Stockholmsduon woland drar åt två håll samtidigt. De tycks vilja peta i öppna sår och göra precis sådär nervvrakig, känslosam pop som rönt så enorma framgångar i landet under detta millennium. Å andra sidan vittnar deras dova sound om rötter i det nonchalanta, mest narcissistiska åttiotalet. De söker både den blasé attityden och intensiteten, och […][...]

Our Love to Admire. I ärlighetens namn så har jag få, för att inte säga noll minnen av Interpols tredje album. Även om man både då och nu visste ungefär vad som komma skulle. Interpol är inte direkt ett band hågade att byta linje, även om man efter inspelningen av detta misstänksamt nog självbetitlade fjärde […][...]

Outtröttligt pressar motorerna vidare. Oavsett hur tunnhårig Nick Cave än blir så kommer det alltid att fortsätta framåt. Även om Grinderman 2 redan patenterar bandets sound på samma sätt som man numera kan förutspå de botaniska och mytologiska referenserna på ett album med The Bad Seeds, så ångar Cave, Warren Ellis, Jim Sclavunos och Martyn […][...]

Inledningsvis bör påpekas att påståenden angående Samantha Lims vokala likheter med Siouxsie Sioux är helt och fullt felaktiga, och kanske även straffbara. Teenagersintokyo kommer ursprungligen från Australien, men har för att få fart på karriären flyttat till London. Frågan är dock om det enbart var en flytt som krävdes. Sacrifice drar ibland mot Bat for […][...]

Yeth Yeth Yeth är, sitt namn och mycket ostiga teoretiska bakgrund till trots, en rätt oförarglig skiva. Med avstamp i mer eller mindre lika doser kraut och halvkantig åttiotalspop gör Chadwick Donald Bidwell och Dee Kesler pop med lite skak och rost i kanterna. Efter den initiala, instinktiva (om än lätta) motviljan mot de stora […][...]

Arcade Fire blickar för första gången framåt. För ett band som alltid burit världens sorger på sina axlar är det mycket begärt. Vid en första anblick kan The Suburbs tyckas onaturligt glättig, men ingen bör låta sig luras. Scenariot har bara förflyttats och skiftat skepnad. Man har gjort sig av med det tyngsta symfoniska, det […][...]

Texterna till Hidden Lands genererades genom att stycken ur The Secret Life of the Forest av Richard Ketchum kördes genom Google Translate till japanska och sedan tillbaka till engelska igen. Grunderna för musiken petades sakta fram på en keyboard, som ingen i bandet visste hur man hanterade. Med andra ord, helt enkelt lysande förutsättningar för […][...]

Max Richter, född i Tyskland i mitten av 60-talet, har en lång karriär som musiker och kompositör bakom sig. Han ingick under många år i ensemblen Piano Circus, med vilken han släppte flertalet album. Sedan dess har Richter samarbetat vitt och brett (Roni Size och Vashti Bunyan är två exempel), skrivit filmsoundtrack och producerat. Infra […][...]

Libraries följer tätt i hälarna på North Carolina-kvintetten The Love Languages albumdebut från förra året. Även utan att ha hört denna är det dock inte speciellt svårt att konstatera att bandet har klarat sig smärtfritt ifrån den beryktade uppföljarsjukan. Libraries är, i korthet, essensen av sina influenser. Den låter aldrig som en karbonkopia av någon […][...]

Uppenbarligen så har jag ruvat på ceo ett tag. Väntat och sett om den skulle gro, även om man egentligen redan visste att så inte var fallet. I enlighet med vad som närmast är en hatkärlekslinje är White Magic ett album man förmodligen antingen älskar eller blir förargad på, även om den största delen av […][...]