Fantasilösa liknelser med Duracellkaniner kan inte göra Paper rättvisa. Trion är bortom sådant, man verkar i en helt egen division. På Mischmasch lyckas man upprepa bedriften från 2008 års An Object – att mästra tekniken i att hänge sig totalt åt en monoton krautrock men samtidigt göra den organisk. Man slås av det om man […][...]

Kort efter att 89 släpptes i fjol åkte Sveriges mest egensinniga kvartett på turné. Ett tilltag i samma klass som Halleys komet. Typ. Redan där, på Babels scen i Malmö, fick man ta del av embryon som skulle utgöra Monty Python, bandets sextonde studioalbum. Redan då fanns det enligt hörsägen låtar klara för ett helt […][...]

Eftersom festivalarrangörerna valt att släppa ungefär tre band i taget för att få så mycket press som möjligt har vi för länge sedan tröttnat på att skriva om varje enskilt bandsläpp (herregud, köp en annons det kostar inte så mycket). Nu har de flesta av festivalerna våren och sommaren 2010 hunnit släppa ett gäng bokningar. […][...]

Det är egentligen helt jävla omöjligt att lista de bästa skivorna ur ett helt årtionde. Vi gav oss fan på att göra det. Det här är min lista, den sammanställdes för några veckor sedan. Skulle jag ge mig på att göra en ny skulle den antagligen inte se likadan ut. Föga förvånande domineras listan av […][...]

Ju mer jag grävde i skivhögar, backar och hårddiskar gjorde sig musikminnena påminda. Musikhändelser som sammanfattar mer eller mindre hela mitt vuxna liv. Där låg I Am Trying to Break Your Heart-dokumentären och surade i ett hörn. Minnet av att gå hem från jobbet dagen då Elliott Smith dog dök upp och tvingades bort. Gången […][...]

Freddie Wadling The Dark Flower/Den mörka blomman Tvetydigheten i att vara artistsveriges mest ljusskygga personlighet och samtidigt en av de mest älskade artisterna är långt från självvald, men likafullt ett faktum. – Jonas Appelqvist Fever Ray Fever Ray Ingen kan som Karin. Känns som ett naturligt steg efter Silent Shout. Tills skivan släpps ordentligt tänker […][...]

Fever Ray Fever Ray Jag slås av det stora mörkret på Fever Ray:s självbetitlade debutskiva. Men jag är osäker på vad mörkret består av. /…/ Det långsamma tempot och de mörka malande tonerna. Även om det strös ut rikligt med lättare toner ovanpå anrättningen smakar det sorg. Det smakar uppgivenhet, förlorad kraft. Men även om […][...]

The Bear Quartet Millions I 2009 års digra skivskörd stack The Bear Quartets 89 ut och första singeln, Millions, höjde på flera ögonbryn. Dels på grund av en omedelbar hitpotential från ett band som betackar sig från galor, rotationslistor, försäljningssiffror och dels för att den tog ännu ett steg i en riktning ingen kunde ana. […][...]

Med medlemmar som har förflutna karriärer i bl.a. Brick, Fireside och Breach har NEI redan ett beprövat kvalitetskapital att ta av och samtidigt allas ögon på sig. Debutalbumet New Agenda, som släpptes via National i höstas, lever upp till förväntningarna. En svensk motsvarigheten till Jesus Lizard som svänger oerhört bra. Eller, för att citera bandet […][...]

Igår eftermiddag undrade Patrik om vi inte hade glömt göra en månadssammanfattning. Det hade vi ju. September, världens bästa månad, hade passerat innan vi hann ropa ”Girls!”. Men material till en lista saknades inte. Nicolai Dunger Can You? (låt) Nicolai Dunger återanvänder A Taste of Ra i eget namn. Bäst på nya skivan såklart. (Karulus […][...]