Saigon är en äkta storyteller. Hans texter är relativt lätta att följa och han vågar vara personlig och ärlig. Han har en tyngd i sin rap, mer än i sina ord, som är lätt att älska att lyssna på. Saigon är en av världens bästa rappare. Ibland är det svårt att inte tappa hakan när […][...]

[...]

När Stat Quo börjar sitt debutalbum med raderna ”This is Statlanta, with no Em and no Dre” över ett mäktigt halvkyrkligt beat är det meningen att man ska bli imponerad och känna att ”äntligen är debuten här”. Men intrycket är lamt. Det känns för självklart, som att man såg det komma eller har hört det […][...]

Av alla soulsångare är Raheem DeVaughn den kanske mest förbisedda. Han har länge lidit risken att gå till historien som refrängsångare, hans gästspel hos hiphopens stora är många och övertygande. Han borde ha ett par flyttlådor fyllda av gentjänster vid det här laget. På mäktiga dubbeln The Love & War MasterPeace skriver han av ett […][...]

Det verkar som om Leela James aldrig ska träffa riktigt rätt. Hennes album brukar vinna arbetssegrar över mig.Fast ibland undrar jag om det inte är av ren utmattning jag till slut håller upp och hyllar dem. Jag ger dem ofta fler lyssningar än jag vid första intrycket skulle tro att de förtjänar. Så efter ett […][...]

[...]

Det känns på något vis mäktigt att lyssna på Ghostface Killah efter att själv ha varit på hans releasefest med armarna i luften för bara några dagar sedan. En kväll där jag bland annat satte personligt rekord i kötid till en spelning. 2 timmar och 45 minuter för att komma in på en gratisspelning, men […][...]

Unga Young Chris är den bäste rapparen från gamla Roc-A-Fella-gänget, efter Jay-Z då. När The R.O.C. var som störst, runt millenieskiftet var han en tonåring som nästan kunde få en att glömma Beanie Sigel, Freeway och Memphis Bleek när han satte igång med sitt käftande. Young Chris soloalbum, Now Or Never, har det talats om […][...]

Det är alltid jobbigt att förhålla sig till postuma skivor eller som i det här fallet halvt postuma. Är det bra för att det är bra eller spelar saknaden omdömet ett spratt? När Pimp C somnade på det där hotellrummet i Hollywood stod UGK på sin kommersiella topp. De hade levererat årets anthem (om ni […][...]

Någon sade en gång att soul uppstår i mötet mellan religion och sex. Det är ett påstående som etsat sig fast, trots att jag inte vet om jag tycker det ligger en sanning i det eller att det mest är en lika tröttsam myt som att rockmusiker kommer från arbetarklassen. Varje gång jag lyssnar på […][...]