Han står på cd-skivans baksida och pekar rätt upp i luften. Mot himlen. Gud är Pastor Gröns motor och mentor. Reverend Green (Pastor Grön) är just vad han kallas där producentinsatsen anges. Skivan är producerad av Pastor Grön och hans evige producentkompis Willie Mitchell. Därmed hamnar vi i den trygga soulhimlen. Viktigaste komponenterna är det […][...]

Knoppar brakar loss. Gröna och sjungande små schlagers. Vårens droppar klingar och splattar i Populous musik. Egentligen heter Populous Andrea Mangia. Italien är kitschens stamort. Se på italiensk TV. Allt ser ut som lyxig eurovisionsschlager. Nyhetsstudio eller frågesport kvittar lika. Dekoren är glassig och affischprunkande. Något av den dekorkänslan går igen i den här skivan. […][...]

Exotica-musiken är en tydlig föregångare till allt som är pop. Musikens tät-trio var Martin Denny, Les Baxter & Arthur Lyman. Ursprunget är lika suddigt som sägenomspunnet. Och tämligen säkert har du noll komma noll exotica-skivor i din samling. Det är femtiotal. Kriget och eländet är över. Turister kraschar in på nya stränder och Hilton-hotellen spankar […][...]

Du har nog aldrig funderat över hur det lät innan människan klivit upp ur urtidshavet med handväska och mikrougn redo. Det finns inga inspelningar gjorda av trilobiternas parningsritualer eller kontinentalsocklarnas långsamma skvalpande bränningar under det att dom drev runt med årmiljonerna som turbomotor. Nu är det ordnat. William Basinski och Richard Chartier gör en Electronica […][...]

Skivtiteln är alltså ”Olyckssyster”. Samtidigt är detta den vänligaste och varmaste musik som görs i Sverige. Då och då känns det som om Lisa nuddar en fromhet utan namn. Hon har en hängiven röst. Musiken på skivan (producerad av Lars Winnerbäck) är sprungen ur contryrock-traditionen från USA. Ofta finns ett vemodigt twang, en listigt gurglande […][...]

Dom 40 000 000 starkaste skälen att aldrig nånsin befatta sig med Årets bästa-listor för 2004 Det är smittsamt. Det sprider sig som pollen, som svampsporer, som dålig andedräkt och det bäddar för en dålig framtid då precis vartenda mopedbud sitter hemma och listar dom bästa reggae-singlarna 2004 istället för att lämna fram dom viktiga […][...]

Nu släpps åtta cd-upplagor av klassiska Eno-skivor. Fyra är nästan ”normal-pop”, fyra är milstolpar för den aktuella Electronica-vågen. Enos sätt att skapa stora ljudfält, stora tonande terränger, kompakta kontinenter av klarblå och grönmumlande ljudhimlar och –hav är den ”organiska” startpunkten och inspirationskällan för nutida electronica. I stark kontrast mot den ”syntetiska” eller ”maskinvurmande” starten som […][...]

Här kommer Kylie. Det snöar florsocker på hennes hatt. Hon har en körsbärsröd Cadillac. Hon har en limegrön pudel. Hon svävar i ett moln av fluff. Hon är tidlös karamell och pärongul pastell. När hela havet sinat ut till damm och bergen smält till rök – då kommer Kylie igen. I en ny ännu mera […][...]

Filmen är bäst på det längsta jag minns. Ska det verkligen stå så? Ja. Folk minns inte längre hur länge dom minns, men det gör jag. Jag minns inte det där som hände innan dom dödade Aldo Moro. Han var italienare och hittades i en baklucka på en bil på en tyst gata. Han hör […][...]

Kristian Blak är Färöarnas evige musikant. Född '47 har han komponerat musik med konstmusikalisk inriktning. Hans verk uppförs av ensembler och symfoniorkestrar internationellt. Med ”FUGLAMÁL” lämnar han instrumenten mänskliga sångröster. Alla ljud på skivan är inspelade av ett team (bestående av Karsten Larsen, Kartni Fornagarö och Jónhedin Tróndheim) tekniker som samlat in ljuden på den […][...]