Tänkte att jag på en höft skulle summera ett par grejer som betytt mycket för mig under den senare delen av året, eftersom det knappast går att summera hela kalenderåret. Men ju fler saker jag fick ner i mitt block desto fler kände jag mig tvingad att lägga till. Om jag ska nämna något känns […][...]

Det är dags för mig att ta en liten paus från skrivandet här på dagensskiva.com. Jag ska passa på att jobba med mitt andra projekt Ladyfest och koncentrera mig på mitt riktiga jobb lite extra. Framförallt ska jag passa på att lyssna på musik ur ett väldigt okritiskt perspektiv. Jag ska inte tvinga fram en […][...]

Remixskivor är ju ofta antingen eller. Antingen har man som min kompis uttryckte det, lyssnat sönder originalet och tar tacksamt emot något nytt att lyssna på. En remix kan också lyfta en låt så att den till och med blir bättre än originalet. Eller så känns remixen som en tråkig och felaktig tolkning av en […][...]

När jag lyssnar på Fear Of Music lämnas jag oberörd. Musiken viner förbi i snabb takt och lämnar inga positiva spår. Ska jag tycka till om nånting blir jag nog mest lite småsur. Lite småsur för att jag tycker att det låter konstlat och för mycket. För mycket av det mesta. För mycket omotiverat ylande […][...]

Bland de vanliga sommarplågorna som mygg, getingar och fästingar brukar det för mig, så här i slutet på sommaren, även handla om att jag är helt slut i öronen av för mycket musik. Jag har som vanligt varit på för många musikfestivaler och svalt för många intryck i min festivalhets att jag glömt att tänka […][...]

The Secret Machines spelade i Sverige för ett par veckor sen på Accelerator the Big One och erövrar nu delstater på andra sidan Atlanten tillsammans med Sveriges stoltheter i The Shout Out Louds och amerikanska Kings Of Leon. Man måste kalla det ett bra sällskap för att promota en platta med en hel del svängiga, […][...]

Ibland ger vissa låtar, framförallt när man lyssnar i hörlurar, en sån adrenalinkick att man halvspringer fram utan att tänka på det. Det händer sällan men det hände mig när jag fått ”Walking With A Ghost” på singel. Den var magisk. Jag som annars hatar att springa hade plötsligt hur mycket kraft som helst i […][...]

Karl Larsson återupplivar den amerikanska indierockens flora och fauna för att skapa en värld att trivas i. Där är det vänligt och svängigt. Där görs många fina låtar. Någon förvånades över att man kan göra sån här musik år 2005, och menade att man då måste vara totalt avskärmad från omvärlden. Karl har under ett […][...]

Jag har aldrig varit ett proffs på syntpop. Men när musiken i fråga innehåller tillräckligt bra melodier är det svårt för mig att undvika att falla i den grop den raka popen grävt upp framför mig. Man hinner knappt reagera. Firefox är en södertjej som framför sina låtar med sin ipod, sin mick och sin […][...]

Efter några skakiga veckor och en lång kväll ute i vimlet landade jag i en polares soffa, Hon skulle, mycket bestämt, spela upp en låt för mig. Solen började resa sig över taken men hon var bara tvungen. Så, alldeles för högt, utan någon som helst hänsyn till sovande grannar började tonerna som utgör det […][...]