Text
Arvika 2009: Eagles of Death Metal
Jesse Hughes i Eagles of Death Metal.
Foto: Oscar Berggren, Rockfoto.nu
Halvvägs in i konserten öppnar sig himlen över Arvika och det öser ner. Inom loppet av en minut fylls Apollotältet av barbröstade människor. Hälften av publiken står dock med ryggen mot scenen och inväntar rätt tillfälle för att ta en snabbrusch bort till Vintergatan för att få bra platser till bob hund.
Konserten är lite frustrerande på grund av två saker. Från början till slut måste jag försvara Eagles of Death Metal inför Tomas som anser att Jesse Hughes och hans manskap är självaste definitionen av medioker rock. Den andra saken som stör mig något, och där kan jag väl ge Tomas rätt i viss mån, är att det aldrig lyfter ordentligt.
I Apollotältet ljuder en stadig rock med mustascher, dammiga boots och bultande skrev i tajta jeans. Jesse bjuder på en rockpredikan med någon form av tröstande ord som baseras på en egen vistelse i häktet för några veckor sedan. Kanske skulle den gode frontmannen istället fokusera på att försöka kräma ur det sista från sin gitarr och strupe för att komma i mål en gång för alla. Intentionerna är goda, men nära skjuter ingen hare.
Publicerad: 2009-07-04 14:20 / Uppdaterad: 2009-07-04 14:20
En kommentar
Undrar om jag och Mats tittade på samma konsert… Tycker själv att spelningen var festivalens höjdpunkt.
#
Kommentera eller pinga (trackback).