Efter att nästan ha varit uträknade men rest sig i sista sekunden kom Arvikafestivalen tillbaka, starkare än någonsin, och kör återigen för full gas. 2009 kom styrkebeskedet som bekant tidigt, då man ryckte åt sig Depeche Mode när årets festival fortfarande var i larvstadiet. Med andra ess som Nine Inch Nails sista (nåja, det återstår väl att se) Sverigespelning där bredvid i bakfickan har årets Arvikafestival alla förutsättningar att återigen bli riktigt lyckad. Dagensskiva.com finns givetvis på plats, och rapporterar både genom liverecensioner och direkt, via Twitter.

Du kommer bland annat att kunna hitta oss här:

Maria Gustafsson

För mig har inte Arvika gjort några toppbokningar i år. Visst kommer jag se Fleet Foxes, Mars Volta, Röyksopp, bob hund, Joel Alme, Eagles of Death Metal och First Aid Kit, men när allmän dyrkan av Depeche Mode och Fever Ray avslutar fredagskvällen kommer jag dra mig undan. Då väljer jag danska VETO istället för stolpig mjukisrock. Och när KoRn river Vintergatan på lördagen väljer jag sparsam svensk pop med Lowood på Lyran. James Yuill som mer eller mindre inleder festivalen och som står högst på min lista kommer jag inte hinna upp till. Men grattis ni som är där då.

Tomas Lundström

Arvikafestivalen 2009 är ett väldigt oskrivet kort för min del. Det är många akter som jag tänker se som jag inte riktigt vet vad jag ska förvänta mig av, och väldigt få som jag på förhand går i taket över. För första gången ska jag se The Mars Volta, Nine Inch Nails och Depeche Mode. Ett band som jag egentligen har slutat att gilla, ett som jag gillar, men är rädd har passerat bäst före-datumet och ett som jag tror att jag borde gilla. Utöver det ska jag tro på hypen och kika på Adiam Dymott, pliktskyldigast se Eagles of Death Metal, som jag tror kan göra sig bra i festivalformatet och i led med den senaste tiden skägg-fascination se Fleet Foxes. Opeth, Thåström, Korn, The Sounds och Alice in Videoland får åka med av bara farten. Fever Ray är dock min absolut första prioritering, punkt slut. Att de krockar med finfina Burst får ses som en parentes, tyvärr.

Martin Sjölander

Då min chef inte förstår det viktiga med en festival som Arvikafestivalen så får jag nöja mig att avnjuta de banden som spelar fredag kväll och lördag. Förhoppningsvis har jag tillräckligt med ork i kroppen att skaka loss stora delar av kvällen i Oriontältet där Adrian Lux, Style Of Eye och Andreas Tilliander spelar. I övrigt ska jag kämpa som en groupie för att få dricka rödvin och snacka om livet med Elenettes sångare Kalle Berglund.

Mats Guldbrand

Fredagen är tydligen dagen i år. En dag som annars kan skita sig totalt om man råkar vara i närheten av Andromedascenen vid tvåtiden.

Eagles of Death Metal (Fredag 17:45, Apollo)
Även om deras album inte kanske är några direkt fantastiska alster, så ska det bli synnerligen trevligt med jeans, svett och skrev på fredagseftermiddagen.

bob hund (Fredag 19.15, Vintergatan)
En av mina bästa konsertupplevelser är en bob hund-konsert runt milleniumskiftet (jag misstänker dock att bilden av konserten är kraftigt romantiserad så här i efterhand). Att bob hund 2009 ska bli så festligt är tveksamt, men kul ska det bli.

Depeche Mode (Fredag 22:00, Vintergatan)
Uppvuxen med en syster som spisade Speak and Spell, A Broken Frame och allt vad skivorna heter, så har Depeche Mode en särskild plats hos mig. Precis som för många, många andra så kommer nog Depeche Mode att bli höjdpunkten från årets upplaga av Arvika.

Kal Ström

Som vanligt ser jag mest fram emot att bara åka på Sveriges trevligaste festival. Det är likadant varje år, jag vet att det blir bra.

Jag ser mest fram emot att se Fever Ray igen. Klubbspelningen på Storan i Göteborg i våras var fantastisk och det ska bli roligt att se vad de gör med utomhusformatet (de, för live kändes det mer som ett band än som bara Karin själv). Nine Inch Nails måste jag se för gammal kärleks skull och Korn för att bocka av dem. Men egentligen ser jag mest fram emot svenska spelningar; som bob hund (var det så länge sen, verkligen) och Jenny Wilson. Sen kan Röyksopp-spelningen där det i veckan blev klart att Robyn gästar bli kul. Kanske kan vi hoppas på fler gäster?

Och även om jag blev jävligt irriterad av senaste The Mars Volta och sällan gillat dem på skiva är jag sugen på att se dem live.

Martina Nordman
Schemaläggningen inför Arvika känns för en gångs skull ganska hanterbar, och landade till slut på mellan fyra och sex band per dag. Självklar huvudakt är givetvis Depeche Mode. Att Martin Gores befjädrade bebismössa skulle göra comeback är väl att hoppas på för mycket, men Gore kan säkert rota fram något fint ur garderoben dagen till ära. När jag inte står och är alldeles för sentimental till stadiumsynth alternativt befinner mig i åttiotalskoma, tänker jag inte heller missa varken Nine Inch Nails, Röyksopp, Little Boots, DAF, The Field, Style of Eye eller Thåström.

Patrik Hamberg
Jag är inte alls lika nöjd med bokningarna i år som ifjol. Men jag har aldrig sett Depeche Mode live förut och kan inte tänka mig en bättre plats att göra det än i Arvika. Santigold (eller Santogold som hon kallade sig tidigare) är ojämn på skiva, men det överlägset roligaste Galaxen lockat till Värmland i år. Hoppas att jag hinner dit i tid. Lördagen könns inte särskilt upphetsande alls, men om jag är vaken och kvar vill jag nog se Korn. Gillade dem för många långa år sen och har aldrig haft chansen tidigare. Så, varför inte? Det kostar ju inget extra.

Om inget oväntat händer är det ändå helt andra spelningar som kommer att träffa mig hårdast. Det finns en del godbitar jag är nyfiken på, men inte hunnit kolla upp mer noga tidigare (Audionom, Cilihili, Detektivbyrån med flera) och ett par gamla bekanta jag gärna ser igen (bob hund, Burst, Jenny Wilson och Thåström) till exempel).

Och jag hoppats intensivt att TBA på Orion torsdag 21.00 är Wildbirds & Peacedrums.