Om du tycker att Parliament-Funkadelic-familjeträdet är snårigt är det ingenting mot August Darnells. De färgglada discodrinkarnas stormästare och hans lika vilt sprakande kumpaners musik gick in i och ut ur varandras liv på ett vis som lär krävas ytterligare en handfull volymer innan vi kommer i närheten av en någorlunda representativ bild. Egentligen kan jag tycka [...]

Den här dubbeln var tänkt som den storslagna återkomsten. En skiva Funkadelic, en skiva Parliament. P-funkens tvillingband förenade en gång för alla. Så blev det nu inte. På fler sätt än ett. För den som följt George Clinton och hans turnérande funkcirkus under de senaste åren är den här skivan ändå ingen överraskning. Det handlar i [...]

Det är precis i början av 70-talet. Holland-Dozier-Holland har för första gången tröttnat på Berry Gordy och lanserat egna etiketten Invictus. De signar lite på måfå allt som de hört talas om i korridorerna på Motown. George Clinton har i sin tur tröttnat på att försöka få Gordy att köpa hans låtar eller att spela in [...]

1971 Funkadelic. Sen. 1982 Bad Brains. 1988 24-7 Spyz. 2004 Mos Def. Eller. 1984 Run DMC. 2002 The Roots. 2004 Mos Def. Eller både och. Å den tredje sidan är det också en direkt fortsättning på Black Star och “Black on Both Sides”. För även om The Mighty Mos har spelat in en knippe låtar med [...]

Ibland måste man åka till den plats där musiken finns. Göra det där lilla extra för att få bästa utdelning. Gå steget längre och inte vänta på att få serverat på silverfat. Det är en av de viktigaste påminnelserna Anders gett mig sedan han klev ombord hos oss i slutet av förra året. I januari mötte [...]

Innan konserten är jag lite orolig över den korta speltiden. Enligt programmet har festivalens samtliga artister nämligen en och en halv timme på sig. Jag minns hur snopet det kändes när p-funkcirkusen precis blivit varma i kläderna och fick avbryta sin spelning efter ungefär den tiden på Skeppsholmen härom året. Det ska visa sig att [...]

Fredrik Strage har en gång sagt att electroclash var musikjournalistmusik. Musik som hyllas överallt, men som inte en käft utanför kåren köper. Det ligger en hel del i det. Oavsett vad man må tycka om electroclash (allt från att det var ett skitkass genrenamn till att musiken bara är såååå 2002) så kom Felix da Housecat att [...]

Varning kids! Detta är ingen hiphopskiva! Håll er borta om ni inte klarar gitarrer! Jimi Hendrix, Funkadelic, Prince, Living Colour, 24-7 Spyz, Lenny Kravitz och … Boo Radleys. Så var vi av med namndroppandet också. N*E*R*D fortsätter sitt korståg för att återupprätta funkrockens skamfilade rykte. “Fly or Die” tar vid där “In Search of… v. 2″ lämnade av. [...]

Jag kan inte hjälpa att jag känner det som Plastic Fang är en mellanskiva. Och faktiskt JSBX sämsta på tio års aktiv karriär. Men det är mer bedömt efter en JSBX-mall än något annat. Antagligen kommer det talas om att yngre förmågor sprungit om dem i bluesig rock'n'roll, men det är inte riktigt så. The [...]

Jag vet inte vad jag tycker mest illa om. Att den här skivan känns som en enda lång pengahungrig spekulation. Att en sida i cd-häftet gör reklam för skivor som inte har det minsta med 2Pac att göra (bland annat solodebuter från två artister som av en slump är med på varsitt spår på 2Pacs skiva). [...]