Igår eftermiddag undrade Patrik om vi inte hade glömt göra en månadssammanfattning. Det hade vi ju. September, världens bästa månad, hade passerat innan vi hann ropa ”Girls!”. Men material till en lista saknades inte.

Nicolai Dunger Can You? (låt)
Nicolai Dunger återanvänder A Taste of Ra i eget namn. Bäst på nya skivan såklart. (Karulus Rex)

Little Dragon Machine Dreams (album)
Retrofuturistisk electrojazz som vinner i längden. (Patrik Hamberg)

Kurt Vile Blackberry Song (låt)
Kurt Viles album Childish Prodigy är sökt risigt, vasst och grötigt på alla rätta, septembersoliga sätt. (Maria Gustafsson)

The Bear Quartet 89 (album)
Släpptes 09/09/09 och var månadens absolut bästa, i bra konkurrens av promoexet av Converges Axe to Fall och Masshysteris spelning på Debaser Malmö 09/09/12. (Jonas Appelqvist)

Electric Wizard, Kafé de Luxe, Växjö (konsert)
Tillbedjande av Riffet i en svettig källare. Mäktigt. (Tomas Lundström)

Abandon The Dead End (album)
Det är knappast meningen att skivan ska upplevas som ett livselixir, men det är just vad det är. (Mats Guldbrand)

Jay-Z The Blueprint 3 (album)
Albumet fick en sågning av mig. Och jag har inte ändrat mitt tycke än, men jag har öppnat upp för möjligheten att albumet kanske kommer växa med tiden. Oavsett, så blir Hovas nya skiva septembers höjdpunkt. Årets till och med! Han är ju störst. (Karin Lillbroända)

Beyoncé (artist)
När Kanye West under Taylor Swifts tacktal på MTV Video Music Awards ännu en gång tar sig friheten att storma en scen och grabba tag i en mikrofon, för att deklarera sina åsikter som högsta sanning, är det självklart Beyoncé som räddar situationen och gör alla glada igen. Under sitt eget tacktal ropar hon upp Swift, som äntligen får prata till punkt. Dagarna efteråt blir Kanyes ”I’mma let you finish” tillsammans med Anna Ankas, enligt diverse antifeminister uppfriskande subversiva, syn på könsroller och familj det mest uttjatade skämtmaterialet 2009. (Agnes Arpi)