dagensskiva.com

48 timmar

Recension

Cradle of Filth: Nymphetamine
Nymphetamine (CD) Cradle of Filth
2004
Roadrunner/Bonnier Amigo
7/10

Melodier och våta gothdrömmar

”Nymphetamine”. Återigen en skiva som närapå sväller över. 75 minuter lång. Cradle of Filth verkar verkligen vilja ge fansen valuta för stålarna. Eller så har de bara svårt att döda älsklingar.

Inspelningen var något av ett enda kreativt rus om man ska tro basisten Dave Pybus studiodagbok på den officiella hemsidan. Alltihop kördes in live och ramades in av ett avslappnat klimat. Någon större press utifrån kände de inte, utan målet var ganska solklart från början; att gå åt helt motsatt håll än ”Damnation and a Day”.

Det var alltså en tillbakagång till ett mindre storslaget sound som var stigen längs vilken britterna skulle vandra. ”Damnation and a Day” var ett svulstigt verk med en mastig kör och en hel symfoniorkester på repertoaren. Vänner av Cradle of Filth vet dock att ett visst mått av pompösa inslag är lika stor del av soundet som Dani Filths hesa skrik. Att trampa vatten är lik förbannat inte speciellt kul, så Cradle of Filth plockade fram gitarrerna. En tillbakablick till metal så som den gjordes förr, med melodier, gung och träffsäkra refränger. I black metal-tappning.

”Nemesis” är låten som kan få Cradle of Filth att lyckas få fart på en fotbollsstadion. Som skulle kunna få fler än de i mosh piten att röja, som var fallet på Hovet för några år sen, då bandet gav ett måttligt trött intryck. Ett fantastiskt medryckande riff. Låten må stundtals mangla på i tvåtakt, men gunget borde till och med få fart på publiken ända bak till sittplats. En av de starkaste på skivan, absolut, och textraden ”lock up the priest of the new disorder” från refrängen kommer antagligen att hamna på ryggen på någon t-shirt inom en snar framtid. Dani Filth har alltid haft en bra känsla för att släppa ifrån sig träffsäkra oneliners, så även denna gång. Ytterligare en dyker upp en halvtimme senare. I låten ”Coffin Fodder” konstateras det att ”they will never desecrate my soul” på ett synnerligen effektfullt sätt, en av grejerna som gör även den till en favorit i låtlistan.

Den absoluta höjdpunkten är ändå titelspåret ”Nymphetamine Overdose”. (Den förekommer även i en komprimerad version som avslutning på skivan under namnet ”Nymphetamine Fix”. Något märkligt, speciellt när den inte når upp till ”Overdose”-standard.) Låten gästas av Liv-Kristine Espenaes-Krull, tidigare i Theatre of Tragedy och numera i egna projektet Leave’s Eyes och här lever Cradle of Filth ut sina våtaste gothdrömmar på ett smått fantastiskt sätt. Höjdpunkten är när just Liv-Kristine gör entré och hennes väna stämma bryter av mitt i alla smuts. När sedan Dani gör entré igen och takten dubblas blir succén total. Låten fäster som ett klistermärke och har redan funnit en bekväm plats i hjärtat. Sarah Jezebel Diva i all ära, men priset för bästa kvinnliga biroll tas hem av Liv-Kristine. Helt klart det bästa hon har medverkat på sedan Theatre of Tragedy släppte ”Aegis”.

Nu verkar allt vara frid och fröjd, men så väl är det inte. Några spår passerar relativt obemärkt. Såsiga ”English Fire” och ganska tråkiga ”Gabrielle” tillsammans med den något rumphuggna ”Nymphetamine Fix” hade jag klarat mig utan. Skivan skulle ha mått bättre av att kapas ner till en mer behändig total speltid, men det är som sagt Cradle of Filths stil att fylla skivan till bredden. Lyckligtvis mår ”Nymphetamine” ändå rätt bra av att avnjutas bit för bit.

Tomas Lundström

Publicerad: 2004-09-29 00:00 / Uppdaterad: 2007-04-19 19:28

Kategori: Dagens skiva, Recension | Recension: #2840

26 kommentarer

Hattori Hanzo.

Medlem 2004-09-29 00:00
 

Nick Cave-recension önskas

Capito Oregistrerad 2004-09-29 00:03
 

sluta ge oss skitnödig trollmetall. Vi vill ha Nick Cave.

sur Oregistrerad 2004-09-29 00:08
 

kill bill suger

Medlem 2004-09-29 00:35
 

Dett tjat om Nick Cave, en platta röj och en platta med mer eftertänksamhet. Köp om du gillar Nick Cave, avstå om du inte gillat de senaste plattorna…

En dubbel för enkelpris, köp och skriv en recension.

Ok Metall i all ära, inte riktigt min bag, men ändå tänk vad trist om denna mångfald försvann. Risken blir ju att ingen vill recensera Nick Cave, när det finns så mycket oupptäckt att skriva om…

Medlem 2004-09-29 03:51
 

Jag hoppas rubriken om "gothdrömmar" var ett skämt. CoF har ingenting med goth att göra. Verkar inte som någon speciellt bra skiva heller för den delen.

Medlem 2004-09-29 07:20
 

Liv-Kristine Espenaes-Krull? Jag som trodde att alla dessa death/gore/grind/core whatever människor hade coola alias som "Belzebub", "Lord Assfuck", "Deathmonger" eller "VirginKiller" elle r nåt. Liv-Kristine låter som en norsk utförsåkerska eller nåt.

Har en gång i tiden försökt lyssna på CoF men nä – det låter skit. Tror inte att denna anmälan ger mig anledning till att omvärdera, eller? Och fortfarande ingen rec av Kasabian – årets platta!

Mötörsågen Oregistrerad 2004-09-29 09:47
 

Theatre of Tragedy ligger ganska långt från såväl death- sin black-metal. i goth-metal-falangen som Theatre of Tragedy tillhörde tidigare är inte alias särskilt vanligt, det hör snarare främst till black-metal, därför har Liv-Kristine sitt vanliga namn. och CoF är väldigt goth-influerade.

Andrew - inte så inloggad Oregistrerad 2004-09-29 12:23
 

cradle of filth är dåligt. dåligt…

metamoll Oregistrerad 2004-09-29 13:03
 

50 Cent då?

Medlem 2004-09-29 13:17
 

Jag vet att Nick cave recenseras i morgon. Det bnlir 8 av 10!!

Anonym Redaktionsmedlem Oregistrerad 2004-09-29 13:58
 

ed harcourts nya och sonic nurse dåå, vaa?

Medlem 2004-09-29 16:00
 

"Liv-Kristine Espenaes-Krull" är ett kul namn,

Espenaes-Knull Oregistrerad 2004-09-29 16:01
 

inte min bag alls, nu längtar jag till en recension av The Libertines nya.

Medlem 2004-09-29 16:03
 

Köpte denna idag, jag tyckte den var riktigt bra. Något av det bästa Cradle presterat..

Medlem 2004-09-29 17:39
 

Recensera Winnerbäcks nya….

Medlem 2004-09-29 17:46
 

>Recensera Winnerbäcks nya….

Nej! Nej! Nej! Inte det! Snälla….

Mötörsågen Oregistrerad 2004-09-29 18:24
 

Men Ed Harcourt då…?

Medlem 2004-09-29 18:34
 

Varför inte Queen Latifah´s nya?

Medlem 2004-09-29 21:06
 

Varenda gång Thomas har en recension uppe är det gnäll om annan sorts musik. Vart tog alla hårdrockare vägen?

Inte särskilt black metal, men väl metal Oregistrerad 2004-09-29 21:38
 

Kanske årets bästa skiva.

Gamen Oregistrerad 2004-10-06 14:39
 

Bra skrivet, fast det var et fel, låten heter inte Danielle utan Gabrielle =)

Plutten Oregistrerad 2004-10-06 22:53
 

Hehe, ja ta mig tusan. Du har givetvis rätt. Klantigt av mig. Fixar till det.

Tomas Lundström Redaktionen 2004-10-07 07:56
 

Den här skivan fick mig att lyssna på CoF. Jag tycker den är ett mästerverk, men faktiskt så skulle rät så många låtar kunna ha skrotats. Gabrielle till exempel. höjdpunkterna är nog Satyriasis (det vackra introt), Gilded Cunt, Absinthe with Faust, Nymphetamine (Overdose) och Medusa and Hemlock. Painting flowers white never suits my palette är en riktigt läskig låt. Huga! *Gömma sig*

Medlem 2004-11-14 18:56
 

Glömde Nemesis. sorry. ^^

Medlem 2004-11-14 18:57
 

Meningen är ”I am the priest of a new disorder”, inte ”lock up the priest of the new disorder”.

Jag Oregistrerad 2007-06-16 19:11
 
Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Inloggning

Registrera dig