Recension
- Afrodisiac (CD) Brandy
- 2004
- Atlantic/Warner
Timbo the King, Brandy the Queen
Lyssna
Externa länkar
- Brandy
- Officiella sidan.
Självklart har Kanye West fingret med i två låtar på Afrodisiac. Självklart är det Kanye som fixat till förstasingeln. Kanye har ju senaste halvåret ersatt The Neptunes som killen man ringer när man vill vara säker på att ett album åtminstone innehåller en megahit.
Dessutom har Organized Noize bjudits in för att koka ihop ett spår. Tre andra producenter har också fått bidra med varsitt spår.
Men inget av det spelar egentligen någon roll. För hur sjuttiotalsglänsande stråkarna i Talk About Our Love än är och hur mycket ATL-funk som ryms i balladen Necessary går det inte att komma ifrån att Kanye, Organized Noize och de andra bara är statister i den här uppsättningen.
De riktiga huvudpersonerna är några andra. Brandy. Och Timbaland.
När jag recenserade Full Moon imponerades jag över Brandys röst, som jag fram till dess aldrig egentligen tagit mig tid att lyssna till. Tråkigt låtmaterial kom emellan. Rodney Jerkins i all ära, men Full Moon var långt ifrån en ny The Writing’s on the Wall.
Den här gången har lärjungen fått stiga tillbaka. Mästaren har klivit in i ringen. Timbaland har som vanligt svängt ihop musiken. Brandy har tagit hand om allt som har med sången och stämmorna att göra. 2004 års kanske bästa tag team.
Och visst känns Tim igen. Det är samma maskinstudsfunk som han förfinat ända sedan mitten av nittiotalet. Men det som gläder mig mest med Afrodisiac är hur han gått vidare i den riktning som Bubba Sparxxxs två fjolårsskivor stakade ut.
Rakt ner i söderns allra mest jordnära soul. Och mest innerliga gospel. Mer melodiöst. Men precis lika jävla fantastiskt. Samplingar från Leon Ware och Roberta Flack vävs in som mattor av själ bland maskinerna.
I Who Is She 2 U hamrar någon på ett mörkt piano samtidigt som en funkig flöjt dansar runt för sig själv intill ett struttigt lojt elpiano insvept i klippta stråkar (och kören!). Sadiddy är trästocksfunk i samma galna söderträskmark där Tim brukar festa loss med Missy. I Tried är sista delen i den regntunga vemodsgospeltrilogin som inleddes med Cry Me a River och Nowhere medan maskinmästaren Timbaland kanske aldrig låtit mer organisk än i den löst jazziga studsfesten Turn It Up, som får mig att tänka på det som The Neptunes och Ol’ Dirty Bastard fick till i Operator. Eller när mörkt filmiska undergångsstråkar frontalkrockar med en glatt spattande oboe i titelspåret.
Det filmmusikbombastiska drag som på allvar växte fram hos Timbaland i samarbetena med Bubba förra året får här löpa linan fullt ut när Tim lånar från det Hans Zimmer skapade till filmen The Rock i Finally. Över piskande trummor och Zimmers stråkar levererar Brandy en överlevartext som med den inramningen ger isande gåshud. Årets kanske fyra mäktigaste minuter.
Ja. Den här texten har mest handlat om Timbaland. Men det Brandy bidrar med överskuggar ibland musiken. Som när hennes röst är som allra mest rökigt intensiv i I Tried. Eller bittert förbannad som i Finally.
När jag recenserade Full Moon jämförde jag Brandy med Angie Stone. Att Brandy var nästan lika bra. Släppt i skuggan av Stone Love har Brandy förstås liten chans att få samma uppmärksamhet. Det har trist MTV-soul, en tveksam Phil Collins-cover och roller i eftermiddags-sitcoms sett till. Angie är på riktigt. Det är inte Brandy.
Men när Timbaland väver in en sampling från Coldplays Clocks i avslutande handklappsballaden Should I Go är det inte längre något tvivel om att Brandy i år fullständigt sopar mattan med sin äldre kollega. Med mer intensivt bett i rösten och med en bättre tag team-kollega.
Glöm Moesha. Blunda för dina förutfattade meningar.
Afrodisiac är 2004 års hittills bästa soulalbum.
Publicerad: 2004-07-27 00:00 / Uppdaterad: 2007-10-01 20:28
37 kommentarer
hej svejs
#
vars e hives?
#
Posar hon på samma sätt på alla bilder?
#
ujujuj
blir till o införskaffa denna skiva
#
Äckligt omslag. Riktigt skriker ut FRJOTISPOP!!!!!1111
#
men omslaget spelar mindre roll när musiken är bra.
#
Timba: Oh, ja.
Brandy: Usch, nej.
Blir till att kolla upp det här albumet ändå.
#
Hives då?
#
oh, fränt. varenda kommentar är inte gnäll.
#
Gnäll gnäll gnäll!
GNÄLL! (Hives)
#
Härligt! Underbart!
Visste att Brandy skulle kunna leverera något riktigt bra förr eller senare.
Det blir till att kolla upp den här plattan omedelbums!
#
Alla ni som klagade på Velvet Revolver, International Noise Conspirac och Metallica recensionerna inser väl inte att det är sådan här musik som suger fett.
Brandy är skitdålig, usch usch usch.
#
det verjar vara en okej skiva, lite smått intressant, och hade det inte varit för att alla andra band än the hives kan dra åt helvete just nu så hade man kanske kollat upp det.
#
jättebra platta
sorgligt med folk som dömer ut skivan för att dom är tragiska och fula…
#
hellre randy än brandy
#
Jätte bra recension, håller med dig om "Full Moon" hennes röst blev unik där även om albumet innehöll några svaga spår. Gnällspikar finns det gott om :-) Jag vill istället passa på nu och berömma Dagensskiva för deras hårda arbete, för att de "sticker" ut med recensioner med olika artister. Att det inte bara är rock musik eller bara smala band utan också även artister som Brandy. Det gillar jag, mångfald är viktigt och därför tror jag det går så bra också. Jag tycker ni kommer med bra reflektioner och analyser. Därför besöker jag sidan varje dag! Den här veckans recensioner har varit väldigt bra, särskilt den med TINC. Nu ser jag fram emot en recension med The Hives också. Ha det så bra!
#
varför har inte razorlight-hypen som för tillfället präglar nme-skribenternas tillvaro ännu inte nått Sverige och dagensskiva.com
#
en sak till. Borde ni inte vända på gästboken så det senaste meddelandet hamnar högst. verkar mer logiskt så
#
Gäääääääsp…zzzzzznark…
#
hellre en god konjak än en taskig brandy…
#
"Bubba Sparxxxs två fjolårsalbum"? Släppte han två? Jag känner bara till "Deliverance"…
#
Olle: "Fjolårsskivor", om vi ska vara petnoga. Jo, det var två. Dels "Deliverance" och dels den Bubba-dominerade mix-cd:n "The New South: The Album B4 the Album". Nästan lika vass som "Deliverance" med några fullständigt knäckande spår. Inte minst Bubbas och Timbalands tolkning av "In the Club", förstås med namnet "In the Mudd". Gillar man "Deliverance" är "The New South" också ett måste att kolla in.
#
Recensera Hives, Sonic Youth & Razorlight?
#
Varför detta nedrans tjafs om hives? Alinge då?
#
recensera prodigys nya! juliette lewis på sång!
#
hej hej:
A: Because it messes up the order in which people normally read text.
Q: Why is top-posting such a bad thing?
A: Top-posting.
Q: What is the most annoying thing on usenet and in e-mail?
#
Anledningen till Hivestjat är väl ganska befogad och inte så konstigt…alltså, världens bästa och mest intressanta rockband just nu. Hives. Nu.
#
hellre randy än the hives
#
Det går ju bara inte att praisa låtarna "Finally" och "Should I Go"! Ett GROVT bottennapp av Timbaland, han är inte diskret med samplingarna heller, han rippar off hela låtar, det är ju ruggigt pinsamt! Du (recensenten) är den första som jag läst/hört tycka att dessa två låtar är bra, de har blivit totalsågade av alla jag känner och oändligt många recensenter. Grova misstag av Timbaland som jag annars har en stor respekt för.
#
Men herreje, hur ända in i mörkaste småland kan ni recensera en platta som denna, och dessutom ge den så högt betyg? Varför har jag inte sett Markoolio recenserad på DSC? Det här är ju precis samma sak.
#
Herregud…
Vad kommer här näst? Brittney Spears? Christina Agiligalalala? Janet Jackson? Nync? 50 cent?
Något annat band/artist för 12åriga flickor?
#
Håller med Zlatan att det är riktigt slött gjort av Timbaland. Dock så gillar Hans Zimmers låt och Brandys röst på Timbalands mix av den samma.
#
Zlatan: Vad e det du säger, har ALLA andra sågat dessa låtar, jamen då måste ju Ola genast se till att vända kappan efter vinden.
#
Ja vad f*n skall man säga?! Detta illustrerar varför skivbranchen – eller snarare skivbolagen – är i kris. Meningslös musak för människor som lever meningslösa liv. "Musik" för folk som inte gillar musik. Vaddå soul? Min morgonbrakare innhåller mera soul. Vaddå RnB? Ray Charles skulle ha saker att säga om detta mög. Varför? Varför? Jag orkar inte ens dra igån motorsågen – här räcker det med en plastkniv…S-K-I-T!!!!!!!
#
En del bra låtar… men Aaliyah återuppstå snälla!
#
Mycket gnäll & idiotkommentarer från folk som borde skaffa ett liv längre bort än 30 cm från datorskärmen. "Mötörsågen" snackar om meningslösa liv. Hade du själv haft ett liv, skulle du inte behöva kommentera musik som du inte förstår dig på! The Hives, ja visst, men sluta för faan att tjata! Nog om detta och fett med beröm till en bra recension av Ola, som så många gånger förr!
#
[...] varmast på musikkanalerna dök Ameries helgrymma 1 Thing upp också. Brandy och Timbaland skapade Afrodisiac, ett tajt album med en bunt superlåtar. MJB släppte The Breakthrough 2005, ett omvälvande bra [...]
#
Kommentera eller pinga (trackback).