Recension
- Killer Blow (låt, lp) Sade
- 1986
- Virgin
En skrivmaskinsparentes
Lyssna
Etiketter
En musikal om femtiotalets musikalera med Eighth Wonder-sångerskan och Oasis-Liams exfru Patsy Kensit i en av huvudrollerna och med David Bowie dansande på en jättelik skrivmaskin – kan det vara något att göra film av?
Skriver vi 1986 så var det definitivt något att göra film av.
Med tanke på att Bowie samma år spelade huvudrollen i Mupparna-Jim Hensons fantasyfilm Labyrinth så verkar å andra sidan det mesta ha varit möjligt då.
Så här efteråt är det förmodligen just David Bowie som filmen Absolute Beginners är mest ihågkommen för och framförallt det titelspår han framförde.
Samtidigt var en film om femtiotalet helt rätt 1986. Den slickade popjazzen kunde knappt vara mer rätt – åtminstone inte i Storbritannien. Med samma slags bisarra logik känns det inte heller särskilt konstigt att Absolute Beginners regisserades av Julien Temple – som under sin karriär regisserat dokumentärer och musikvideor åt så skilda namn och om så skilda saker som som Sex Pistols, Rolling Stone, Janet Jackson, ABC, Whitney Houston, Scissor Sisters, Glastonbury, Culture Club, Joe Strummer, Blur och Luther Vandross. Som dessutom var regissören bakom klassiska The Great Rock ‘n’ Roll Swindle och lite mindre klassiska Earth Girls Are Easy.
Så det vi med andra har är en enormt påkostad musikalfilm med någon slags löst sammanhängande handling baserad på Colin MacInnes bok om ett jazzfemtiotal på väg in i ett popsextiotal regisserad av en inte helt okontroversiell musikvideoregissör och med David Bowie dansande på en gigantisk skrivmaskin. Det kunde förstås inte bli särskilt mycket annat än en gigantisk kommersiell flopp.
Ett av ansiktena som dyker upp i filmen tillhör Sades frontfigur. Hon och övriga gruppmedlemmar återfinns också på filmens soundtrack i sällskap av namn som Bowie, Eighth Wonder, The Style Council, Gil Evans, Ray Davies och Working Week. Och gruppens bidrag Killer Blow känns ganska mycket precis som vad det faktiskt är.
En låt som spelats in på uppdrag för att passa en film. En låt på ett soundtrack. Och inte en av de där låtarna man plockar ut, lägger på en singel och använder för att sälja filmen.
Om Sade alltid haft jazzen med sig in i sin pop och soul är Killer Blow ren jazz, med åttiotalskant. Det gör också att låten har rätt långt till de riktigt, riktigt stora Sade-ögonblicken.
Ett måste för komplettister, men för alla andra en parentes inte värd att lägga särskilt mycket energi på att leta upp.
Publicerad: 2010-02-17 00:02 / Uppdaterad: 2010-02-16 23:41
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).