Det är egentligen helt jävla omöjligt att lista de bästa skivorna ur ett helt årtionde. Vi gav oss fan på att göra det. Det här är min lista, den sammanställdes för några veckor sedan. Skulle jag ge mig på att göra en ny skulle den antagligen inte se likadan ut. Föga förvånande domineras listan av […][...]

Det känns som igår. Jag såg Robert Svensson fronta Distorted Pilot Programme, ett skevt indierockband som påminde om Desaparecidos, på en obskyr festival i sydsverige någon gång runt millenieskiftet. Redan där och då slog han undan fötterna på mig med en approach få förunnad. Och likheterna med Conor Oberst har sedan dess följt med honom, […][...]

1984. Little Steven har lämnat E Street Band. Nu frontar han i eget namn, uppbackad av The Disciples of Soul. Soulsvänget är nästan helt borta. Istället för blås och sexigt sväng är det rak rock kryddad med (jobbiga) åttiotals-synthar. Rytmerna låter latinska ibland. Musiken har tappat kraft, men texterna har fått politisk styrka. ”Can you […][...]

Efter att lyssnat en del på ”Domestica” och missat epn ”Burst & Bloom”, kommer ”The Ugly Organ” som lite av en överraskning. Den förstnämnda är emo med drag av både Fugazi och Quicksand. Den sistnämnda är något helt annat. Hade jag hunnit med ”Burst & Bloom” hade jag nog tyckt att det här var en […][...]

Vi har aldrig tidigare varit så oense om vilken skiva som är årets bästa. Faktum är att ingen hade placerat den skiva som toppar vår gemensamma lista allra högst (även om två av oss höll den som näst bäst). Fyra av skivorna som någon i redaktionen höll allra varmast om hjärtat hamnade inte ens bland […][...]

Med en övervikt på 25% plockade en kille från Göteborg hem årets läsaromröstning. Över huvud taget verkar det som om ni tyckt att det varit ett bra år för svenskproducerad musik. På topp tio hittar vi lika mycket svensk som utländsk musik och de tre översta platserna tillfaller alla inhemska artister. 1. Håkan Hellström ”Det […][...]

Precis som varje år har det blivit dags att sätt ihop redaktionens egen samlingsskiva. Vi har valt två låtar var som vi verkligen gillat under det gångna året. Låtar som på ett eller annat vis får stå som symboler för musikåret 2002. 0. Tyskarna från Lund”Global Fussball OK” Fotbolls-VM levde. Luften var laddad med Ginger […][...]

Jag brukar inte tänka på Conor Obersts ålder. Inte heller på att han skulle jämföras med Elephant 6-kollektivet, Bob Dylan eller andra singer/songwriters. Istället tänker jag på att han verkar ha tankar om sitt ursprung, vart vi är på väg och hur samhället ser ut. Som soloartist under namnet Bright Eyes eller i bandet Desaparecidos. […][...]