Lattelounge för personlighetsamputerade cafékedjor eller PR-muzak till krystad livsstilsreklam. Det är väl ungefär sådana omdömen som Bonobo och andra liknande artister brukar få om sin musik. Antagligen inte så roligt att höra men i många fall inte heller särskilt långt från sanningen. Simon Green kan åtminstone även om han skulle gråta på väg dit säkerligen […][...]

Jag ska villigt erkänna att det inte var särskilt mycket som lockade mig till Arvikafestivalen 2010. Och då är jag verkligen inte särskilt svårflörtad när jag väger för och mot att åka till Värmlands finaste festival. För mig handlar Arvikafestivalen främst om att få träffa mina fina vänner i redaktionen. Det saknar jag i år. […][...]

Eftersom festivalarrangörerna valt att släppa ungefär tre band i taget för att få så mycket press som möjligt har vi för länge sedan tröttnat på att skriva om varje enskilt bandsläpp (herregud, köp en annons det kostar inte så mycket). Nu har de flesta av festivalerna våren och sommaren 2010 hunnit släppa ett gäng bokningar. […][...]

Han växlar upp ett snäpp på sitt femte Four Tet-album, Kieran Hebden. Det uttalade målet att den här gången göra ett mer balanserat album än tidigare märks framförallt i att beats och rytmer allt som oftast hamnar i samma stadiga 4/4-tempo. Att det är just klubbmusik som är inspirationskällan och den sammanhållande faktorn är inte […][...]

Jag försvarar villigt min etta med näbbar och klor. Jag älskar den. Resten spelar inte fullt lika stor roll, vissa har jag inte hört på ett par år, någon kom i höstas. Givetvis har man ju också glömt en del, och vissa kanske inte egentligen bör vara med. Men, spillerill. Det var aldrig någon riktig […][...]

Klubbprogrammet på Way Out West startar redan på torsdagen, innan festivalen i Slottsskogen börjat. På fredags- och lördagskvällen tar klubbprogrammet vid där parkprogrammet slutar. Idag presenterades följande band till klubbprogrammet: Grand Archives Four Tet Kid Sister A-trak Faca Dapuntobeat Louis XIV Buzzcocks Fanfarlo The High Hats Henry Fiat’s Open Sore[...]

En av de få saker man faktiskt kan vara säker på med Kieran Hebden är att man aldrig kan vara riktigt säker på i vilken riktning han kommer ta sin musik. För oavsett hur hyllat ett släpp blivit har Hebden aldrig slagit sig till ro utan snarare tvärtom sett det som en anledning att ta […][...]

Att förväntningarna på Anders Trentemøllers debutalbum The Last Resort var högt ställda är definitivt ingen överdrift. För med en meritlista bestående av egna 12″-singlar, EP:s och mängder av remixer av artister som Röyksopp, Pet Shop Boys och The Knife som han modellerat om i sin dansanta minimalfunkiga technostil var frågan om han skulle klara av […][...]

Inte helt oväntat går Kieran Hebden en helt egen väg när det nu är dags för Four Tets bidrag till DJ-Kicks-serien. Upplägget är i stort sett detsamma, en artist väljer låtar som de inspireras av, men den stora skillnaden är att Hebdens blandning är långt ifrån så uttalat dansgolvvänlig som man vant sig när det […][...]

Jag förstod inte vad meningen var med den här skivan. Samlingen är onekligen intressant, den börjar väldigt lugnt och förföriskt, som en godnattsaga. För att sedan ta upp i takt och bli rockig och efter det flippa ur och sen avsluta allt med ett spoken word med irriterande bakgrund. I förvirringen framstod sedan ett faktum, […][...]