dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Stat Quo: Statlanta
Statlanta (album, cd) Stat Quo
2010
Dream Big Ventures
3/10

Underkänt

När Stat Quo börjar sitt debutalbum med raderna ”This is Statlanta, with no Em and no Dre” över ett mäktigt halvkyrkligt beat är det meningen att man ska bli imponerad och känna att ”äntligen är debuten här”. Men intrycket är lamt. Det känns för självklart, som att man såg det komma eller har hört det för många gånger tidigare för att det ska klara av att vara jättebra. Det är bara okej.

Samma sak gäller för spår två. Welcome Back är okej. En bra låt egentligen, men det klickar aldrig. Stat Quos rap är inte något att klaga på, förutom att hans något nasala röst kan kivas en del innan den lägger sig till rätta i örat. Marsha Ambrosius är en fenomenal brud att slänga på hiphoplåtar, men kanske börjar det bli lätt uttjatat nu.

Det är en hyfsad början, dock inte tillräckligt bra för att engagera. Ett dåligt första intryck har ingen påverkan på resterande låtar i sig, men albumets helhet skadas. Extra mycket eftersom Statlanta är ett väldigt efterlängtat album av en bra rappare och artist. Stat Quo har kämpat sig igenom långa bolagssnår och släppt tiotals mixtapes på vägen för att hålla lågan uppe. Jag förstår inte varför det inte hörs här.

Det låter inte bra, ofta på grund av platta och opersonliga beats som inte alls passar Stat Quo. Han är från södern så man behöver inte vänta sig typisk boom bap, men de kan göra feta diggvänliga beats där nere också. Här saknas slagkraft, bokstavligt talat. Det är för mycket sång och för mycket som flyter runt. Positivt är väl ändå att Stat Quo framstår som en bra rappare, eftersom just rappen är det enda som håller.

Det blir genast bättre när beatsen skalas av. Raheem DeVaughn är någon jag sällan vill se snett på, men i sitt sammanhang hade Lie To You blivit bättre om hans sång inte hade tagit över så väldigt i refrängerna. Stats verser i nämnda låt är för övrigt skivans bästa, där hittar han hem.

Det bästa materialet på Statlanta är inte utav någon jättekvalitet. Utöver de redan nämna är lågmälda Cry och Allright, där refrängen inte drar iväg för långt och Talib Kweli är hur bra som helst, sköna låtar.

Problemen med Statlanta är egentligen många, men värst är att albumkonceptet helt har fallit bort. Låtarna håller visserligen alldeles för låg standard, men de blir många gånger sämre då det fullkomligt saknas något som binder dem samman. Jag kräver inte ett homogent sound över hela plattan, men att höra ett projekt som saknar genuinitet, som känns ihopslängt utan att någon har brytt sig, är riktigt tråkigt.

Till sist avslutas denna förvåning till bottennapp med What I Like, där Stat Quo skiter i att rappa och försöker viska fram ointressant dravel över ett nattklubbsbeat, och supermeningslösa Penthouse Condo.


Ghetto USA (Feat. Antonio McLendon)


Success

Karin Lillbroända

Publicerad: 2010-08-11 00:00 / Uppdaterad: 2010-08-10 23:22

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #5682

5 kommentarer

Zzzzzz….fortfarande semester på DSC, eller?

Hälften Man Hälften Kaka Oregistrerad 2010-08-11 08:17
 

Hahaha… den här plattan skulle ju getts ut 2004 på Shady Records. Kommer ihåg att det som skulle ha blivit förstasingeln snurrade på MTV/ZTV hösten/vintern 2004. Man har ju hört talas om artister som blir ”pushed back”, men sex år…?

GenderBender Oregistrerad 2010-08-11 10:26
 

Hus gudar hemma hos mej! Har lyssnat på dom sedan Pictures of matchstick som var deras första singel 1969! Andra favoriter är hits som Caroline och Rockin’ all over the world. Däremot gillar jag inte In the army som kom på 80 talet och var alldeles för syntinfluerad. Kul att de fortfarande lirar ihop efter 40 år.

Detta ska kollas upp!

Nietzsche Oregistrerad 2010-08-11 12:22
 

Jag läste slarvigt och trodde det var en något daterad recension av Status Quo debutskiva i sommarens sömniga tecken. Jag blev både besviken och lättad när jag insåg att det inte var det.

hog Oregistrerad 2010-08-11 12:40
 

När Stat Quo lämnade Aftermath sa han att han hade över 400 låtar med Dre-beats inspelade och att han skulle släppa allt. Hittills har inte en enda låt läckt ut. Med den bakgrunden känns ju den här plattan ganska ointressant…

Bosse Oregistrerad 2010-08-12 12:42
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig