Man kan väl inte direkt anklaga Tamara Hunkeler och Christian Hirt (nu när jag till sist, efter all förvirring, lärt mig att Dinka består av dessa två) för att ta några radikalt stora steg åt något håll mellan sina skivor. Linjen mellan The Temptation, Hotel Summerville och Tales of the Sun är rätt spikrak. Visst. […][...]

Genom alla år som jag lyssnat på musik och ögnat igenom tack-listor i skivkonvolut – alltifrån avhandlingslånga listor till ennamnstack – känns det som att jag sett allt som går att tacka. När Boeoes Kaelstigen tackar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap öppnas helt plötsligt en helt ny kategori. Första gången jag hörde Leo Nathorst-Böös och […][...]

Den korta versionen: jag jobbar i kapp. Först 100 fantastiska låtar från 2008. Sedan lika många från 2009. Uppdelade i block om 10, publicerade en i veckan. 20 veckor. 200 låtar som alla borde upptäcka. I ingen särskild ordning, även om jag som vanligt säkerligen sparar några av de allra bästa till slutet. Det är […][...]

I år har det hunnit gå sexton år sedan dagens Underworld föddes med genombrottet Dubnobasswithmyheadman. Sedan dess har gruppen faktiskt bara släppt fyra album. Med Barking blir det fem – och sedan starten 1988 är vi nu framme vid album nummer åtta. Sedan dess har Underworld liksom bara funnits där. Som jag konstaterade när jag […][...]

När tvåtusentalet precis tagit sina första stapplande steg släppte Nick Bracegirdle ett av förra decenniets bästa album i och med Behind the Sun. Där möttes Chicane och Justine Suissa i Autumn Tactics, en av de sorgvackraste höstbilder som ramats in, Clannads Theme From Harry’s Game reinkarnerades som Saltwater med originalsångerskan Maire Brennan vid sin sida […][...]

De finns där, vare sig man vill eller inte. Fördomarna. När Deadmau5 2006 rullade ut sin Faxing Berlin visste han nog inte vad det var han satte igång. Mötet mellan progressiv house och den poppigaste av meloditrance var egentligen inte ett jättesteg åt något håll, men samtidigt blev det ändå något nytt. Framförallt blev det […][...]

Balearica-retrovågen som svepte fram som mest för några år sedan kanske har tappat det mesta av sitt omedelbara momentum, men som med alla musikgenrer plockade den inte ner skylten helt och hållet bara för att månadssmakerna skiftade. En av dem som fortsätter traska längs med balearica-stigen är kanadensaren Michael Silver, som jag först stötte på […][...]

Det är två saker som jag inte kan förstå med For Lack of a Better Name. Det ena är varför alltihop börjar med Jive Bunny & The Mastermixers. Det andra varför Joel Zimmerman släppt ifrån sig en så drygtrist skiva. Okej. Den första punkten är kanske inte helt sann, men Jive Bunny & The Mastermixers […][...]

The Brilliant Mistakes Distant Drumming Aunt Mimi’s Records/Hemifrån En blandning av from pop och americana. Myspace Citizen K Meet Citizen K Paraply Records/Plugged Tankarna går åt Kristofer Åström, bröderna Kjellvander med flera, om än lite ljusare. Myspace De lyckliga kompisarna Hugos sång ep Wild Kingdom/Sound Pollution En jävla karusell. Myspace Thrice Beggars Vagrant/Sound Pollution Jodå, […][...]

Om genren ”poptrance”, ordet poptrance eller bara tanken på något av dem ger dig panikångest har jag just gjort dig en tjänst. Du kan sluta läsa här och istället göra något mer produktivt. Nu blir det nämligen poptrance. Tre timmar poptrance tätt ihoptryckt på två silverfärgade skivor. Alternativt tre timmar poptrance som döljer sig mellan […][...]