I am X är Chris Corner. Chris Corner är en av personerna bakom Sneaker Pimps. Sneaker Pimps har gjort en av världens bästa skivor, ”Splinter”. Jag tror inte Chris Corner är lycklig. Lyckliga människor gör inte sån här musik. Musik som är livsfarlig tröst för olyckliga.

Den här skivan är hemsk. Och bra. Hemskt bra. Mörk och dyster, uppväxt i samma fuktiga källarmörker som ”Splinter”. Men i stort sett utan analoga instrument och nästan helt utan gitarrer. Chris Corner skruvar ihop ett elektroniskt sjok av melankoli som påminner om Depeche Mode, samtidigt som det för mina tankar till Radiohead. Texterna är ofta sammansatta på ett sätt om i min värld känns cyniskt och dekadent. Ibland låter I am X som en manlig Miss Kittin.

Vilket jag förstås menar är bra.

”Echo, echo – I know it's a sin to kiss and swallow
Echo, echo – a kick in the head to kill the hollow”

”Kiss and Swallow” inleder skivan med ett taktfast beat och pulserande toner som trycker låten framåt och höjer min puls. Precis som den toksvängiga och stenhårt svängande ”Your Joy is My Low”. Den är som en gospel, fast tvärtom. En inverterad stund av glädje. Rak som en linjal, men svängig som få. Undergångsmusik med en fortsättning i ”White Suburb Impressionism”.

Jag älskar det. Svänget är iskallt och maskinellt, dystert och fuktigt. Helt oemotståndligt. Bara ”Heatwave” motiverar ett samtal från Arvikafestivalens bokare. Nygammal dysterelektronik. Med vidvinkel som fångar cynism, perversioner och svärta med en slutartid precis så lång att du hinner väsa e-l-e-c-t-r-o-c-l-a-s-h under exponeringen.

Tungt och allvarligt, men samtidigt helt likgiltigt.

Men jag måste förstås också nämna att det finns några vackert långsamma epos på skivan. ”I Like Pretending” är en kraftfull sammanfattning av oerhört mycket. ”Simple Girl” en bekräftelse. ”Mercy” en smärta.

”Kiss + Swallow” gavs ut 2004, men fick aldrig distribution i Sverige. Jag fick ett tips om den för ett par månader sedan och hittade ett begagnat exemplar i Tyskland. Förra veckan släpptes ”The Alternative”, uppföljaren till den här skivan. Jag hoppas den ska bli lättare att få tag på.

Eftersom I am X är sorgligt bra.