
#
Det är ju ett skämt att ge denna 10 av 10.
Medioker, trist och överproducerad pop. Stay away.
#
Blev positivt överaskad när jag hörde att dom väljer T.H.E.H.I.V.E.S som andrasingel. Säga vad man vill om låten, men att välja ut den låten som fått sämst kritik till singel är faktiskt jävligt kaxigt. Just när man trodde att Hives hade tappat all attityd.
Way to go!
#
[...] 2. Micke Herrström 3. Moneybrother 4. Richard Hawley 5. Editors 6. Freemasons 7. Kent 8. The Hives 9. Eric Malmberg 10. Ulf [...]
#
fantastisk recention!
jag håller helt med dig! the hives är sveriges stoltheter och de bär den platsen med stil!
the hives har alltid varit grym och kommer alltid att vara det, både live och på skiva.
GO THE HIVES!
#
ps. verkligen värd en 10a!
#
Efter ett hundratal genomlyssningar har jag höjt mitt betyg från en nia till en elva – T.o.M bättre än Screamadelica, något jag trodde var fysikaliskt omöjligt!!
#
så det var ett år sedan jag läste denna recension senast.
the hives skiva går fortfarande på högvarv i min cdspelare. jag vrålar, dansar, skriker och hoppar av lycka genom varje låt jag hör.
det finns inte ord för att beskriva the hives, fenomenal, bäst, gudomlig -inget räcker till.
men just på grund av det, att det inte finns något ord som räcker till, får vi nöja oss med det ändå. Trots att de är så otroligt mycket bättre.
jag älskar the hives och är så in i helvete stolt över att de är ett svenskt band.
sveriges stoltheter och de borde vara Tellus stoltheter!
#
Kommentera eller pinga (trackback).