Ett krackelerat banksystem. Vulkaner som lamslår flygtrafiken över Europa. Björk. Island är ön som har en del att stå till svars för. Därför är det befriande att få en rejäl dos hardcorerens från ett gäng frustrerade Reykjavik-ungdomar. Och det, det är något vi inte är bortskämda med. Den senaste vitala rockmusiken jag hörde från ön […][...]

Som ett åskväder rider norska Kvelertak in i världens metalskallars medvetande. En träffande liknelse, här hyllas Oden och hans gelikar, här lovsjungs rusdrycker i Mjød och här behandlas fiktiva varelser i Sjøhyenar (Havets Herrar). I vanliga fall har jag oerhört svårt för band av denna kaliber, men Kvelertak lyckas bibehålla ett fokus och framför allt […][...]

Det snackades en del i går eftermiddag om att Kylesa skulle ha blåst Converge av scenen när turnépaketet besökte Stockholm för några dagar sedan. Jag betvivlar inte att så var fallet, men på Debaser Malmö i går rådde ingen tvekan om vem som regerade; Jacob Bannon och hans Converge var makalöst bra. Med det inte […][...]

Danzig Deth Red Sabaoth AFM Records/Sound Pollution Ny platta med gamla grepp. Danzig har även passat på att piffa upp omslaget och konvolutet med en hel del nakna bröst. Myspace Yonder Foreign Shore Veranda Independent Records/Bonnier Amigo Folk och blues i mörkt och maka tempo. Myspace Kråkesølv Trådnøsting Diger/Sound Pollution Norsk skramlig pop/rock med lite […][...]

Michael Jackson, eller rättare sagt hans dödsbo, har skrivit på ett nytt skivkontrakt med Sony för 250 miljoner dollar, ett rekord för en inte längre levande artist. Kontraktet är för 10 album över sju år. Ceremonin där ABBA togs med i Rock N Roll Hall of Fame tillsammans med The Stooges och Jimmy Cliff var […][...]

Nu har de hittat rätt. Gävles Meleeh tar stora stegen mot perfektion i och med To Live and Die Alone och det var på tiden. Två plattor har föregått denna och genomgående för dessa har varit ett sökande efter egen identitet, det har bitvis varit för anonymt, bitvis för peppat – man har velat alldeles […][...]

Det är egentligen helt jävla omöjligt att lista de bästa skivorna ur ett helt årtionde. Vi gav oss fan på att göra det. Det här är min lista, den sammanställdes för några veckor sedan. Skulle jag ge mig på att göra en ny skulle den antagligen inte se likadan ut. Föga förvånande domineras listan av […][...]

Fever Ray Fever Ray Jag slås av det stora mörkret på Fever Ray:s självbetitlade debutskiva. Men jag är osäker på vad mörkret består av. /…/ Det långsamma tempot och de mörka malande tonerna. Även om det strös ut rikligt med lättare toner ovanpå anrättningen smakar det sorg. Det smakar uppgivenhet, förlorad kraft. Men även om […][...]

Ända sedan 1999 års split-EP med Agoraphobic Nosebleed, The Poacher Diaries – som var min första bekantskap med Converge – har utvecklingskurvan pekat uppåt utan minsta tendens att vika av från den inslagna riktningen. Sjunde fullängdaren Axe to Fall är inget undantag. Uttrycket har genom åren förfinats och frågan ifall de ändå inte var bäst […][...]

Igår eftermiddag undrade Patrik om vi inte hade glömt göra en månadssammanfattning. Det hade vi ju. September, världens bästa månad, hade passerat innan vi hann ropa ”Girls!”. Men material till en lista saknades inte. Nicolai Dunger Can You? (låt) Nicolai Dunger återanvänder A Taste of Ra i eget namn. Bäst på nya skivan såklart. (Karulus […][...]