I en intervju jag läste om i veckan pekar ?uestlove ut Georgia Anne Muldrow som ”the De La Soul” of ”the next Native Tongues” (SA-RA blir Jungle Brothers och J*Davey blir A Tribe Called Quest). Klart jag ville höra mer. Några av er la kanske märke till Georgia Anne Muldrow när hon la sång på […][...]

I början av årtusendet släppte Goapele en självfinansierad skiva som hon valde att kalla ”Closer”, efter en av låtarna. När den skivan sålt slut och hon fortfarande inte nått större uppmärksamhet spelade hon in ytterligare fem låtar och släppte en ny version som fick namnet ”Even Closer”. Det gick bättre – om än långsamt. 2003 […][...]

Det går åtminstone hundra slentriansamlingar på varje samling gjord med kärlek. Aldrig är det så tydligt som de sex veckorna som leder fram till julafton. Majoriteten av samlingarna sätts ihop för att de är ett billigt sätt för skivbolaget att tjäna pengar på artistens arbete en andra gång (även om den senare också får en […][...]

Att beskriva hiphopen från den amerikanska södern handlar ofta om att framkalla bilder av fuktdrypande varmt farmliv och svettig sex eller helt enkelt om det vi brukar kalla funk. Trögt rullande och fläskigt vaggande. Stinkande och svettigt. Långt från storstadens glassiga nattklubbar. Här är ingen rädd för lite svett, snarare gäller regeln ju mer desto […][...]

Det är den andra stora soulbesvikelsen för året som har hamnat hos mig nu. Den här är dessutom sju resor värre. Den får Angie Stones ”Stone Love” att verka som ett brännande mästerverk. Det gör ont i mig att lyssna på det här. På ett dåligt sätt. Här finns ingenting som berör. Ingenting som stör. […][...]

Som att få smälla på bollen mot öppet mål från två meters håll och ändå inte lyckas med mer än stolpe in. Så känns det när jag lyssnar på ”True Notes vol. 1″, den första utgåvan på The Roots nystartade skivbolag Okayplayer Records. Uppställningen som mönstrats är i det närmaste oklanderlig ur ett okay-hiphop-perspektiv. Säkra […][...]

Jill Scotts andra skiva är två skivor. Inte en dubbel i egentlig mening, utan två helt olika skivor som egentligen borde förtjäna två olika recensioner. Skiva nummer ett (826) är live, inspelad under förra sommaren och till största delen från konserten den 26:e augusti (därav 8-26) i Washington DC. Låtarna är från hennes debutalbum Who […][...]

Första gången jag hörde Cooly’s Hot-Box var på den briljanta Roger Sanchez-singeln I Never Knew. Vemodig house när den är som bäst. Då sjöng de bara. Nu kommer första egna skivan. Och det är väl egentligen bara sången som förenar I Never Knew med Take It. Nu är det organisk, funkig soul som gäller. Cooly’s […][...]

Musiq Soulchild är ett ganska underligt namn som vid första anblicken verkar rätt pretentiöst. Men Musiq är en liten ordvitsare, som bland annat skrev alla sina texter kodat med fonetisk skrift för några år sedan. Därav också skivtiteln som alltså lyder: ”I Just Wanna Sing” om nu inte alla redan har fattat det. Andra exempel […][...]

Vem är hon? Jill Scott. Ja, om namnet inte ringde en klocka första gången ni läste det så ska jag inte klandra er. I slutet av augusti år 2000 har hon börjat göra mer väsen av sig här i Norden. Så pass mycket att ni nu borde ha åtminstone ett hum om vem hon är. […][...]