Uppräkningen av 100 låtar som alla borde ta med sig från 2007 fortsätter här den tionde och sista delen av det här imponerande mycket försenade projektet. Alltså: 100 låtar från 2007. 100 förklaringar till varför de är livsnödvändiga. Uppdelade i intervall om 10.

Patrik H håller på med ett parallellt projekt att samla så många som möjligt av de uppräknade låtarna i en Spotify-lista:

Till Patriks Spotifylista

Till sist: ett stort tack till Patrik för hans Spotify-jobbande.

100 FANTASTISKA LÅTAR 2007 DEL 10

• Jackie Laws of Attraction
  Jacek Majer är ännu ett producentnamn från forna östblocket. Warzawa, Polen, närmare bestämt. Men ljudmässigt befinner sig Laws of Attraction en halv värld bort, där människorna är vackra, temperaturen alltid är precis rätt och havet är oförskämt och oskyldigt blått. På en matta av guppande rhodesfyllningar läggs ett discofierat housebygge med rötterna i Chic och en ocean av samplingar. Inskjutet i sjuttiotalets paljettregn finns lite analogsyntretro när Jackie sidsteppar sig in i åttiotalets palettöverdoserade sorglöshet.

  Lyssna hos trackitdown.net

• Underworld Beautiful Burnout
  När Underworld släppt album under 2000-talet har det varit rätt långt till den uppmärksamhet från deras tidiga karriär – framförallt i och med deras klassiska och kartomritande Dubnobasswithmyheadman från 1993. Men även om jag inte suttit och hållit andan i väntan på nästa skapelse från Karl och grabbarna (ja, eller ”grabben” nuförtiden), så har jag alltid gillat deras skivor, utan att de för den delen vänt upp och ner på allt jag haft runt om mig. Deras album har också alltid haft en eller ett par låtar som höjt sig en rejäl bit över de övriga. Så även denna gång: Beautiful Burnout. Åtta minuter som kastar in ett rep i det mörkt förflutna och hittar Dirty Epic – Underworlds förmodligen bästa låt, hämtad från just Dubnobasswithmyheadman. I ett mörkt, metallekande sterillandskap står Karl ensam – autistmässande sitt blood on a tissue on the floor of the train, sun goes down, temperature drops / beautiful burnout, beautiful burnout, beautiful burnout / bird / chrome i ett barnsligt försök att hålla verkligheten stången. Vackert, skrämmande och mäktigt i all sin inneslutna känslostorm.

• DJ Mehdi Signatune (Thomas Bangalter Edit)
  Signatune, särskilt i den här versionen, kan på många sätt vara en av 2007 allra mest fantasilösa. För vad är väl Signatune om inte delar av Redroches och Dave Armstrongs 2005-låt Love Has Gone plockade rakt av? Det enda Daft Punk-Thomas sedan gjort är att förlänga den minutlånga versionen på Mehdis Lucky Boy-album. Knappast något av det mest nyskapande som nådde världen 2007. Men trots att exempelvis Survivol (från samma Medhi-album) egentligen är mer intressant är det ändå Signatune som smäller högst. För det briljanta med låten är att DJ Mehdi tog det bästa från Armstrong/Redroche-originalet och spann det runt, runt, runt. När Bangalter sedan tänjde ut den bångstyriga samplingen blev resultatet ett sex minuter långt – och alldeles enastående – bubblande, skrikande och desperat vulkankaos. Den sönderklippta Spiller-remixen var inte långt efter, men nådde inte riktigt ända fram. Alla versionerna var oavsett vilket roligare än den blodfattiga nyinspelning av Love Has Gone som Armstrong och Redroche av någon outgrundlig anledning gav ut 2007.

  (att båda låtarna egentligen snott discogruppen Dynastys Strokin’ för att bygga sina respektive alster har givetvis ingenting med saken att göra)

• Ananda Project feat. Terrance Downs Into the Sunrise
  Chris Brann är en av de pålitligaste leverantörerna av lätt vemodig solnedgångshouse med precis lagom mycket digital sand mellan tårna. Som Ananda Project har det hunnit bli en hel hög musik under tvåtusentalet, men trots att mycket här varit oerhört bra känns det som att inte mycket kan mäta sig med Into the Sunrise. Ananda Project-veteranen Terrance Downs sjunger bättre än han kanske gjort någon gång tidigare och den enastående vackra krocken mellan textens pulserande livseufori och de mörkare skuggor som sipprar fram mellan springorna känns långt ner i magen – på bästa möjliga sätt.

• Full Intention feat. Lee Muddy Baker I Believe in You (Club Vocal Mix)
  När det var dags att sammanställa de bästa låtarna från 2006 fanns det aldrig någon riktig utmanare till Michael Grays enastående Borderline. Och även 2007 är det Michael som gjort en av de allra, allra bästa låtarna – den här gången tillsammans med parhästen Jon Pearn. I Believe in You påminner inte så lite om just Borderline med sin basvärme och sin analoga inramning, med Shelley Poole utbytt mot Lee Muddy Baker vid mikrofonen. Och precis som i Borderline-fallet är det sången – eller bristen på densamma – som är den subtila skillnaden mellan skitbra och totalt överjävla fantastisk. I Believe in You var bra i de sångstrippade versionerna som gjort mest väsen av sig – men det är när Baker får möjlighet att glänsa som låten verkligen kan euroforibubbla loss. Som om det här inte vore nog finns ju sedan också David Morales mix finkänsligt utrustad med ett klassiskt DefMix-piano – men tvingas jag bara välja en är det Michaels och Jons egna vokalmix som letar sig längst in i hjärtat.

  Lyssna hos Traxsource

• Tiësto feat. BT Break My Fall
  Tiësto har, ända sedan jag upptäckte honom i och med remixen av Sarah McLachlans underbara Sweet Surrender en MTV Partyzone-natt, regelbundet gett oss poptrance av allra bästa sort. 2007 var inget undantag när han, vid sidan av ett antal remixer, hann med att ge oss åtminstone tre skitbra alster. Everything med sång av Jes Brieden, Sweet Things med Charlotte Martin och, framförallt, Brian Transeau-samarbetet Break My Fall. Med avstamp på den skuggiga sidan av känslospektrat växer sig Break My Fall allt starkare i och med att de klassiska poptrance-attributen dras med i den allt starkare crescendovågen för att sedan krönas i den fullständigt magiska refrängen som vräker omkull allt i sin väg medan Transeau rider vågtoppen med ett krampaktigt grepp om mikrofonen. Att Brian dessutom har ett efternamn som gjort för att ge röst åt just poptrance gör ju inte saker och ting sämre.

• Roman Salzger & Lifelike Radio ’84 (2007 Original Mix)
  Lifelike har 2007 varit inblandad i en drös mer eller mindre skitbra låtar. Men frågan är om den absolut bästa i samlingen ändå inte kom tillsammans med Roman Salzger i 2007-mixen av Radio ’84. Radio ’84 sammanfattar nog så väl hur det här låter (som att Lifelikes inblandning inte skulle räcka): en ocean av analogt svepande syntvågor. Här kastar sig sekvensierade melodier desperat upp ur vattenkaskaderna för att fånga en bråkdel sekunds luft innan de dras ner i vattenmassorna igen. Lägg samman alla de samplade delarna från Flashdance, inklusive den sorgsna textraden It’s a song that just keeps playing on the radio / and you know I haven’t seen you for awhile som loopas om och om igen, och du har något lika stillsamt, samtidigt storkänsloslaget ensamt, som Donna Summers klassiska On the Radio.

• Illusive Into the Night
  Jag har ingen aning om vad Ross Couch fick i modersmjölken. Eller om det är något i vattnet. Det jag däremot vet att han som Illusive under 2007 radade upp några av årets allra mest livsbubblande housepärlor med hjärtat pulserande av skimrande discoglitter, där So Good förmodligen var den bästa av dem alla. Men Illusive har också en hjärtskärande blå sida, när musiken inte längre är omgiven av de vackra dansgolvsmänniskorna. När ensamheten ekar öronbedövande och neonskimmer leder bort. När Illusive tar klivet från ”fantastisk” till ”magisk”. Med försynta pianomattor och stråkar som dansar med ryggen mot kameran på horisontens tunna linje som kuliss försvinner den manliga och kvinnliga rösten in i natten. Tillsammans hand i hand, men samtidigt en livstid från varandra. Om det sedan är Ross egna klubbmix eller Kid Massive subtila omstöpning som spelas i bakgrunden är mer en fråga om detaljer.

  Lyssna på Into the Night hos Juno

• llusive Make a Difference
  Mer Ross Couch. Mer discofluerad house när den dansar som allra mest stilsäkert. Om So Good är Ross på danshumör och Into the Night Ross med blåtonslins så landar Make a Difference precis mittemellan. Med en basgång och ett driv som dansar hårdare än de flesta och med en den enkla enradstexten you’ll make a difference om och om igen som ett livsbyggande mantra med ett fånigt leende på läpparna samtidigt som solen spränger fram över planetens Jordens skyline. Housepiano? Förstås. Men så bryter några av de vackraste stråkar som fästs digitalt sedan Portisheads Roads igenom och lägger en magknytande sordin över Illusive. När sedan en nyförälskad melodislinga kastar sig in i leken efter fyra minuter exploderar alla känslorna på en och samma gång och spelar på vartenda känsloläge som någonsin registrerats. Dansmusikens ständiga dragkamp mellan det röda och det blå har sällan förpackats lika snyggt och livsnödvändigt som här.

  Lyssna på Make a Difference hos Juno

• Agoria Les Violons Ivres (Super Remix)
  Stråkar och dansmusik brukar för det mesta bli en enastående kombination. Sorgsna, kaxiga, vackra, rytmbärande eller bara ljudkulissigt välutfyllande – stråkar kan man aldrig få tillräckligt mycket av. Levande eller konstgjorda. Men när stråkarna får chans att kliva fram och ställa sig i huvudrollsinnehavarens strålkastare blir det nästan alltid ännu mycket bättre. Som när franske Sébastien Devaud låter ljuden från en stråkkvartett bära fram melodin i Les Violons Ivres. Det som börjar som smygande och minimal tech house får sakta växa med hjälp av stråkarrangemang som skär rakt igenom bottenfrusna hjärtan. Med en digitalhandklappande rorsman gungar sedan Les Violons sakta fram i samma stilla farled som Sebastien Telliers La Ritournelle. När sedan ett piano för en stund släpps in via sceningången för ett kort gästspel är magin ett faktum. Ett av 2007 års allra vackraste, varmaste och vemodigaste musikbidrag i all sin bedrägliga enkelhet.

TIDIGARE DELAR

100 fantastiska låtar 2007 – del 9

100 fantastiska låtar 2007 – del 7

100 fantastiska låtar 2007 – del 6

100 fantastiska låtar 2007 – del 5

100 fantastiska låtar 2007 – del 4

100 fantastiska låtar 2007 – del 3

100 fantastiska låtar 2007 – del 2

100 fantastiska låtar 2007 – del 1

TIDIGARE 100-LISTOR

100 fantastiska låtar 2006

100 fantastiska låtar 2005