Jag hade ärligt talat inga större förväntningar på Arvikafestivalen i år. Arrangörerna har jobbat hårt för att undvika känslan av Depeche Mode-konsert med massor av förband. Och visst imponerar bokningarna på de stora scenerna med namn som Nine Inch Nails, Röyksopp, Fever Ray, Korn, Fleet Foxes och Santigold. En på många sätt imponerande lista. Ändå […][...]

Efter att nästan ha varit uträknade men rest sig i sista sekunden kom Arvikafestivalen tillbaka, starkare än någonsin, och kör återigen för full gas. 2009 kom styrkebeskedet som bekant tidigt, då man ryckte åt sig Depeche Mode när årets festival fortfarande var i larvstadiet. Med andra ess som Nine Inch Nails sista (nåja, det återstår […][...]

Arvikafestivalen spikar idag den tredje dagens huvudakt med bokningen av amerikanska angstmetalbandet Korn. Sedan tidigare är det klart att Nine Inch Nails toppar torsdagen och att Depeche Mode kröner fredagen. Arvikafestivalen passar idag också på att bekräfta bokningar av Jenny Wilson, Joel Alme, Yuksek, Adiam Dymott, Jonna Lee och Nordpolen.[...]

Ena veckan släpps Dean Martin-plattan Forever Cool där man klistrat ihop befintligt arkivmaterial från Martin med nya sångpålägg från ett antal populära artister, ett tilltag man kan tycka vad man vill om. Veckan efter tar Lars Winnerbäck & Miss Li över förstaplatsen på singellistan med sin Om du lämnade mig nu, också något man kan […][...]

Festival. Det var ett tag sedan nu. I ärlighetens namn måste jag erkänna att det är min debut på Hultsfred. Jag har hållit mig på Arvika. Rockparty verkade så… ungt. Och visst känner jag mig lite gammal. Jag har ont i nacken efter första natten i tältet, fastän jag fick ha det helt för mig […][...]

Flogging Molly var först ut på min festival i år och det var precis så bra som jag hade förväntat mig. De är ett rutinerat liveband som vet hur man för sig och Pampas passar bandet mycket bättre än vad Atlantis gjorde. Och inramningen var närapå den bästa tänkbara. Sol, mycket folk, bra ljud och […][...]

Hultsfredsfestivalen närmar sig med stormsteg, den tionde i ordningen för min egen del, och jag har redan ett rosa armband på min högra handled. Jag befinner mig dock i lugnet än så länge, i lägenheten i Vetlanda, 45 minuters bilväg från Hultsfred. Åkte ner i dag och fixade armbandet, samt levererade ett tält och lite […][...]

Att den här skivan gick till mig och inte stannade hos chefredaktör Kal är fortfarande förvånande. Han har ett betydligt bättre förhållande till Korn än vad jag har. Dessutom har han en dokumenterat stark relation till Nine Inch Nails, ett band jag trots en sittning med nämnde herre ännu inte kunnat ta till mig. Var […][...]

I ett svagt ögonblick när jag lyssande på ”Anywhere but Home” första gången tyckte jag att Evanescence hade något att komma med. Kanske inte mycket, men ändå något. Det är fel. Evanescence har enkla låtar med smittsamma melodier som ikläds en tunn gothdräkt för att verka spännande. Raka, enkla powerackord täcks över med en orkestral […][...]

Viktiga band: Korn, Linkin Park. Med ett av de första attributen som moderna rock har använt sig av skulle Korn komma att skapa en ny genre med sin självbetitlade debutskiva 1994. Det nedstämda sound som Black Sabbath skapade (ironiskt nog på grund av en svetsskada som gjorde att Tony Iommi blev av med en fingertopp) […][...]