dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Grand Avenue: The Outside
The Outside (cd) Grand Avenue
2007
EMI
8/10

Nära den perfekta popen

Grand Avenue plagierar inte. Men jag tror att jag kan lista ut vad de lyssnat på under uppväxten. Och senare. Deras stora poplåtar tar plats på samma sätt som kompositioner signerade Coldplay och sentida U2. Men genom att spetsa låtarna med ett driv inspirerat av New Order – och då främst Peter Hooks sätt att hantera basen ibland – får de en aning vassare kanter. Ibland låter de dessutom Suede eka svagt i ljudbilden.

Om du saknat Johnny Bucklands gitarrer från Coldplays debut kan du ta en paus i letandet nu. Några av de allra snyggaste slingorna letade sig in på den här skivan. Titellåten The Outside kombinerar ett vansinnigt skönt driv med gitarrer som i stort sett gör hela låten helt fantastisk. Men också i flera andra låtar är det gitarren som står i centrum. Bullet är något av en orgie i skön gitarrbearbetning. Winter’s Passing By likaså.

Jag har lyssnat på den här skivan hårt i ett par veckor. Och kommit fram till att den bitvis ligger väldigt nära definitionen av den perfekta popen i min värld just nu. Oavsett tempo finns det ett bråddjup i melodierna som jag gillar. Ändå är låtarna inte överbelamrade av arrangemang. Växlingar i tempo och anslag gör att Grand Avenue inte blir tråkiga. Och mitt i allt står de elva låtarna och lyser som klara stjärnor.

Elva av de allra bästa allvarsamma poplåtar jag hört på mycket länge.

I brist på en bättre definition får jag hävda att om du adderar Coldplay och Heroes Del Silencio med Editors för att sedan dra roten ur summan kan du hamna någonstans i närheten av min upplevelse av Grand Avenue. Men det är bara en vårdslös programförklaring som på samma sätt som ett betyg bara syftar till att snabbguida dig till ett beslut om du ska kolla upp den här skivan eller inte.

Gillar du stor pop? Är du svag för pretentioner och djupa melodier? Då kan Grand Avenue vara din grej, kanske. De är definitivt min grej. Precis som andra danska prettopopband som Saybia och Kashmir. Stort som en Carlsberg. Hårt som ett slag i magen av en dansk back. Mjukt som språket.

Danmark leder den här matchen.

Fredrik Welander

Publicerad: 2007-06-07 00:00 / Uppdaterad: 2007-06-07 00:00

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #4185

4 kommentarer

Bra recension! Låter intressant.

invalid litter dept. Medlem 2007-06-07 07:36
 

En association som jag fick ganska snart var Manic Street Preachers. Och tyvärr så är ju inte det bland det bästa man kan associera till. Fast jag ska ge danskarna en chans till.

Medlem 2007-06-07 09:46
 

Kashmir är duktiga, bästa plattan är Zitilites.

Och tack gode gud för dsc, det var nu fan på tiden att ni recenserar en platta som jag fullkomligt älskar, sist var det Absolution med Muse och det var flera år sedan.

Tack.

Alexander Oregistrerad 2007-06-07 20:53
 

Inte så illa alls. Lite småputtrigt och hemtrevligt. Kommer nog hamna på min last.fm-topp 50 vad det lider.

Medlem 2007-06-08 10:22
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig