Recension
- Studio 150 (CD) Paul Weller
- 2004
- V2
Glada ekon ur Pauls gyllene jukebox
Lyssna
Externa länkar
- paulweller.com
- Officiella sidan.
Han är brittisk kung av cool. Han badar i legendernas sus.
Mannen som drog igång Jam, det mest smarta och stilmedvetna av punkbanden. Mannen som startade Style Council – ordet stil är centralt för denna elegante snobb från samhällets nollsektion ute i Woking, en av många marginalbosättningar som finns i Londons utkant. Den som föds där under femtiotalet föds in i en virvel av swinging things – exotiska och ändå så nära. Så är det i alla stora städer – i förorternas pool av miljoner okända finns dom som kommer att uppfatta citylivet som mest omistligt och evigt hägrande. Mer så än för dom som kommer från ett svart hål ute i skogen.
Paul har vårdat den unge cityflanörens utseende. Han har ett distanserat och trendkänsligt förhållande till musiken. Den svala soulvinden i Style Council är hans starkaste bidrag till populärmusiken. Men också på den här skivan, en samling kräset utvalda covers, finns den svala känslan. Ibland uppstår skrattande och rullande jubeltempon – som inte är särskilt Wellerska. Det är skivans höjdpunkter.
Sen har han nött ner rösten på ett intressant sätt. Paul låter som den utlevade och hedonistiske provsmakaren av olika krävande livsstilar. Han har hittat fram till ett starkt markerat röstrasp som gör honom till en arketypisk singer-songwriter. Han sjunger med en röst som män skulle kalla tuff och kvinnor uppfattar som sexig. Eller som skådespelare skulle säga – ”supit ihop en röst med karaktär”.
Nu åker han kana genom en lång rad soul-smakande gamla favoriter. Och då och då kastar han sånt som Tim Hardins ”Don't Make Promises” och Gordon Lightfoots ”Early Morning Rain”. Chic-teamet Rodgers- Edwards finns representerade med ”Thinking of You”. Och så håller det på. Glamourgreven Weller håller stilen. Det är en noga utvald samling nejlikor som doftar dunkel dåtid. Pauls tolkningar av bekanta sånger är smakfulla och sitter tajt som ett andra skinn. Inget låter stulet. Inget låter falska fjädrar. Han gör en glad och grundligt gungande grundkurs i goda melodier från alldeles nyss. ”All Along the Watchtower” av Dylan har ju hunnit några varv i cover-karusellen. Det här varvet är stilfullt, glimrande och gjort med både vördnad och vild glimt i virilpumpen. En alldeles märkvärdigt vuxen och försonad hyllning till popmusik är ”Studio 150″. Jag tycker den är så genuint förälskad i attityden mot originalen och så helt odramatiskt självständig. Mycket vacker dessutom. Där Bowie och Ferry varit bamsenallar som sugit sönder gamla hits som neon-nappar gör Paul det bästa av allt – han hyllar musiken han vuxit upp med. Det är ett kärleksarbete.
Tänd 150 ljus och lyssna.
Publicerad: 2004-09-16 00:00 / Uppdaterad: 2004-09-16 00:00
44 kommentarer
Hej, jag gillar alternativ musik. Jag är först, hoppas jag.
#
tänk om alla vore homo. det vore inte kul.
#
Om alla var homo, då skulle det vara heteronormativt att vara homo.
#
och då skulle det heta homonormativt.
#
killen heter paul weller – inget annat.
#
Ed Harcourt?
#
nä- paul .
weller – alltså paul
w e l l e r
#
Gå Kjell gå!
Inledningen var det bästa jag läst på länge.
#
Bra recension – den här skivan blir jag sugen på! Tycker dock att Bowie får en oförtjänt spark. Det han gjorde med "God only knows" är oförlåtligt, men han är ingen Ferry eller Rod, när det gäller att misshandla gamla godingar.
#
"In Swedish 'Jam' means sylt, what does it mean in english?" -Jo den intervjun med Jam är väl nåt av det roligaste som hänt inom åttiotalets musikjournalistik.
#
Vad sorgligt det måste vara att skriva recensioner här och bara få idiotkommentarer som respons. Skärp er!
Recensionen är (relativt) kort men innehåller allt viktigt. Jag vet vad jag får om jag köper den här plattan.
#
"Tänd 150 ljus och lyssna." -blä
#
Det är väl snarast så här, att om man bara får idiotkommentarer så vet man att man har skrivit nåt jävligt bra. För folk brukar inte vara sena att klaga när det finns nåt att klaga på.
#
Väldigt bra provlyssning på hemsidan.
#
Det är duktigt att få en Neil Young-låt att låta Michael Bolton.
"I'll be
honest with you, I love his music, I do, I'm a Michael Bolton fan."
#
THE Jam och THE Style Council heter dom, gubbe lilla!
#
Kul att Arninge förstår Paul Wellers storhet.
Hatten av !
Paul Weller rules, again !
#
Do they throw eggs at you in English???
Hahaha….otroligt kul!
#
I katalogen över inte så lyckade intervjuer med stora stjärnor lyser en liten tabbe extra starkt.
Den nervöse killen (jag tror att det var aktuellts utsände) till Bruce Springsteen:
– Do you know what we call you for in Sweden?
Bruce:No, what?
– Brusan!
Bruce, efter en förbryllad tankepaus:
– Wouldn´t that be something like "The Bruce"?
Reportern, jättenöjt:
– Yeah!
#
Hendrix har gjort den överlägset bästa covern alla kategorier när han gjorde "All Along the Watchtower".
#
Det är sant, men även U2 gör en bra cover på watchtower
#
Top 5 Weller
Setting Sons
All Mod Cons
In The City
Wild Wood
Stanley Road
#
Jag tycker att "That`s Entertainmnent" är bäst!
#
Bra koll The Orb. En klassiker.
#
That's Entertainment i akustisk soloversion med Weller knäcker allt The Jam nånsin gjorde!
#
Jag tycker det är skrämmande att folk har så lite att göra på jobbet att de hinner sitta och bry sig om någon sorts populärmusik…
#
Är det inte dags för en återförening snart??
The Jam`s gamla spår är ju trots allt mycket bättre än herr Wellers nya experiment.
#
Jag ska köpa plattan, den är säkert så bra som Arninge skriver.
#
Det verkar inte bara vara jag som tycker att Alinges åsikter är lika ointressanta som en förort till Täby…
#
Haha, jag tycker den dar Bruce Springsteen-intervjun var det roligaste jag last pa lange. Om jag traffar honom, "Brusan" alltsa, skall jag fraga samma sak. Och jag KOMMER traffa honom, jag vet det.
#
Det kanske blir en reunion. Weller var visst och kollade in ett litet gig med Foxton.Grabbarna snackade för 1:a gången på 20 år….The Jam R.I.P
#
Johnny Ramone dog igår.
Trist. Mannen bakom klassiska gitarr-riff.
Gabba gabba hey
#
…och Kurt Cobain dog för ca 10 år sedan….R.I.P.
Ser fram emot Nirvana-boxen!
#
Kamma er för fan! Denna recention handlar om Paul Weller! Inget annat! Vem bryr sig om Ramone och Cobain???
#
Jag tycker att alla får skriva som dom vill !!
Sosse-Horace !!
#
Undrar vad morgondagens dagensskiva kommer att vara?
#
Weller takes a HELL OF A LOT OF BEATING…
He has set the tone for many – many – many -many – bands…
It is hard to argue against his importance.
#
Imorgon blir det Rogue Wave!
#
jag hatar paul weller. usch.
#
idag är det 1 år sedan Thirteenth step släpptes. bara så ni vet.
#
Covers är kul, Paul Weller kan ju inte gärna göra bort sig om det är en kärleksförklaring. Ska tända 150 ljus och låta mig förföras…
#
noterar än en gång att dom flesta kommentarerna handlar om annat än det recensionen berättar om. Och att det är alldeles för lätt att HATA musik och musiker. Åtminstone återkommer formuleringarna. Just denna skiva går knappast att på nåt vettigt sätt jämföra med övrigt Weller gjort.
Blow your mind and your asses will follow. Om än inte bokstavligt. Det skulle se skumt ut.
#
if i had written town called malice, youdo something to me, wild wood et al (x300-500 songs) I would feel I had a god given right to do a covers album, and it sounds great. Listen to the oasis cover, it is much better then the original, al the covers sound like weller not tvartom….
#
Jag ska försöka göra mig mer insatt i den här snubben… Det står om honom i senaste Mojo, gott!
#
Kommentera eller pinga (trackback).