Jag var på en fest för ett tag sedan och efter några glas tyskt tetravin kom den inte så nyskapande – men ack så intressanta – frågan ”vilken skiva skulle du ta med dig till en öde ö” upp. En fråga som får alla att himla med ögonen och utbrista ”men hallå, det är ju […][...]

…And You Will Know Us By The Trail Of Dead är antagligen det bästa bandnamnet sen Australiensiska bandet The Makers of the Dead Travels Fast lade ner. Men det är inte bara namnet som gör Trail of Dead till ett av mina absoluta favoritband alla kategorier. Deras andra skiva ”Madonna” (Merge Records), som kom 1999, […][...]

När inspelningen av Beatles-albumet Revolver var avslutad var John Lennon rastlös och uppe i varv. Varför inte fortsätta spela in nu när det ändå flöt? Sagt och gjort – visserligen åkte Ringo hem och hinkade gin & tonic, men till allas glädje visade det sig att Keith Moon både hade tid och lust att hoppa […][...]

Det är inte ofta jag lärt mig texter till den grad att jag fortfarande minns dem efter tio år, men det har hänt. Sly and The Family Stones platta Fresh innehåller ett par sådana låtar där varenda inandning, frasering och stavelse sitter bergfast memorerat. Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag hörde den. En gång […][...]

Här kommer tio anledningar till att Apocalypse Dudes får tio av tio. 1. Inledningen En skivas inledning är givetvis det viktigaste som finns, men det gäller att inte bara ha en bra inledningslåt, man måste hålla kvalitén uppe för att det ska vara någon mening med det hela. Apocalypse Dudes har en av de bästa […][...]

Sometimes you wish you knew karate Oh, the things that you could do Fountains of Waynes debutalbum kom 1996. Det hade en fantastisk, en dålig och tio bra låtar. Soundet var i ungefär samma anda som Weezer. Dist-mosade gitarrer, crashcymbaler och en överdos melodier. Charmigt men lite odynamiskt. Till nästa gång lärde de sig variera […][...]

Liberator släppte en av Sveriges viktigaste skivor 1996 i och med släppet av albumet This is … Skivan tog landet med storm och var klockren i det då lite skatokiga Sverige. Men denna recension handlar inte om detta mästerverk utan om EP:n som kom året efter. På Carefully Blended får vi ta del av en […][...]

Många skivor har påverkat min musikaliska uppfattning genom åren, men det är nåt speciellt med de första. När jag var elva år visste jag inte så mycket om musik förutom att soundtracket till Karlsson på taket var jävligt bra. Varje gång vi var hos min mormor sprang jag genast in till min morbrors pojkrum för […][...]

Helt utan tvekan en av världens bästa rockenroll-skivor, från Hallsberg dessutom! Varför All Steel Coaches inte blev stora som Sator och spelar på Hultsfred varje år fattar inte jag. Hela min syn på och känsla för denna platta bottnar sig i att den är den ultimata festarplattan, vad man än dricker och var man än […][...]

Man kunde ana det redan på förra albumet Dizzy Up the Girl. Att Amerikanska Goo Goo Dolls hade sina bästa dagar bakom sig. På något sätt försökte jag ändå hålla skenet uppe om att det här var ett bra band som kanske visserligen inte gjorde så där särdeles bra ifrån sig på den skivan, men […][...]